Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

SammanfattningSyftet med denna studie, var att undersöka hur patienter föredrog att vara delaktiga i sin egen omvårdnad inom sluten somatisk vård, samt om det överensstämde mellan vad de önskade och hur de uppfattade delaktigheten. Metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie, enkät studie. Patienterna i studien fick svara på elva frågeområden inom omvårdnad, dels hur de föredrog att vara delaktiga och sedan hur de upplevde att det egentligen var.Resultat: Resultatet som denna studie kommit fram till visade att majoriteten av patienterna ville vara passiva i sin delaktighet inom de flesta av de elva områdena, samt att de även upplevde att de fick vara det. Det kan dock utläsas av det statistiska testet som användes att patienterna i studien upplevde sig vara mer passiva, än vad de föredrog att vara. Detta resultat gällde på alla de elva frågeområdena.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

Abstract The aim of this paper is to investigate whether Vara municipality has a continuous picture of their identity, profile and image. Globalization has contributed to the increasingly growing of place marketing. Therefore, the study goes on to using the concepts of identity, profile and image to find out if Vara Municipality communicates similar throughout the whole organization and find out their all through core values. Globalisation will be an interpretive framework for the work that describes why the place marketing is becoming more pressing. The sense of place will be a central part of this study as it is the feelings and images of different places that will be described by the municipality together with the identity, profile and image.

The aim of this essay is to try to find the differences and similarities of two public librariesin the town of Kristinehamn and the rural community of Vara during the year 1994. Especiallyinteresting was if the different political traditions of the two communities -left wing majorityin Kristinehamn and right wing in Vara- have influenced the forming of the public libraries.The comparison contains accounts from the annual reports produced by the libraries between1987 and 1994, a more thorough study of the activities and interviews with decision makers in1994. The interview with the decision makers indicates that there is a distinct difference betweenthe librarians and the rest of the informants, this distinction shows, that in a tight budgetsituation the librarians prefer not to cut down on staff while the other informants actuallyfavour to make cuts on the procedures handled by the librarians. The general opinionthough, is that they all agree that the role of the public libraries is to defend democratic rights.The final conclusion is that the material of this essay supports the opinion that the idea ofpublic libraries is stronger than the political differences in Vara and Kristinehamn..

SammanfattningSyftet med denna studie, var att undersöka hur patienter föredrog att vara delaktiga i sin egen omvårdnad inom sluten somatisk vård, samt om det överensstämde mellan vad de önskade och hur de uppfattade delaktigheten. Metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie, enkät studie. Patienterna i studien fick svara på elva frågeområden inom omvårdnad, dels hur de föredrog att vara delaktiga och sedan hur de upplevde att det egentligen var.Resultat: Resultatet som denna studie kommit fram till visade att majoriteten av patienterna ville vara passiva i sin delaktighet inom de flesta av de elva områdena, samt att de även upplevde att de fick vara det. Det kan dock utläsas av det statistiska testet som användes att patienterna i studien upplevde sig vara mer passiva, än vad de föredrog att vara. Detta resultat gällde på alla de elva frågeområdena.

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med tvåspråkiga gymnasieelever undersöka hur de ser på sin egen tvåspråkighet, när de växlar språk och vilka fördelar de ser med att vara tvåspråkiga. Grosjean (1982:268) hävdar att en majoritet av hans tvåspråkiga informanter uppger att de inte har några problem med att vara tvåspråkiga, en hypotes jag testar i uppsatsen.Resultatet visar att mina informanter, liksom Grosjeans, ser många fördelar med att vara tvåspråkiga och att modersmålet är starkast kopplat till hemmiljön och då framförallt föräldrarna, ett resultat som överensstämmer med tidigare svenska studier..

Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva äldre personers erfarenheter och föreställningar av hur internet kan bidra till att vara delaktig i en vardagsgemenskap. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av data insamlad via fokusgrupper. Via en pensionärsorganisation rekryterades tolv deltagare som indelades i tre grupper och varje grupp intervjuades vid två tillfällen vardera. Analysen mynnade ut i tre kategorier; Resurser och begränsningar för tillgång till vardagsgemenskap via internet, Internet som en väg och möjlighet till vardagsgemenskap och Betydelsen av att vara en del av vardagsgemenskap via internet. Resultatet visade betydelsen av att övervinna svårigheter och ha tillgång till resurser, där en viktig aspekt var att den sociala miljön kunde påverka och möjliggöra tillträde till en vardagsgemenskap via internet.

Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern 15-20 år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri.

Fördjupningsarbetets syfte var att belysa upplevelsen av att vara närstående till en person som lider av ätstörning, samt hur sjuksköterskor kan möjliggöra för närstående att känna delaktighet i omvårdnaden och hur bekräftelse kan användas som vårdhandling för att stärka känslan av delaktighet. I bakgrunden beskrivs ätstörningar och vad det innebär att vara närstående till en person med en psykiatrisk diagnos. Vi valde begreppen bekräftelse och delaktighet som den omvårdnadsteoretiska förankringen eftersom närstående beskrivit att de saknar bekräftelse från vårdpersonal och att de inte känt sig så delaktiga i vården som de önskat. I resultatet framkommer att många närstående hade en känsla av att vara utestängda och bortstötta av vårdpersonal. De upplevde känslor av skuld och maktlöshet.

Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad pedagoger (d.v.s. utbildade förskollärare) anser om uterummets betydelse för barns utveckling och inlärningsförmåga. Vi har även valt att undersöka hur barn lär sig. Detta för att vi ska få en tydlighet gentemot hur barns inlärning påverkas av utomhusvistelse.Undersökningen är av kvalitativ karaktär, baserad på intervjuer med sex pedagoger verksamma i förskolan.Resultatet i studien visar att det är viktigt att barn får vistas i utemiljön som ett komplement till att vara inne. Detta på grund av att utemiljön erbjuder så mycket som man kan använda sig av i inlärningen..

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan populärlitteratur och den litteratur som anses vara exklusiv. För att få svar på detta genomfördes en språklig analys av fyra böcker. Tre av böckerna anses vara populärlitterära medan den fjärde anses vara exklusiv.Den språkliga analysen innehöll tre huvuddelar: en textuell analys, en ideationell analys samt en stilanalys, detta för att få en så bra översikt samt bred infallsvinkel som möjligt. Efter den språkliga analysen jämförde jag böckerna som anses vara populärlitterära med den som anses vara exklusiv, för att se om det fanns någon skillnad de olika litterära klassificeringarna emellan.Den språkliga analysen visade att det inte fanns någon direkt språklig skillnad mellan de böcker som anses vara populärlitterära och den som anses vara exklusiv. Inte heller mellan de populärlitterära böckerna fanns det någon direkt skillnad.

Jag skall i mitt projekt först och främst få erfarenhet av hur det är att samarbeta som designer med ett företag och även få ut en produkt som är klar att använda och som skall kunna säljas i butiker runt om i landet. Den skall följa företagets riktlinjer, vara energisnål och vara funktionell men samtidigt tilltalande..

Det kan många gånger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i längden vara påfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, när den fungerar väl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsättas för. Svaret på det är så enkelt som att vara två. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som främjar eller hindrar ett framgångsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

I föreliggande undersökning är syftet att studera högstadieelevers upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara målet med idrott och hälsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som går i åttonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjälp av hans teoretiska verktyg kartläggs vad eleverna upplever vara värdefulla kunskaper och förmågor i ämnet samt vilka kunskaper och förmågor de själva anser borde spela in i bedömningen.