Det hÀr arbete behandlar grunderna i penetrationstestning, vilket Àr en metod föratt kontrollera sÀkerheten i datorer och nÀtverk genom att försöka sÀtta in sig isamma tankesÀtt och metoder som en potentiell angripare kan ha.Den teoritiska delen gÄr igenom processen för hur ett penetrationstest kan gÄ tilloch vad som Àr viktigt att veta och att tÀnka pÄ under penetrationstestet.Det presenteras Àven nÄgra populÀra och anvÀndbara verktyg som kananvÀndas för penetrationstestning, nÀmligen Nmap, Backtack, Nessus ochMetasploit, samt en nogrann beskrivning av nÄgra av de mest vanligtvisförekommande allvarliga sÄrbarheterna.I genomförandedelen utförs ett penetrationstest i en labmiljö, och sÀtter dÄ deninformation i den teoritiska delen i praktik. De verktygen som anvÀnds gÄsigenom mer detaljerat och olika metoder för att anvÀnda dessa verktyg ipenetrationstestningssyfte testas.Penetrationstestet gÄs igenom stegvis, och börjar med att hitta maskiner pÄnÀtverket och Àven hitta detaljerad information och möjligheter för angrepp. Deninformationen anvÀnds sedan för att hitta sÄrbarheter i maskinerna, och slutligenutnyttjas dessa sÄrbarheter för att installera ett remote-access program och gekontrollen till den angripande datorn..

Syftet med studien Àr att jÀmföra semantiskt och fonologiskt minne i korsmodala betingelser av ord ochbild. Studien syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur stor faciliteringseffekt bilder har jÀmfört med ord, fördyslektiker. Studien syftar i första hand till att studera dyslektiker och i andra hand att jÀmföra dyslektikermed normallÀsare.Jag vill undersöka vad det Àr som överhuvudtaget passerar den första tröskeln till medveten bearbetning,vilket innebÀr att stimulit registreras pÄ medveten nivÄ..

Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre pÄ sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa Àr idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder mÄnga utmaningar och skapar miljöer dÀr man kan sÀtta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder ocksÄ fysisk trÀning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien Àr att fÄ reda pÄ; Hur utnyttjar fritidspedagogen den nÀrliggande miljön? Hur ofta och pÄ vilket sÀtt Àr de ute? Vad Àr fritidspedagogens ÀndamÄl med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkÀtundersökning med strukturerade frÄgor som bygger pÄ de tre omrÄden som vÄra frÄgestÀllningar berör.

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleÄldern menar att de lÀr sig lÀsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berÀttelser om vem som spelar störst roll för deras lÀs- och skrivutveckling, hur de lÀr sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lÀr sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie frÀmst visade pÄ att de deltagande barnen lÀr sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till lÀsande och skrivande individer. Det Àr ocksÄ viktigt att poÀngtera att barns lÀrande inte startar vid en viss Älder, utan sker kontinuerligt och lÀs- och skrivutvecklingen börjar i nÀstan alla fall redan i förskoleÄldern (Fast 2011, s. 38f).

VÄrt examensarbete gick ut pÄ att skapa en prototyp pÄ en applikation till Team Sportia, HÀssleholm, som skulle underlÀtta garantiregistering vid cykelförsÀljning. Den skulle göra sökning och sammstÀllning av information frÄn en Oracle-produktdatabas och en IBM-kunddatabas. Informationen skulle sedan skrivas ut som ett garantikvitto samtidigt som den skulle sparas i en Oracle- ellerIBM-databas.Vi skulle kort sagt skapa en applikation som underlÀttade garantiregistreringen förTeam Sportias anstÀllda.Eftersom vi inte kunde testa vÄr applikation mot Team Sportias miljö behövde vi skapa en med hjÀlp av IBMs respektive Oracles gratisversioner av sina databaser.De hade tillrÀcklig funktionalitet för vÄrt testmiljösyfte. Garantikvittot skulle innehÄlla all den information som finns pÄ kvittona idag. För att vara sÀkra pÄ det undersöktes Team Sportias tre olika garantikvitton för att kunna skapa ett liknande i applikationen.VÄr applikation fungerar utifrÄn de premisser vi hade frÄn början.

Rapporten presenterar ett tillvÀgagÄngssÀtt att med moderna medel angripa en av Àldre tidens kryptotekniker, bokchiffer, dÀr nummer utifrÄn boktexter utgör kryptotexten. Ett speciellt fall som varit olöst i nÀrmare 200 Är, det sÄ kallade Beale-kryptot, kommer att vara huvudomrÄdet och tillskillnad frÄn den klassiska metodiken att medels penna och papper rÀkna och lösa, tillÄta datorn att snabba pÄ den lÄngdragna arbetsprocessen.Ett inför rapporten skapat datorprogram kommer att anvÀndas, ett program som dels klarar av att replikera den gamla metodiken, dels att introducera nya lösningsgÄngar och dels att presentera statistik över dokument som undersöks. Programmet kan presentera de lösningarna man sedan vill titta nÀrmare pÄ i dekrypterad form, nÄgot som blir intressant bÄde ur ett replikerbarhetsperspektiv men ocksÄ om nya intressanta dokument dyker upp under den statistiska testningen. Testfallen resulterar inte i nÄgra nya intressanta nycklar, men visar pÄ att metoden Àr rÀttvisande dÄ ett historiskt löst dokument fÄr markanta utstickande resultat..

Umea? universitet ha?ller i nula?get pa? att utveckla ett nytt intrana?t som a?r ta?nkt att anva?ndas av ansta?llda pa? Umea? universitet. Detta intrana?t har ett inloggat och utloggat la?ge. Det utloggade la?get a?r o?ppet fo?r allma?nheten och det inloggade a?r ta?nkt ska vara en personaliserad del da?r den ansta?llde ska kunna anpassa sitt inloggade la?ge efter behov.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur högstadieelevers dataspelande pÄverkar skolarbetet, samt hur deras förhÄllande till dataspelande ser ut. En förstudie i form av gruppintervju med tvÄ grupper, en pojkgrupp och en flickgrupp har gjorts. Vardera grupp bestÄr av tre personer. TvÄ intervjuer har ocksÄ gjorts med lÀrare. UtifrÄn förstudien skapades en enkÀt till en kvantitativstudie.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick över lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass, Ärskurs 1, 2 och 3. Syftet Àr Àven att belysa vilka lÀromedel som anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr:-         Hur undervisas elever i lÀsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka lÀromedel anvÀnds i svenskaStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i VÀstra Götaland.Resultatet visar att mÄnga pedagoger i förskoleklass hjÀlper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehÄller mycket sprÄklekar. I Ärskurs 1 lÀggs mycket av elevernas studietid pÄ att lÀra sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla Ärskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och lÀsning inom olika genrer.

Denna uppsats handlar om de kreatörer som anvÀnder datorn i sitt bildskapande och hur de ser pÄ sitt skapande. Inblicken i deras tankar sker via intervjuer som utförts pÄ distans via internet. För att komplettera intervjuerna har tvÄ konstforum analyserats. Den frÀmsta orsaken till att anvÀndarna publicerar sina bilder pÄ internetforum Àr att fÄ kritik frÄn andra anvÀndare sÄ att de kan förbÀttra sitt skapande. MÄnga har svÄrt att se pÄ sig sjÀlva som konstnÀrer, kanske p.g.a.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka att genom lÀsningen av en berÀttelse kan lÀraren motivera elevernas deltagande i sitt lÀrande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska sprÄket. Detta Àr ett kvalitativt arbete som handlar om hur lÀrare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbÀttra deras skriftliga och muntliga fÀrdigheter genom att lÀsa en berÀttelse. Arbetet strÀvar Àven efter hur berÀttelsen kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lÀrande.Under VFU perioden observerade lÀraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. LÀroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade lÀraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie dÀr berÀttelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lÀrande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska.

The aim with this study is to explore if and how linguistic learning takes places when four pairs ofstudents in grade one writes on the computer. Observations of eight students took place duringtwelve lessons to investigate what happened during their writing processes. This study isimportant because students? computer writing is a relatively new phenomenon in the Swedishprimary school.It is clear that the peer collaboration creates a complex interaction that becomes the platform, andalso the prerequisite, for successful language training. The method can clearly give students profitsin their linguistic development.