Under de senaste två decennierna har typ 1 diabetes ökat med 50 % bland barn och ungdomar i Sverige. Detta syns t.ex. genom att ca 500 barn i åldern 0 ? 15 år varje år får typ 1 diabetes och mer än 95 % av dem som insjuknar debuterar före 25 års ålder. Att ha typ 1 diabetes och samtidigt vara i puberteten underlättar inte möjligheten att hantera sjukdomen med tanke på att denna period för många kan vara svår att hantera i sig, utan att ha en livsstilsjukdom som typ 1 diabetes.

BakgrundTyp 1 diabetes mellitus är en sjukdom som orsakar absolut insulinbrist hos den som har sjukdomen. Livslång egenvård och anpassning av det dagliga livet är ett par av följderna av att få sjukdomen. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad som ser till individens hela livssituation krävs det kunskap om vad en långvarig sjukdom som typ 1 diabetes mellitus har för konsekvenser för individen i det dagliga livet samt vilka strategier individen har för att hantera dessa. SyfteSyftet var att beskriva egenupplevd hälsa i ett dagligt liv hos individer med typ 1 diabetes mellitus. MetodStudien utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Sju informanter med typ 1 diabetes mellitus ingick i studien. Insamlad data undergick en kvalitativ innehållsanalys. ResultatInformanterna uppger att typ 1 diabetes mellitus utövar en ständig påverkan på den egenupplevda hälsan.

Bakgrund: Idag finns det mer än 220 miljoner människor i hela världen med Diabetes, av dessa är det 90 procent som har Diabetes mellitus typ 2. Denna sjukdom orsaka stora kostnader för samhället på grund av komplikationer, som leder till lidande för den drabbade, sjukskrivning samt behov av sjukvård och omsorg. För att individen ska kunna förhindra dessa och kunna tillämpa egenvård är kunskap om sjukdomen och dess behandling en avgörande faktor. Syftet: syftet med denna studie var att belysa individens kunskap om Diabetes mellitus typ 2. Metod: en litteraturstudie av kvalitativa artiklar.

This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness..

Tre till fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha diabetes typ 2. Med stigande ålder ökar risken för diabetes och Svenska Diabetesförbundet (2012) räknar med att tio procent av svenskarna som är 75 år och äldre har diabetes typ 2. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar patienter med diabetes typ 2 till att följa sjuksköterskans råd om kost och motion. Metoden som användes var en litteraturstudie, utformad enligt Polit och Becks (2008) modell i nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram de tio vetenskapliga artiklar som kom att ingå i studien.

Bakgrund: Personer med sjukdomen diabetes beräknas att öka och i Sverige år 2009 uppskattades 325 000 personer ha diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen kännetecknas av för hög glukoskoncentration i blodet som kan förbättras genom en hälsosam kost. Förändrade kostvanor kan vara den enda behandlingsmetoden som personer med typ 2-diabetes behöver genomföra. Kosten hjälper till att undvika blodglukossvängningar och förbättrar glukostoleransen. Livsstilsförändringen är krävande då diabetes påverkar hela människan och dennes vardag.

Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphört. Sjukdomen kräver daglig kontroll av blodsockernivån samt tillförsel av insulin. För personen som lever med diabetes blir den dagliga utmaningen att hålla en jämn blodsockernivå för att undvika komplikationer. Andra delar av egenvården, såsom kostrestriktioner och daglig motion, måste också skötas för att motverka senkomplikationer längre fram i livet. Idag ökar diabetes typ 1, främst bland barn och ungdomar i de nordiska länderna.

Diabetes type 2 is a fast growing illness and a global health problem, often a result from less appropriate standard of living. Lifestyle changes related to diet and physical activity are important lifestyle changes regarding to get control of the self-management and to avoid vascular complications.AimThe aim of this study was to describe patient's experiences of lifestyle changes in diabetes type 2.MethodA literature study was carried through based on 12 qualitative scientific articles.ResultsThe analysis result into two main themes and eight subthemes. Main themes where barriers and motivators for lifestyle changes and the subthemes where struggle, denial, lack of knowledge, alienation, support, motivation, acceptance and knowledge.ConclusionThis study shows that lifestyle changes are experienced different by patient with diabetes and nurses should therefore be aware of the unique and specific demands these patients require. This is important for providing a good diabetic healthcare and to help patients with their self-management.

Individernas syn på hälsa och sjukdom bestäms utifrån deras kulturella bakgrunder. I ett mångkulturellt samhälle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvårdnad till varje vårdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. Utifrån denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen på denna sjukdom och dess egenvård. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvården ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrån det bildades fyra teman vilka besvarar frågeställningarna.

Typ 2 diabetes har genom ökad levnadsstandard vuxit till ett världsomfattande problem. I Sverige har cirka 300 000 personer typ 2 diabetes. Omvårdnaden av denna patientgrupp kommer till stor del bestå av stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelse av stöd och information till patienter med typ 2 diabetes. Ett bra stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och närstående är positivt för patienten.

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt.

Bakgrund: Förändringar i vår livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förändra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård är en central del av diabetesvården. Syfte: Beskriva olika tillvägagångssätt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpå de analyserades och kvalitetsgranskades.

Syftet kan beskrivas med följande fråga: Hur skall mötet mellan en elev med diabetes och skolan genomföras, enligt föräldrar och lärare för att mötet skall bli så optimalt som möjligt för alla inblandade parter? Teori: Pedagogik som behandlar samarbetet mellan hem och skola har använts. Medicinska studier som beskriver diabetes samt de fysiska, mentala och sociala konsekvenserna av diabetes har också utnyttjats. Metod: En kvalitativ ansats och informationsinsamling i form av djupintervjuer har genomförts. Fem föräldrar och fyra lärare till barn med diabetes intervjuades.

Övervikt och diabetes typ 2 är vanligt förekommande i dagens samhälle. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att anamma en sundare livsstil och försöka uppnå en bättre livskvalitet. Det innefattar till exempel att försöka äta hälsosammare kost. Syftet var att undersöka effekterna av en lågkolhydratkost hos personer med diabetes typ 2, samt hur viktförändringar i allmänhet påverkar livskvaliteten. En litteraturstudie har genomförts och 15 artiklar valdes efter granskning att ingå i studien.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 220 miljoner människor i världen är drabbade. När ett barn insjuknar blir det en omställning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa föräldrars känslomässiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det är en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed där vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts.Resultat: Föräldrarnahar känslomässiga upplevelser som oro, känsla av att tappa kontrollen, en känsla av misstro.Bra stöd från sjukvårdspersonal är viktigt för föräldrarna för att känna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen är att föräldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvårdspersonalens omvårdnadsperspektiv i mötet medfamiljen är viktigt..