VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers egna tankar och upplevelse kring bild- och formskapandets möjligheter i förskolan. UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer, med sex yrkesverksamma förskollÀrare i olika förskolor inom PiteÄ kommun. UtifrÄn resultatet har vi sett att samtliga förskollÀrare upplever att pedagogens eget intresse för skapande Àr av stor vikt för hur bild- och formskapande möjliggörs och utformas i förskoleverksamheten. Resultatet visar Àven att förskollÀrarna inte upplever att andra faktorer sÄsom lokal, tid, ekonomi begrÀnsar möjligheten att bedriva bild- och formskapande aktiviteter i förskolan. Vidare visar resultatet att samtliga förskollÀrare upplever att barnen i nÄgon utstrÀckning utvecklas socialt, personligt, motoriskt och kognitivt via bild- och formskapande aktiviteter.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lÀrande som möjliggörs hos tvÄ lÀrare i en mÄngkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie dÀr jag under nÄgra veckors tid har observerat, haft bÄde formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i tvÄ klasser. Den ena klassen gÄr i Ärskurs 8 och lÀser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen gÄr i Äk 9 och lÀser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte Àr utvecklande för de högre nivÄerna av tÀnkandet.

I uppsatsen kopplas styrdokumentens uppmaning om undervisning kring intersektionalitet med det innehÄll som finns i religionskunskapslÀroböcker för gymnasiet som publicerats efter gymnasiereformen 2011. Syftet var att studera om lÀroböckerna tar upp intersektionalitet uttalat eller indirekt och/eller om de olika kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet behandlas var för sig samt i vilka sammanhang det i sÄdana fall sker. Tre frÄgestÀllningar formulerades. Den första handlade om hur gymnasiets religionslÀroböcker med utgivning frÄn och med 2011 beskriver förhÄllandet mellan vÀrldsreligionerna och kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Den andra frÄgan handlade om i vilka andra sammanhang (kapitel) de olika kategorierna beskrivs i lÀroböckerna.

Ett av skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr eleven stimuleras att inhÀmta kunskaper. Detta examensarbete Àr en undersökning av hur svenskÀmnet Àr organiserat i ett upptagnings-omrÄde dÀr det finns elever med annat modersmÄl Àn svenska men dÀr de Àr i minoritet. För att vi som pedagoger pÄ bÀsta sÀtt ska bidra till vÄra framtida elevers sprÄkutveckling och fullfölja skolans uppdrag Àr det av stor vikt att skapa en undervisning dÀr alla elever fÄr en möjlighet att utvecklas. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: ? Vad anser lÀraren vara essentiellt gÀllande svenskundervisning i en klass dÀr elever med svenska som modersmÄl och elever med annat modersmÄl Àn svenska integreras? ? Vilka reflektioner har lÀraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-sprÄk? ? Vilket genomslag fÄr lÀrarens förhÄllningssÀtt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. VÄrt empiriska material tolkar vi dÀrefter utifrÄn de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vÄr undersökning.

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleÄldern menar att de lÀr sig lÀsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berÀttelser om vem som spelar störst roll för deras lÀs- och skrivutveckling, hur de lÀr sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lÀr sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie frÀmst visade pÄ att de deltagande barnen lÀr sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till lÀsande och skrivande individer. Det Àr ocksÄ viktigt att poÀngtera att barns lÀrande inte startar vid en viss Älder, utan sker kontinuerligt och lÀs- och skrivutvecklingen börjar i nÀstan alla fall redan i förskoleÄldern (Fast 2011, s. 38f).

Att börja pÄ högstadiet och byta bÄde skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt sÄvÀl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har sÀrskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omstÀllningen bli vÀldigt krÀvande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. NÀr en elev Àr inkluderad i skolan sÄ innebÀr det att eleven skall involveras helt och hÄllet i sammanhanget pÄ samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-Ärig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och Àr inkluderad i Ärskurs 7.

MÄnga kvinnor som överlevt bröstcancer fÄr en rÀdsla för Äterfall. Trots avsaknad av sjukdom kan mÀnniskan uppleva minskad kÀnsla av vÀlbefinnande. MÀnniskans livsvÀrld kan pÄverkas av att vardagen eller den fysiska kroppen Àndras. Studiens syfte Àr att belysa hur rÀdslan för Äterfall pÄverkar svenska kvinnor som drabbats av bröstcancer. Datamaterial har samlats in frÄn nio biografier och sjÀlvbiografier.

SammanfattningEtt nytt magnetlager med ett aktivt reglersystem i en frihetsgrad, 1-DOF, utvecklas och analyseras.Lagret Àr ett konventionellt radial permanent magnetlager, PMB, med en integrerad spole föraxiell stabilitet med tillhörande reglersystem för en riktning.En förenklad 2,5D-modell hÀrledds, och resultaten jÀmförs med FEM resultat, samt med resultatetfrÄn en 3D-analytisk metod.Resultaten visar pÄ god överensstÀmmelse och avvikelser diskuteras.Steg svar för varierande belastning visar pÄ att ett nytt jÀmviktslÀge snabbt uppnÄs, dÀr strömmenoch lagerförlusterna gÄr mot noll..

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).

Hunden hÀrstammar frÄn vargen och har till viss del samma beteendemönster, samma sÀtt att kommunicera och har Àven Àrvt vargens potential till aggression. Med den nya tillsynslagen hoppas man öka allmÀnhetens trygghet vad det gÀller farliga och aggressiva hundar. Polisen har fÄtt större befogenheter och kommer nu förhoppningsvis att fÄ en möjlighet att bekÀmpa problemen med hundar i tid, och pÄ sÄ sÀtt kunna förebygga att vissa olyckor sker. De grupper man helst vill komma Ät Àr de som anvÀnder hundar i kriminella syften och de som hÄller dem under extremt dÄlig tillsyn. Det som leder till en farlig hund beror oftast pÄ flera olika faktorer, varav den största Àr olÀmpliga Àgare.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur flersprÄkiga barn i Äldern 4-5 Är kommunicerar medpedagog och med andra barn och vilka konsekvenser detta fÄr för deras möjlighet att delta iförskolans verksamhet. Undersökningen grundas pÄ tre teoretiska begrepp som beskriver ombarnets kommunikation och interaktion med andra i omgivningen. Vidare vill vi synliggöra pÄvilket sprÄk kommunikationen sker hos flersprÄkiga barn. Undersökningen sker med hjÀlp av denkvalitativa metoden observation som har Àgt rum i en mÄngkulturell förskola med fokus pÄkommunikation under tvÄ olika tillfÀllen: styrda aktiviteter och fri lek. Resultatet visar attflersprÄkiga barn kommunicerar med hjÀlp av verbalt och icke-verbalt sprÄk, genom attobservera, lyssna, ta initiativ och inbjuda varandra till samtal och dialog.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förmÄgor hos sjuksköterskan som bidrar till det godamötet. Att möta mÀnniskor Àr grunden för all mellanmÀnsklig kontakt och det innebÀr ett samspelmellan mÀnniskor som berörs. Goda möten ger ofta glÀdje, tillfredsstÀllelse och ibland en kÀnslaav lycka. Redan under tidig barndom grundlÀggs förmÄgor till empati och förmÄgan att kunnaförstÄ sig pÄ andra mÀnniskor. Via sjÀlvkÀnnedom och intresse till att utvecklas somyrkesmÀnniska kan sjuksköterskan medvetandegöra de förmÄgor som bidrar till det goda mötet.Orlando och Travelbee beskriver reflektionens betydelse för att sjuksköterskan skall kunnautvÀrdera och planera omvÄrdnadsarbetet.

Det hÀr kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjÀlp av rÄdande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som prÀglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgÄngspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjÀlp av rÄdande teori. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtÀtas och utvecklas med en blandstadskaraktÀr för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktÀr och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter. Nuvarande svÄrigheter finns i bullerproblematiken som idag gör sig pÄmind i stora delar av omrÄdet, frÄn bÄde passerande tÄgtrafik, nÀrliggande motorvÀg och flygtrafik.

Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hÄrd kritik mot  konomistyrningen i den sÄkallade ?Relevance Lost? - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, dÀr kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope & Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite vÀrde i modern affÀrsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm & Wallin (2000) samt Libby & Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande anvÀnder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen Àr medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ?budgetparadoxen? och kan sammanfattas i studiens huvudfrÄga ?Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?? Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva och förklara hur tvÄ företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersÀttas eller utvecklas.

PÄ SAAB Aerostructures i Linköping utvecklas och tillverkas delsystem, sÄ som dörrar och skevroder, till kommersiella flygplan Ät framförallt Boeing och Airbus. Inom flygindustrin gÄr utvecklingen mot en större anvÀndning av kompositmaterial i denna typ av strukturer. För att befÀsta sin position pÄ marknaden och bygga kunskap kring konstruktion i och tillverkning av kompositmaterial har SAAB startat ett forskningsprojekt kallat GF Demo. Projektet syftar till att ta fram nÀsta generations kompositstrukturer för civilflygplan, samt att utveckla effektiva produktionsprocesser för detta. En utmaning med konstruktioner i kompositmaterial Àr den dyra och komplexa tillverkningsprocessen.