Att drabbas av diabetes typ II innebär att drabbas av en kronisk sjukdom, vilket innebär en förändrad livssituation för personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ II. Tolv internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehålls analys med manifest ansats och resulterade i fyra kategorier: Att förneka sjukdom och känna skuld och rädsla, Att dagligt liv förändras och begränsas, Att ha brist på stöd och information, Att lära sig leva med sjukdomen och uppskatta en god livsstil. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ II beskrev det som en stor livskris att få sjukdomen med känslor som rädsla, skuld och förnekelse. De beskrev att det var svårt att hantera diabetes utan hjälp från någon och därför var vikten av stöd och information från sjukvården nödvändig.

Studien handlar om hur vi som individer  konstruerar  och skapar ett normaliserat tillstånd kring att leva i en tvåsamhet samt om hur vi påverkas av detta. Syftet med studien är att undersöka individers motivation och värderingar kring att leva i någon typ av tvåsamhet eller valet att inte göra det, samt vilken betydelse dessa val har för individen. Studien har en samhällskritisk ansats ur ett västerländskt perspektiv och med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer undersöks individernas värderingar och motivation kring tvåsamhet. Resultatet visar att familjebegreppet är nära sammanlänkat med tvåsamhet och relationer. Att ingå ett äktenskap eller en relation uppfattas inte som ett socialt tvång av individerna utan ses som en del av ett  självförverkligande.

En implanterbar defibrillator kan vara en livräddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundär eller primärprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid ställningstagande till behandlingen. Den innebär fysiska, psykiska och sociala anpassningar.

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår samt Anpassning till att leva med bensår. Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt.

Bakgrund: Prostatektomi är en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de män som går igenom ingreppet är urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det är att leva med urininkontinens efter en prostatektomi på grund av prostatacancer. Metod: Det är en kvalitativ litteraturstudie baserad på nio artiklar som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Män med urininkontinens upplever sitt tillstånd ovärdigt och skäms över att läcka urin.

I den palliativa vården ses döden som en naturlig händelse som varken ska skyndas på eller fördröjas. För personer som är sjuka kan det upplevas som skrämmande att tvingas möta verkligheten och konfronteras med sin sjukdom. Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att leva med en palliativ diagnos. Tolv vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte ha makten över sin tid och sin kropp, att vilja vara hemma och leva som förut, att prioritera det som ger mening, att vilja känna sig trygg och förstådd i vården samt att förbereda sig själv och familjen inför döden.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vad som driver en människa att gå vidare i livet efter att ha fått ett besked om att han/hon har cancer och även olika copingstrategier som används för att hantera cancer. Den teoretiska bakgrunden innefattar bland annat Lazarus och Folkmans (1984) teori om coping, Moos (1986) olika copingstrategier och Greer och Watsons (1979) olika copingstilar. Arbetet utgörs av en litteraturöversikt över olika artiklar och böcker som behandlar coping och cancer. Resultaten visade att de vanligaste copingstrategierna var att förneka det hotfulla, hopp, acceptans, söka information om sjukdomen, meningsbaserad coping och att försöka att leva ett så normalt liv som möjligt..

Att leva med cancerrelaterad smärta är en omtumlande upplevelse som präglar livet i många avseenden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser att leva med cancerrelaterad smärta. Litteraturstudien omfattas av femton internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: att kunna uthärda, klara av och njuta av livet men också känna handikapp och hinder: att känna närhet och omsorg av andra människor men också känna sig isolerad: att känna oro över vad smärtlindrande läkemedel gör med kroppen men samtidigt inte kunna leva utan dem och att känna sig uttröttad, ledsen, arg och hjälplös inför konstant och svår smärta. Att känna hopp om ett slut på smärta och lidande men också tänka varför händer detta just mig. Sjukdom som medför smärta gör människan beroende av medicinsk behandling och långvarig sjukhusvistelse ger många upplevelser av svåra påfrestningar för familjeliv och yrkesliv.

Bakgrund: I dagens samhälle lever många människor med medicinskt oförklarlig smärta. Oförklarliga symtom kan förklaras som fysiska symtom som trots medicinsk utvärdering förblir odefinierade. För att stödja patienten är det viktigt att se personen som en helhet för att tillgodose den drabbades behov och för att bidra till en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med oförklarlig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie som genomförts baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Kronisk sjukdom betraktas som det störstaväxande hälsoproblemet i den industrialiserade världen.Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebarstora förändringar i livet. Förändringar som framkallarkänslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande.Syftet var att belysa individers upplevelser av attleva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes somen litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklargranskades. I resultatet framkom flera faktorer sompåverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom,dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samtrelationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheterindividerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt ochemotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt.Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för entillfredsställande tillvaro.

Av socialtjänstlagen framkommer det att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhålla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet användes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och träning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlätta för den enskilde att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Bakgrund: Att leva med HIV som är en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan även ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV är en samhällsfarlig och global sjukdom som innebär livslång medicinsk behandling. HIV är belagt med skuld och fördomar på grund av okunskap och rädsla. Det är känslomässigt svårt för den HIV-smittade att berätta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Det ?alternativa livet? kan ses som en motrörelse till urbanisering, ökad konsumtion och ett allt snabbare tempo i samhället. Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka det alternativa livet. Sex informanter intervjuades om deras upplevelser och uppfattningar av det alternativa livet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en induktiv tematisk metod.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. För att få en fördjupad förståelse har tjugotvå vetenskapliga artiklar studerats, tio artiklar svarade mot syftet och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att leva i en främmande kropp som blivit trött och utmattad, att se framtiden som ett problem och känna oro och osäkerhet, att vara annorlunda, ensam och isolerad, att kämpa för varje andetag och vara rädd att kvävas samt att acceptera sjukdomen och leva ett förändrat liv. Resultatet visar att människor med KOL inte kunde lita på att kroppen skulle prestera som väntat eller önskat. Framtiden kändes oviss och var svår att planera.