Rapporten beskriver ett examensarbete som utförts som en avslutning pÄ Civilingenjörsprogrammet inom maskinteknik med inriktningen konstruktion pÄ LuleÄ tekniska universitet, LTU. Examensarbetet utfördes i samarbete med Jama Mining Machines AB av Johan Forslund, delvis pÄ plats i Skelleftehamn och delvis pÄ LTU. MÄlet Àr att öka hÄllfastheten pÄ tvÄ av Jama Mining Machines komponenter som Äterfinns i bommen pÄ skrotaren SBU 8000 med rotator. Detta genom att Àndra de specifika komponenternas konstruktion. En grundlÀggande nulÀgesanalys av de befintliga komponenterna genomförs för att identifiera vilka förbÀttringar som Àr nödvÀndiga till den nya designen.

Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smÀrtlindring postoperativt. Kanske erhÄller patienten otillrÀcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan pÄverka den postoperativa smÀrtupplevelsen. MÄlsÀttningen med den postoperativa smÀrtbehandlingen bör vara att förebygga smÀrtan snarare Àn att lindra den. Det Àr viktigt att förhindra att postoperativ smÀrta uppstÄr överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smÀrtsyndrom. En förberedd och vÀlinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bÀttre.

Temat för denna studie Ă€r tĂ€torters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgĂ„ngspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar anvĂ€ndas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska stĂ€der har utvecklas, har statistik över tĂ€torter i Örebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och tĂ€thetsmĂ€ssiga förĂ€ndringar som tĂ€torterna i Örebros lokala arbetsmarknadsregion genomgĂ„r under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som hĂ€rmed genereras baserat pĂ„ dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhĂ„lls en tĂ€mligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Syfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att finna en större förstÄelse av elevers icke ? deltagande i undervisningen av idrott & hÀlsa.Vad finns det för skÀl som gör att eleven inte Àr med pÄ idrottslektionen?Hur pÄverkar detta andra elever, Àven lÀrare, enligt dem?Hur upplever eleverna nivÄn pÄ lektionerna?Vad har eleven för erfarenheter av idrott?MetodEn kvalitativ intervju genomfördes pÄ tre slumpvis utvalda elever i Ärskurs 9, med hjÀlp av sÄ kallade halvstrukturerade intervjuer. Eleverna intervjuades individuellt, utanför idrottshallen och under en dag dÄ de inte hade idrott pÄ schemat. Etiska aspekter har följts under hela intervjuerna och under resultatdelen.ResultatDen största faktorn som upptÀcktes i resultatet var elevernas nivÄ pÄ KASAM, som visade sig vara vÀldigt lÄg. Eleverna tyckte inte idrott var sÀrskilt roligt och de hade problem med kroppsidealet inför sina klasskamrater.

BakgrundI Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke Ärligen. Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrnblödning och hjÀrninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsÀttningar. Livssituationen hos bÄde personen som insjuknat i stroke och nÀrstÄende kan förÀndras i form av att personen som fÄtt stroke hamnar i en beroendesituation till sina nÀrstÄende.SyfteBeskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i stroke.MetodLitteraturstudie anvÀndes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstÄnd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna.ResultatRelationen förÀndras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vÄrdande partner.

Syfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att finna en större förstÄelse av elevers icke ? deltagande i undervisningen av idrott & hÀlsa.Vad finns det för skÀl som gör att eleven inte Àr med pÄ idrottslektionen?Hur pÄverkar detta andra elever, Àven lÀrare, enligt dem?Hur upplever eleverna nivÄn pÄ lektionerna?Vad har eleven för erfarenheter av idrott?MetodEn kvalitativ intervju genomfördes pÄ tre slumpvis utvalda elever i Ärskurs 9, med hjÀlp av sÄ kallade halvstrukturerade intervjuer. Eleverna intervjuades individuellt, utanför idrottshallen och under en dag dÄ de inte hade idrott pÄ schemat. Etiska aspekter har följts under hela intervjuerna och under resultatdelen.ResultatDen största faktorn som upptÀcktes i resultatet var elevernas nivÄ pÄ KASAM, som visade sig vara vÀldigt lÄg. Eleverna tyckte inte idrott var sÀrskilt roligt och de hade problem med kroppsidealet inför sina klasskamrater.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..

De flesta organisationer Àr idag medvetna om att informationssystemsstrategier mÄste utvecklas i ett större perspektiv till organisationens affÀrsstrategiformulering och implementationsprocesser. Detta har pÄ senare Är blivit allt viktigare, dÄ teknikens framfart medför nya möjligheter för organisationer att konkurrera pÄ marknaden. En organisations strategiarbete och strategiformulering pÄverkas direkt eller indirekt av yttre omstÀndigheter. Det kan vara allt ifrÄn konkurrenter, det rÄdande konkurrensklimatet pÄ marknaden till historiska hÀndelser i organisationen eller hos de individer som arbetar med strategiformuleringen. Idag mÄste organsationer oavsett om de Àr inom det privata eller offentliga sektorn, stora som smÄ anpassa sig till den miljö de verkar i och agera strategiskt gÀllande sin IS/IT-strategi för att utvecklas.Syftet med studien Àr att identifiera faktorer som pÄverkar IS/IT-strategiarbetet och genom detta beskriva hur strategiarbetet har utvecklats och kommer att utvecklas.

Metoden fysisk aktivitet pÄ recept började anvÀndas 2001 inom primÀrvÄrden, med avsikten att öka fysisk aktivitet bland befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva förskrivarnas upplevelser av hinder och problem, med att anvÀnda metoden FaR inom primÀrvÄrden. Kvalitativ metod valdes och 12 intervjuer genomfördes. Data analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; metoden, förskrivarna och samverkan.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt sprÄkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville Àven ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att fÄ frÄn specialpedagog i förebyggande syfte gÀllande det sprÄkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma pÄ olika förskolor med barn i Äldrarna 1-5 Är. Resultatet av vÄr studie visade att sprÄkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna sÄg sitt eget förhÄllningssÀtt och barnens trygghet som viktigt i det sprÄkstimulerande arbetet. Pedagogerna anvÀnde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mÄn efter barnens nivÄ.

Syftet med denna studie Àr att göra en komparativ studie av hur tvÄ grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrÄn mobbningsproblematik. Detta för att mÄnga skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot krÀnkande behandling. De lagar och den lÀroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas ocksÄ upp utifrÄn olika forskare och författares perspektiv.Rektorer, kuratorer och lÀrare frÄn skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett sÄ kallat motpolsurval, dÄ den ena skolan hade sjÀlvbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen fungerade vÀl, medan den andra skolan hade sjÀlvbilden att arbetet behövde utvecklas.Studien har utgÄtt frÄn en sÄ kallad implementeringsteori som tar fasta pÄ huruvida aktörerna, som i detta fall Àr informanterna, förstÄr, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen.

Fobier begrÀnsar, mer eller mindre, mÄnga barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. MÄnga undersökningar inom omrÄdet anvÀnder retrospektiva data ofta 20 Är eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshÀndelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jÀmfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensgruppen (n = 422) under det senaste Äret i mÄnga fall varit med om signifikant fler livshÀndelser jÀmfört med den fobiska gruppen (n = 98).

I denna forskningsstudie har vi undersökt elever med invandrarbakgrund och deras utveckling av sprÄkflytet. Detta har skett under arbetet med en teateruppsÀttning. Arbetet handlar om elevernas eventuella framsteg i sprÄkflytet genom arbetet med drama samt de olika integrationsaspekterna som ingick i gruppsammansÀttningen. Syftet var att undersöka hur sprÄkflytet hos en grupp elever utvecklas. Vad sker i deras sprÄkutveckling dÄ de fÄr möjlighet att integrera mellan grupper, i arbetet med drama? Vi valde att anvÀnda oss av aktionsforskning som metod i vÄr undersökning.