I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin livstid. Varje år dör ungefär 20 000 personer i Sverige av cancer. Syftet med denna litteratur-studie var att undersöka faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar granskade enligt Polit m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet.

För tidigt födda barn utsätts för många smärtsamma procedurer varje dygn och detta kan leda till ett förändrat smärtbeteende senare i livet. Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder har visat sig ha en betydande del i smärtbehandlingen av för tidigt födda barn, då farmakologiska metoder medför många negativa effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva det nuvarande kunskapsläget om vilka omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan använda sig av för att smärtlindra barn som är födda för tidigt. Studien genomfördes som en systematisk databassökning i databaserna Pubmed och Cinahl och resulterade i 19 funna studier. Studierna analyserades, granskades och sex olika huvudfynd framkom: glukos, icke-nutritivt sugande, känguruvård, omhållning, massage och vårdmiljö.

Patienter som står inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mängder energi som kan ge sig uttryck i huvudvärk, irritabilitet, olust och vanmaktskänsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhållningssätt i mötet med vaken patient som visar tecken på oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem års erfarenhet av perioperativt vårdande.

Sjuksköterskornas arbetsvardag bestod av att ofta möta lidande och död hos sina patienter. De behövde i sitt arbete strategier för att hantera sina psykiska och känslomässiga reaktioner. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans reaktioner och bearbetningsmetoder av traumatiska händelser uppkomna i arbetet. Metoden var litteraturstudie. Artiklarna analyserades enligt Evidence Based Nursing (EBN) gjord av Flemming (1998).

Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingsformen för äldre människor. Oftast används läkemedel mot hjärt- kärlsjukdomar, sömnproblem, psykofarmaka och smärtstillande. Förutom de avsedda effekterna av dessa läkemedel kan de även orsaka biverkningar som yrsel och konfusion vilket i sin tur kan leda till fallolyckor. Fallskador kan ge personer som har fallit såväl fysiska som psykiska besvär och orsaka ett onödigt lidande. Genom att öka kunskapen om den problematik som kan uppstå vid läkemedelsanvändning hos äldre personer, skulle risken och lidande för äldre personer relaterade till fall kunna minska.

Vårdrelaterade infektioner är ett problem som kan innebära ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vården. Inom operationssjukvården finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera på ett patientsäkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprätthålla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vårdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen.Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare än vad som kan anses vara nödvändigt.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning.

Brister i följsamheten gentemot ordinerad läkemedelsanvändning medför stora kostnader för samhället samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanställa orsaker till och åtgärder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förväntningar och egna erfarenheter om sjukdom och läkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap låg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssätt (samsyn) där delaktighet och medbestämmande från patientens sida gavs central roll, ansågs vara nödvändigt för positivt följsamhetsresultat..

Ondskans problem är ett gammalt (religions)filosofiskt problem som, i grova drag, frågar om existensen av en allsmäktig, allvetande och allgod Gud är förenlig med ondskan i världen, samt varför en sådan Gud tillåter ondska. Filosofer (som svarar jakande på frågan om) har utvecklat ett svar på frågan varför Gud tillåter ondska. Syftet med denna uppsats är följaktligen att redogöra för Richard Swinburnes svar på frågan varför Gud tillåter ondska, samt granska svaret i ljuset av Eleonore Stumps tankegångar..

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården.

Hormonersättningsterapi (HRT) används för att lindra vasomotoriska och urogenitala symtom associerade med klimakteriet. Eftersom behandling med enbart östrogen förknippats med endometriell hyperplasi och livmodercancer, tillsätts progestagener till östrogen-beredningar i HRT hos kvinnor med intakt livmoder för att motverka den proliferativa effekten av östrogen och förebygga cancerutveckling i livmodern. Sådan kombinerad HRT har emellertid associerats med ökad risk för bröstcancer. Vid kombinerad HRT används olika typer av progestagener och olika behandlingsregimer (kontinuerlig eller sekventiell tillförsel).Syftet med detta arbete var att undersöka vad som ökar risken för bröstcancer vid kombinerad HRT: valet av progestagen-typ eller vilken behandlingsregim (kontinuerlig/sekventiell) som används.Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade sju studier om HRT och bröstcancerrisk, vilka hämtades från databasen PubMed.Utifrån undersökta studier kan man dra slutsats att ökad risk för bröstcancer associeras med kombinerad östrogen-progestagen HRT jämfört med HRT med enbart östrogen och framför allt om man jämför kontinuerlig kombinerad HRT med sekventiell kombinerad HRT med ett dos-responsförhållande som bakomliggande grund. Progestagen-typ kan ha effekt på risken för bröstcancer men detta behöver undersökas ytterligare..

Forskning har sedan länge visat att oro dämpar upplevelsen av känslor och fysiologiskt påslag, men inte varför vissa personer har större behov av att dämpa sina känslor än andra. Nyare teorier om Generaliserat ångestsyndrom (GAD) indikerar att det är svårigheter med känsloreglering som är kännetecknande för diagnosen, då personer med GAD i högre grad än andra antas uppleva sina känslor som aversiva, och oro blir ett symptom på detta. Studien bekräftar en stark koppling mellan oro och svårigheter med känsloreglering i en studentpopulation , mätt med hjälp av tre självskattningsformulär, där det framkommer att ju större svårigheter med känsloreglering en person har, desto mer oroar sig denne. Den specifika känsloregleringssvårighet som i studien har störst koppling till oro och GAD är ?bristande strategier att handskas med känslorna?.

Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för människor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys.

Diabetes typ 2 är en snabbt ökande sjukdom som innebär personligt lidande och höga vårdkostnader. Fysisk aktivitet har visat sig vara effektivt för att förbättra diabetikerns hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om personer med diabetes typ 2 har känndedom om att fysisk aktivitet har en positiv effekt på deras hälsa och om de använder sig av fysisk aktivitet som en del av sin egenvård. Enkätstudien genomfördes på 53 patienter vid sex vårdcentraler i Boden och Piteå. Inklusionskriterier: diabetes typ 2, ålder under 55 år.

Äldre patienter med höftfraktur löper pga hög ålder och immobilitet en ökad risk att utveckla trycksår. Detta skapar onödigt mänskligt lidande och ökade samhällskostnader. Många trycksårsfall kan undvikas om preventiva åtgärder sätts in i ett tidigt skede. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor kan förebygga trycksår hos ovannämnda patientgrupp. Metoden är baserad på en litteraturstudie med sökning i flera databaser.