BAKGRUNDI detta avsnitt redogjorde vi för tidigare forskning och den teoretiska utgångspunkten. Somtidigare forskning behandlade vi läroplanen, forskning om förskollärarnas förhållningssättunder och efter en krissituation, livet efter separationen, växelvist och ensam vårdnad samtforskning om pojkars och flickors reaktion i en krissituation Under teoretiskt förhållningssättbehandlade vi anknytningsteorin och resiliensforskning.SYFTEVårt syfte var att ta reda på hur förskollärare resonerar kring bemötande av barn ochföräldrar under och efter en separation.METODVi genomförde sju kvalitativa intervjuer i förskoleverksamhet i västra och norra Sverige iverksamheter som hade koppling till vår yrkesroll .RESULTATResultatet visade att förskollärarna har blandade erfarenheter av att möta barn och föräldrarunder och efter en separation och att det är viktigt Att lyssna på alla parter, men att aldrig taställning. Det är viktigt med ett fungerande samarbete mellan förskola och hem så att detunderlättar för barnen. Resultatet visade även att förskollärarna sällan har tillgång till någotkrismaterial och om de har det är det ett material som sammanställdes av personalen iförskoleverksamhet..

Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlängd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.

Studiens syfte är att belysa några yrkesverksamma elbasisters syn på egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer använts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berättar om sin syn på övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett hermeneutiskt perspektiv då målet är att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvärld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen är att spela tillsammans med andra och lyssna på musik.

Denna studie syftade till att ta reda på hur banktjänstemän och begravningsentreprenörer upplever svåra samtal med kunder i livskris. Livskrisen kan vara omvälvande och traumatisk för kunden och detta leder till en anspänning i samtalet, den inledande delen utav studien fokuserar kring empati och beslutsfattande. De yrkesverksammas upplevelse vidrörde frågeställningarna gällande hur kunderna upplevdes ta beslut, hanterande utav samtalet och allmän upplevelse utav samtalen. Åtta intervjuer utfördes med yrkesverksamma angående dessa frågeställningar. Intervjuerna tematiserades genom meningskoncentrering, som slutligen resulterade i sex kategorier.

Hälsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom påverkar upplevelsen av hälsa. Personer prövas då med hinder och begränsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hälsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer få stöd och förståelse, att bli stärkt av tro och hopp och att lära sig leva med begränsningar i vardagslivet.

Syftet med vår aktionsforskning är att främja elevernas läsförståelse och deltagande i läsundervisningen genom boksamtal. Alltså hur deltar elever i boksamtal utifrån både ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning påpekar hur viktigt det är att inte bara ?mängd läsa? utan att också diskutera böcker och texter. Forskning pekar också på vikten av att boksamtal är en möjlig och bra väg att nå bättre läsförståelse.

Syftet med examensarbetet var att undersöka ledarskapet före, under och efter en större räddningsinsats. I arbetet söks följande frågeställningar besvaras: Vilka aspekter av styrkeledarnas vardagliga ledarskap har störst betydelse för deras ledarskap under och efter en räddningsinsats och hur kommer detta till uttryck? Hur upplever brandmännen ledarskapet före, under och efter en räddningsinsats och vad värdesätter de hos styrkeledarna? och Hur upplever insatsledarna och styrkeledarna den rådande ledarskapsstrukturen och hur påverkar den deras ledarskap gentemot brandmännen? För att besvara frågeställningarna har totalt 24 intervjuer genomförts, där informanterna utgjordes av inre befäl, insatsledare, styrkeledare samt brandmän. Resultaten visade, att tillit inom styrkan var av central betydelse för styrkeledarnas ledarskap. Brandmännen var generellt sett nöjda med sin styrkeledare.

Denna studie har som syfte att undersöka olika lärares ledarstilar, deras syn på ledarskap och framgångsrikt ledarskap. Studien gjordes på ett kvalitativt sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielärare. Resultaten visade att de flesta lärarna använde en situationsanpassad ledarstil. Lärarna ändrade sin ledarstil beroende på vilken elevgrupp som undervisades. Det som även kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utsträckning som läraren ansåg sig känna elevgruppen.

Tre inspelningar av svävare av modellen IH-6 jämfördes med inspelningar av tre olika båttyper. Lyssningstest genomfördes på Luleå tekniska universitet där försökspersonerna fick jämföra och uppskatta vilket ljud de tyckte skulle vara mer störande Att lyssna på under en längre tid. Försökspersonerna fick ett scenario som de skulle tänka sig in i medan de lyssnade på ljuden. Lyssningstesterna var ett så kallat AB7-test, som innebär att försökspersonen får skatta hur mycket bättre ett ljud är än ett annat. Testerna visar att tomgångskörning av svävare var det som uppfattades som mest störande under en längre tid jämfört med olika båtar som gick på tomgång.

Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet.

I den här studien undersöks hur vägledning av nyanlända elever på grundskolan går till utifrån ett vägledarperspektiv. Undersökningen är förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser på högstadienivå. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvägledare intervjuats om arbetssätt, syn på användande av tolk vid samtal och hur de själva ser på sina styrkor och svagheter som vägledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som är baserade på information istället för vägledning. Informationen handlar om IVIK och vägen dit.

Fibromyalgi har en okänd etiologi och är ingen sjukdom utan snarare ett kroniskt muskulärt smärtsyndrom och tiden innan diagnos upplevs ofta som svår hos patienten. Att bli misstrodd, ifrågasatt och inte bli bemött med respekt från sjukvårdspersonal är ett stort lidande för denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan år 1995 till 2008 granskades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att anpassa sig till vardagen, ändrade familjeförhållanden, symtomen påverkar det sociala livet, att lära sig leva med symtomen och att bli misstrodd.

The purpose of this study was to examine whether there were any differences in how first-line managers within   municipal care   rated their management leadership qualities, and structural empowerment before and after the course in "leadership, learning and improvement". The study had a quasi-experimental design and 64 managers participated. There was a significant improvement in the LaMI factor ?Achievement orientation?, after participation in the course "leadership, learning and improvement". In other factors, there was no significant difference before and after training.

Barns föreställningar kring naturens olika fenomen är många. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag är övergången från dag till natt och tvärtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hänger samman, är det viktigt Att lyssna på deras föreställningar för att sedan bygga vidare på dessa. För att ta reda på barns föreställningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i årskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förståelse för att solen, månen, jorden och andra planeter är i ständig rotation.

Att uppleva oro och ångest inför en operation är vanligt och kan manifestera sig såväl psykologiskt som fysiologiskt hos patienten. Flertalet mätinstrument och omvårdnadsåtgärder existerar, med syfte att finna och lindra oro och ångest. Avsikten med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro och ångest. Genom litteratursökning i sex databaser, bland annat PubMed, CINAHL och Psychinfo, framkom fyra kategorier av interventioner: Att få information via video: Att få skriftlig eller muntlig information: Att lyssna på musik och: Att få känna värme eller beröring. Resultatet visade att samtliga omvårdnadsåtgärder mer eller mindre lindrade oro och ångest, där relationen mellan patient och vårdgivare, och individanpassade interventioner var viktiga, exempelvis då musiksmak hade betydelse, eller att viss information inte var nödvändig.