Detta examensarbete undersöker en befintilig teknik för att simulera rök med ett partikelsystem. Tekniken utvecklas och implementeras sÄ att berÀkningar av partiklars nya positioner sker pÄ bÄde en CPU och en GPU. Arbetet gör undersökningar baserat pÄ tidseffektivitet och visar att simulering av röken sker snabbare, nÀr berÀkningarna av partiklars nya positioner görs pÄ GPU?n, istÀllet för CPU?n..

UtifrÄn temat HÄllbart SamhÀlle och aspekten Socialt HÄllbart SamhÀlle, Àr denna uppsats en berÀttelse om ett examensarbete som tagit sig an leken i förhÄllande till funktionsnedsÀttningen autism hos barn och dÀr frukten av examensarbetet blivit en leksaksprodukt.Med hjÀrta, hjÀrna och engagemang har jag undersökt utifrÄn mina anvÀndare hur jag kan skapa en artefakt med potential att ge mina anvÀndare förutsÀttningar som de behöver för att leka, samspela och kommunicera. Men Àven andra barns behov i lek, samspel och kommunikation har varit viktiga att tillgodose dÄ mÄlet har varit att möjliggöra det sociala samspelet mellan bÄda dessa parter. Med andra barn menas barn oavsett funktionsnedsÀttning eller ej. MÄlet har dÀrmed Àven varit att formge en leksaksprodukt som möter dessa tvÄ parters behov, sÄvÀl till form som funktion. Visuellt ska leksaksprodukten inte ge nÄgot uttryck av hjÀlpmedel, utan ska snarare vara en leksak som dolt kan tillgodose behoven hos barn med autism.Examensarbetet har Àven varit en möjlighet för mig som designstudent att fÄ lÀra mig om hur företag arbetar med design för barn, vilket har lett mig till företaget BRIO AB som givit sina erfarenheter samt Äsikter till leksaksprodukten.

Svensk hÀlso- och sjukvÄrd Àr en informationsintensiv bransch som stÄr inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som anvÀnds idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. VÄrdpersonalen efterfrÄgar att den teknologi som anvÀnds ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vÄrd och omsorg som kan stödja anvÀndarna i deras arbetssituation krÀvs att metoder utvecklas utifrÄn anvÀndarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sÄdana metoder utifrÄn ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som anvÀnds utifrÄn de fysiska förutsÀttningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgÄr frÄn att mÀnniskans tÀnkande ses som ett fenomen som utgÄr frÄn social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses pÄ sÄ sÀtt vara distribuerad.

Automatisk generering av innehÄll till dataspel Àr ett viktigt forskningsomrÄde eftersom allt mer detaljerat innehÄll gÄr att anvÀnda. Denna rapport beskriver en studie som jÀmför tvÄ metoder att automatiskt generera kartor för militÀra strategispel. Den bygger pÄ Stachniak och Steurzlingers (2005) arbete om deformationer av terrÀng efter stÀllda kriterier. De anvÀnder stokastisk lokalsökning för att hitta lÀmpliga deformationer. Andra sökmetoder kan anvÀndas och den stokastiska lokalsökningen stÀlls mot en evolutionÀr sökning i denna studie.Ett program utvecklades som implementerade en evolutionÀr algoritm och en förenklad variant av Stachniak och Steurzlingers (2005) algoritm.

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angÄende vilka barn de anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ytterligare nÄgot som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgÄng till för att möta och hjÀlpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsÀttningar. De frÄgestÀllningar som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av sÀrskilt stöd? ? Vilken handledning och vilket stöd behöver och fÄr pedagogerna för att kunna möta och hjÀlpa ett barn i behov av sÀrskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsÀttningar? Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor och fyra pedagoger, tvÄ rektorer och tvÄ specialpedagoger har blivit intervjuade.

Föreliggande uppsats har genomförts under hösten 2005 och utgör examensarbete pÄ breddmagisterutbildning i Arbetsmiljöledning 60 poÀng, vid LuleÄ tekniska universitet. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) bedrivs, teoretiskt och praktiskt, inom Barn- och utbildningsförvaltning i LuleÄ kommun samt, att lÀmna förbÀttringsförslag pÄ hur SAM kan utvecklas. Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ ansats samt innehÄller en fördjupad dokumentstudie. Den teoretiska referensramen beskriver lagstiftning inom arbetsmiljöomrÄdet, ledningssystem samt förklaringsmodeller och teorier pÄ samhÀlls-, organisations- och individnivÄ. Dessa Àr Tor Larssons: ?Dubbelkomando?, ledarskap i offentlig förvaltning, Aron Antonovskys: ?KÀnsla av sammanhang? (KASAM) och Karasek och Theorells: ?Krav- Kontroll-Stödmodell?.

Det ekologiska avtrycket pÄ jorden ökar dÄ fler och fler industrier byggs. Till följd av den vÀxande industrialiseringen stÀlls hÄrdare krav pÄ att företagen tar tillvara pÄ sina avfall för att minska miljöbelastningen. Arbetet i denna rapport syftar till att utveckla en oljestoppsprototyp Ät företaget Furhoffs i VÀstra Götalands lÀn, vilken har som uppgift att förhindra miljöfarliga lÀtta vÀtskor frÄn att rinna ut i avloppen. Arbetet inleds med en marknadsundersökning för att studera andra marknadsaktörers produkter. Efter den inledande marknadsundersökningen samt i samrÄd med Furhoffs utvecklingsavdelning togs beslut om att prototypen skall ha mekanisk tillslutning.

Syfte med studien Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den gÄr till och om det finns nÄgra hinder/svÄrigheter. Arbetet utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande utifrÄn Vygotskij dÀr jag tar fasta pÄ att lÀrandet Àr en helhetsprocess dÀr flera faktorer pÄverkar. Studien Àr av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Intervjuerna Àr semistrukturerade och Àr gjorda med fyra lÀrare som arbetar i grundskolan. FrÄgorna var öppna dÀr följdfrÄgor kunde formuleras utifrÄn den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

Utvecklingen av mobiltelefoner och mobiltelefonmarknaden ökar i snabb takt. Bara i SverigesÄldes ca 3.8 miljoner mobiltelefoner Är 2011, över hÀlften av dessa var smartphones.AnvÀndning av en ny teknisk enhet kan i mÄnga fall vara problematisk till en början och olikastandarder kan utvecklas. DÀrför frÄgar vi oss hur lÀtt det Àr att byta mellan idag ledandesystem; hur anvÀndarvÀnliga Àr de för nya anvÀndare av andra system? Med hjÀlp avanvÀndartester testar vi systemen Android och iOS. Vi lyfter fram omrÄden dÀr systemenvisar brister samt lÀmnar förbÀttringsförslag, samt diskuterar om omrÄden dÀr det enasystemet gjort en lösning pÄ ett mer vÀlfungerade sÀtt.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken inverkan pedagogers syn pÄ barn, i de lÀgre Äldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken pÄverkan detta synsÀtt har för barnen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; tvÄ förskollÀrare, tvÄ fritidspedagoger samt tvÄ barnskötare pÄ tvÄ förskolor, en förskoleklass och tvÄ fritidshem i tvÄ kommuner. Resultatet av studien visar tvÄ skilda synsÀtt varav ett ?dubbelt? synsÀtt bland pedagogerna;Det ena sÀttet Àr att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmÄgor, erfarenheteroch behov. Det andra synsÀttet Àr att barn förvisso Àr kompetenta och till viss del har tidigare inlÀrda förmÄgor, men att barnet lÀr sig och utvecklas frÀmst i kommunikation och samspel med sin omgivning.

Arbetet bygger pÄ att modernisera Saab AB:s kamerasystem med videoservrar. Systemet ska kunna samla in ett antal analoga videoströmmar och omvandla de till digitala. Kamerorna Àr utav bildformaten NTSC och PAL vilket innebÀr att de har olika bilduppdateringshastigheter. Det medför att en fördröjning kommer ske i PAL-strömmen. En programvara ska utvecklas för att ta in dessa strömmar, spara och synkronisera de..

Precis intill störtloppsbacken i Åre har vi ritat en universitetsbyggnad som ett nytt campus tillMittuniversitetet. Utbildningarnas inriktningar utgĂ„r ifrĂ„n Åres drivkrafter; sport, design, turism ochföretagande. DĂ„ Åre Ă€r och vill fortsĂ€tta utvecklas som ett levande samhĂ€lle Ă„ret runt Ă€r det viktigt attlocka dit nya invĂ„nare. Ett universitet placerat mitt i en av Åres bĂ€sta backar, prĂ€glat av livsstilen somutgör Åre kan bli en stor dragkraft för unga frĂ„n hela landet..

Bakgrund: Varningsklockor ringer frÄn alla hÄll och kanter att vÀlfÀrdssystemen stÄr inför en utmaning. Det uppstÄr en svÄrlöst ekvation dÄ det finns ett gap mellan utbud och efterfrÄgan, samtidigt som vÀlfÀrdssystemens vÀrderingar mÄste upprÀtthÄllas. Denna problematik brukar benÀmnas ?det lÄngsiktiga finansieringsproblemet?. Detta problem kan definieras som ett problem dÀr efterfrÄgan pÄ vÀlfÀrdstjÀnster överstiger utbudet.

Detta examensarbete Àr en studie om hur karaktÀrsÀmneslÀrare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmÄga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssÀtt för att frÀmja kreativitet samt vad som Àr utmÀrkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förstÄelse och handlingsmönster för de arbetssÀtt dessa pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kreativitet hos eleverna. Fem lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. KaraktÀrsÀmneslÀrarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av bÄde tanke- och handlingsmönster.

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhÀllsaktörer som möter vÄldtÀktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. FrÄgestÀllningarna Àr hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhÀllets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra informanter frÄn Uppsala Tjejjour samt fyra informanter frÄn Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehÄllsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjÀlp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strÀvar vi i resultatet efter att skapa förstÄelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till vÄldtÀktsdrabbade kvinnor.