Cancersjukdom är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Patienter med cancersjukdom i livets slutskede har ofta plågor och lider i flera avseenden. Detta beskrivs i flera studier från olika delar av världen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur patienter med cancersjukdom i palliativ vård upplevde sitt lidande och hur sjuksköterskor kunde underlätta patienternas situation och lindra deras lidande. Uppsatsen är en beskrivande litteraturstudie grundad på fjorton vetenskapliga artiklar. Databearbetningen skedde med hjälp av induktiv analys där upplevt lidande sattes i fokus. Det framkom att patienterna led och plågades av fysiska, psykosociala och andliga/existentiella problem. Sjuksköterskors lindrande åtgärder hade stor betydelse för dessa patienter och deras anhöriga. När sjuksköterskorna var uppmärksamma på patienternas behov och såg den unika individen bakom sjukdomen kunde deras lidande lindras optimalt. Det var svårt att generalisera resultatet, då varje individ upplevde lidandet på sitt eget sätt. Sjuksköterskors personliga egenskaper och professionalism var av stor vikt vid mötet med dessa patienter. Medicinska åtgärder i kombination med sjuksköterskans kunskaper kan ge en bredare lindring av patienters lidande.

Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande i Sveriges befolkning. Smärtupplevelsen är individuell och påverkas av många dimensioner i livet. Långvarig smärta är svår att bedöma och lindra, den kan skapa ett lidande. Att lindra lidande och främja hälsa hos dessa personer är en viktig men inte alla gånger lätt uppgift för sjuksköterskan. Därför är det nödvändigt med insikter i hur det är att leva med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig smärta.

Palliativ vård strävar efter att förebygga och lindra lidande för patienten som är drabbad av livshotande sjukdom. Det handlar om att lindra den fysiska smärtan men i lika stor utsträckning den psykiska. Genom att vårdaren initierar och utvecklar en vårdande relation med patienten kan hon hjälpa denne att nå bästa möjliga livskvalitet under den tid som finns kvar. Detta är många gånger en svår uppgift. Denna studies syfte var att beskriva hur den vårdande relationen framträder i vårdandet av patienter i den palliativa vården.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp/Omvårdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt.

Anorexia nervosa (AN) är en form av ätstörning som innebär en medveten strävan efter viktförlust. Sjukdomen klassas som en allvarlig psykisk störning som ofta debuterar tidigt i tonåren och innebär förändringar i personlighet och beteende hos barnet. AN drabbar främst flickor och i Sverige beräknas förekomsten vara 0,2-0,4 % av alla kvinnor i åldern 12-25 år. När ett barn i en familj drabbas av psykisk ohälsa som AN innebär det ett lidande som påverkar hela familjen. Föräldrarna tvingas att se sitt barn svälta sig själv vilket är traumatiskt för föräldrarna och väcker många känslor.

Bakgrund: Antalet patienter med ångest ökar och orsakar ofta ett lidande för patienten. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar att lindra detta lidande. Olika djurterapier förekommer i vården för att behandla olika besvär, till exempel Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT).Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken påverkan djur har på patienters ångest. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie baserad på kvantitativa studier(n=12).Resultat: I samtliga studier framkom en sänkning av ångest vid djurterapier och i sju av studierna var det en statistiskt säkerställd sänkning. Resultatet visar främst en sänkning hos patienter som vårdas inom psykiatrin men även patienter inom den somatiska vården påverkades positivt av djuren.Diskussion: En sänkning av patienternas ångest visar att djur inom vården har en lugnande inverkan.

Varje år drabbas ungefär 250 barn av cancer i Sverige. Därmed drabbas även barnens föräldrar och syskon av den förändrade vardagen som tillkommer. Syftet med denna studie är att belysa och beskriva vad föräldrar och syskon upplever som påfrestande i situationen när ett barn inom familjen har insjuknat i cancer. Studien är en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Analysen resulterade i två huvudteman och fyra underteman.

Bakgrund: Att som barn vistas på sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okänd värld som inte sällan känns skrämmande och skapar rädsla hos barnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva strategier som kan lindra rädsla hos barn vid kontakt med sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar vilka är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån en checklista av Foreberg & Wengström. Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rädsla. Att som barn få adekvat information som förbereder dem på vad som komma skall, och låta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vård lindrar rädslan. Familjens närvaro på sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rädslan. Barnens rädsla har även visats minska med hjälp av strategier som distraktioner och lek vid påfrestande undersökningar och behandlingar. Slutsats: Barn erfar olika sorters rädslor i mötet med sjukvården.

I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstå lidande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns där liv och människor finns och är i sin djupaste mening ett ?döende?. Lidandet låter sig sällan definieras, det är svårt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förståelse och stöd ifrån sin omgivning.

En relation mellan vårdare och patient kan både vara vårdande och ickevårdande. En vårdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, själsliga och de existentiella dimensionerna. Det är vårdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som är sårbar och utsatt i sin situation. Ett vårdlidande för patienten kan uppstå om inte han/hon får vara delaktig i sin vård och få förståelse för sin sjukdom. Om patienten är delaktig i vården kan han/hon lättare bemästra situationen.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

När människan förlorar den av kulturen förnuftiga grund som anses normal, byggs ett nytt sammanhang upp. Fantasierna har besegrat förnuftet och skapat ett sammanhang för människan som gör det omöjligt för omgivningen att förstå. Det nya sammanhanget har blivit en annan verklighet, utformad av människan inre värld, vilket leder till oförståelse och en osäker identitet som behöver mötas med förståelse och kunskap om människans psykologiska värld. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa patientens upplevelse av att leva i en annan verklighet och hur sjuksköterskan kan lindra lidandet genom omvårdnad. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar.

En relation mellan vårdare och patient kan både vara vårdande och ickevårdande. En vårdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, själsliga och de existentiella dimensionerna. Det är vårdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som är sårbar och utsatt i sin situation. Ett vårdlidande för patienten kan uppstå om inte han/hon får vara delaktig i sin vård och få förståelse för sin sjukdom. Om patienten är delaktig i vården kan han/hon lättare bemästra situationen. Vårdarens stöd och relation har stor betydelse för Att lindra lidandet hos patienter med cancer.

Smärta är en subjektiv känselupplevelse som associeras med kroppsskada och sjukdom, och är i dagens samhälle den vanligaste orsaken till varför människor uppsöker sjukvård. Smärtsystemets huvudsakliga uppgift är att varna för hotande och pågående vävnadsskada.Smärta påverkar hela människan och har stor betydelse för livskvaliteten. Hur människor reagerar på fysisk, psykisk och social smärta är individuellt. Smärta ger vanligtvis upphov till lidande i samband med sjukdom, och lidandet kan lindras genom försök att reducera smärtan. En av sjuksköterskans huvuduppgifter är Att lindra lidande.