Undersökningens syfte Àr att studera vad nÄgra lÀrare i Ärskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de anvÀnder de metoder och hjÀlpmedel som finns lÀmpade för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visar att lÀrarna anser att lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett Äterkommande problem i skolan. Samtliga respondenter Àr överens om att lÀrare Àr i behov av stöd och hjÀlp frÄn varandra i arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, problemet kan dock ibland vara att det Àr svÄrt att fÄ alla lÀrare att vilja samarbeta. NÄgot som genomsyrar alla de intervjuade lÀrarnas svar Àr att kompetensutveckling Àr vÀldigt viktigt för att fÄ nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. DÀremot Àr kompetensutveckling inom lÀs- och skrivsvÄrigheter nÄgot som de berörda lÀrarna anser sig fÄr för lite av.

Rapporten presenterar ett tillvÀgagÄngssÀtt att med moderna medel angripa en av Àldre tidens kryptotekniker, bokchiffer, dÀr nummer utifrÄn boktexter utgör kryptotexten. Ett speciellt fall som varit olöst i nÀrmare 200 Är, det sÄ kallade Beale-kryptot, kommer att vara huvudomrÄdet och tillskillnad frÄn den klassiska metodiken att medels penna och papper rÀkna och lösa, tillÄta datorn att snabba pÄ den lÄngdragna arbetsprocessen.Ett inför rapporten skapat datorprogram kommer att anvÀndas, ett program som dels klarar av att replikera den gamla metodiken, dels att introducera nya lösningsgÄngar och dels att presentera statistik över dokument som undersöks. Programmet kan presentera de lösningarna man sedan vill titta nÀrmare pÄ i dekrypterad form, nÄgot som blir intressant bÄde ur ett replikerbarhetsperspektiv men ocksÄ om nya intressanta dokument dyker upp under den statistiska testningen. Testfallen resulterar inte i nÄgra nya intressanta nycklar, men visar pÄ att metoden Àr rÀttvisande dÄ ett historiskt löst dokument fÄr markanta utstickande resultat..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick över lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass, Ärskurs 1, 2 och 3. Syftet Àr Àven att belysa vilka lÀromedel som anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr:-         Hur undervisas elever i lÀsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka lÀromedel anvÀnds i svenskaStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i VÀstra Götaland.Resultatet visar att mÄnga pedagoger i förskoleklass hjÀlper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehÄller mycket sprÄklekar. I Ärskurs 1 lÀggs mycket av elevernas studietid pÄ att lÀra sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla Ärskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och lÀsning inom olika genrer.

Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lÄng tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera mÀnniskans kognitiva förmÄgor. AI Àr inte bara ett filosofiskt Àmne utan andra omrÄden har Àven ett intresse av AI. Med hjÀlp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nÀtverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillÀmpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer.

The purpose with my degree project is to investigate the use of computers within the daily activity in three preschools and one preschool class. I have designed a survey that I distributed to the staff. The purpose of my work is to investigate how a number of preschool teachers and children in a few preschools and one preschool class in a medium-sized Swedish town are using the computer in their activities.My study shows that the computer is frequently used, both of the children and teachers, but also together. The children in my study are using the computer to play games, listen to music, and go into the websitewww.youtube.com, but also in order to write and count.  The teachers primarily use the computer to document, check their e-mail and listen to music.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Detta arbete skrev jag under vÄren 2011. Anledningen till hela arbetet Àr min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete sÄg jag hur bilder kan vara till stor hjÀlp för att aktivera och engagera mÀnniskor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan anvÀnda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla vÄra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa vÄra idéer över en plats som hÄller pÄ att gestaltas.

This two years master?s thesis is a review and exploration of the Swedish debate concerning children?s literature from the 19th century to the present, as well as the evaluation and analysis of four adaptations of the tale Red Riding Hood. The aims are to identify how ideas and values regarding the role of children?s literature in society have developed over time and to contribute with a knowledge base for continued reflection and discussion on the subject of children?s reading and mediation of children?s literature in public libraries.The theory and method used in the thesis, is primarily based on the discourse analysis of Michel Foucault. I have identified four main discourses: the educational discourse, the liberation discourse, the politicized dis- course and the popular discourse.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi stÀller oss frÄgan om skoldaghem Àr det bÀsta alternativet för eleverna med olika svÄrigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever pÄ skoldaghem för att fÄ svar pÄ vÄr frÄga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svÄrigheter.

Denna uppsats mÀter och jÀmför prestanda mellan en objektorienterad databas och en relationsdatabas. Uppsatsen bygger pÄ en utredande karaktÀr utifrÄn vÄr hypotes och vÄrt intresse att testa den.Hypotesen bygger pÄ problematiken omkring mÀngden kod utvecklaren mÄste skriva för att kunna koppla ihop applikation med databas. En större mÀngd skriven kod som utvecklaren mÄste skriva borde göra att prestanda och svarstider blir lÄngsammare. DÀrför ville vi undersöka om verktyg som medför en mindre mÀngd skriven kod kan förbÀttra prestandan och ge snabbare svarstider.Vi valde att testa vÄr hypotes mellan ADO. NET relationsdatabas och ADO.

Det hÀr arbete behandlar grunderna i penetrationstestning, vilket Àr en metod föratt kontrollera sÀkerheten i datorer och nÀtverk genom att försöka sÀtta in sig isamma tankesÀtt och metoder som en potentiell angripare kan ha.Den teoritiska delen gÄr igenom processen för hur ett penetrationstest kan gÄ tilloch vad som Àr viktigt att veta och att tÀnka pÄ under penetrationstestet.Det presenteras Àven nÄgra populÀra och anvÀndbara verktyg som kananvÀndas för penetrationstestning, nÀmligen Nmap, Backtack, Nessus ochMetasploit, samt en nogrann beskrivning av nÄgra av de mest vanligtvisförekommande allvarliga sÄrbarheterna.I genomförandedelen utförs ett penetrationstest i en labmiljö, och sÀtter dÄ deninformation i den teoritiska delen i praktik. De verktygen som anvÀnds gÄsigenom mer detaljerat och olika metoder för att anvÀnda dessa verktyg ipenetrationstestningssyfte testas.Penetrationstestet gÄs igenom stegvis, och börjar med att hitta maskiner pÄnÀtverket och Àven hitta detaljerad information och möjligheter för angrepp. Deninformationen anvÀnds sedan för att hitta sÄrbarheter i maskinerna, och slutligenutnyttjas dessa sÄrbarheter för att installera ett remote-access program och gekontrollen till den angripande datorn..

Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre pÄ sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa Àr idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder mÄnga utmaningar och skapar miljöer dÀr man kan sÀtta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder ocksÄ fysisk trÀning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien Àr att fÄ reda pÄ; Hur utnyttjar fritidspedagogen den nÀrliggande miljön? Hur ofta och pÄ vilket sÀtt Àr de ute? Vad Àr fritidspedagogens ÀndamÄl med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkÀtundersökning med strukturerade frÄgor som bygger pÄ de tre omrÄden som vÄra frÄgestÀllningar berör.

Syftet med studien Àr att jÀmföra semantiskt och fonologiskt minne i korsmodala betingelser av ord ochbild. Studien syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur stor faciliteringseffekt bilder har jÀmfört med ord, fördyslektiker. Studien syftar i första hand till att studera dyslektiker och i andra hand att jÀmföra dyslektikermed normallÀsare.Jag vill undersöka vad det Àr som överhuvudtaget passerar den första tröskeln till medveten bearbetning,vilket innebÀr att stimulit registreras pÄ medveten nivÄ..

Som grafisk formgivare a?r framtiden i ett utvecklande stadium, da?r de tryckta publikationerna o?verga?r till allt fler digitala alternativ. I detta kandidatarbete beskrivs oron fo?r tryckproduktionens framtid och hur vi med hja?lp av kommunikationssa?ttet Crossmedia kan hitta en lo?sning pa? problemet. Kommunikationssa?ttet fo?rutsa?tter inte bara fo?rdelar fo?r tryck utan a?ven andra mediekanaler i digital form, da?r mediedelarna fa?r mo?jlighet att samspela fo?r att kunna na? ut till en bredare publik.

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleÄldern menar att de lÀr sig lÀsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berÀttelser om vem som spelar störst roll för deras lÀs- och skrivutveckling, hur de lÀr sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lÀr sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie frÀmst visade pÄ att de deltagande barnen lÀr sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till lÀsande och skrivande individer. Det Àr ocksÄ viktigt att poÀngtera att barns lÀrande inte startar vid en viss Älder, utan sker kontinuerligt och lÀs- och skrivutvecklingen börjar i nÀstan alla fall redan i förskoleÄldern (Fast 2011, s. 38f).