SammanfattningDenna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid.

Sweden signed, in 1992, the Convention on Biological Diversity (CBD) and has thus assumed responsibility for the indigenous biodiversity. That also means that Sweden has a conservation responsibility for the Swedish Friesian (SLB) (SJV, 2007a). In a survey conducted by the Board of Agriculture (SJV) in 1996, it appeared that there were around 780 cows and heifers of the SLB breed (SJV, 1997). SJV did in 2006 a plan for the development of livestock genet-ic resources and the number of cows of SLB was estimated at approximately 200. This meant that the SLB was in need of being conserved and SJV assumed it would be categorized as threatened.The primary objective of conservation of a breed is to reduce the loss of the original genetic variation (Lacy et al., 1995).

SammanfattningBörsintroduktion eller IPO (Initial Public Offering) är något som sker när ett företag väljer att notera sig på en marknad. När detta sker visar forskning bl.a. att aktien stiger kraftigt under första dagen på börsen, vilket leder till slutsatsen att aktierna varit prissatta för lågt innan börsintroduktionen och att aktierna i genomsnitt är underprissatta innan de noterats på börsen. Vissa svenska studier indikerar att denna underprissättning i genomsnitt är så stor som 34,10 % när ett svenskt företag introduceras på börsen. Varför det är på det här sättet har forskningen inte kunnat svara på, flertalet förklaringsmodeller har framlagts, utan att någon vunnit konsensus.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form.

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) är ett problem för både det enskilda företaget och samhället. EM innebär att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM är ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Däremot går resultatet inte att generalisera i andra länder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen.

Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhällsintressen, samtidigt som de anses innebära typiskt sett stora risker för miljön. När en verksamhet skall tillåtlighetsprövas av regeringen är det därmed ofta fråga om åtgärder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan kräver tillstånd från länsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillståndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. Likaså kan situationen vara sådan att den enligt 17 kap.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige. Definitionen av småföretag i detta sammanhang är de aktiebolag som underskrider två eller tre av följande krav: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebär att småföretagen idag har rätt att själv välja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pådrivande faktor för denna lagändring där några av målen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och på så sätt även göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktäriseras av Asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsAsymmetri har vi finansiella mellanhänder som de olika långivarna utgör, exempel på dessa är banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhänder specialiserar sig på informationshantering för att bearbeta informationen och på så sätt balansera informationsAsymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/långivning karaktäriseras bl.a.

Avtalsrätten innehåller en kärna av lagar, regler och principer av gammal hävd. Dessa rättsliga normer är produkten av traditionella avtalsformer. Många praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag står oreglerade i svensk rätt. Det är emellertid inte detsamma som att säga att svensk rätt inte har förmåga att hantera också sådana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrätten, genom lagstiftning, rättspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rätt flexibla redskap att tillämpa i olika typer av frågor och problem. Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rättsläget beträffande de typer av immateriella uppdrag som närmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design.

Bakgrund och problem: Design är långt mycket mer än bara estetik och allt flerbeslutsfattare börjar få en bild av design som ett konkurrensmedel. Det satsas på design ochbranschen växer, men det är de designköpande företagen som får störst bit av den totaladesignsatsningens resultatkaka. Denna uppsats behandlar kommunikationen mellan säljareoch köpare av design genom vår huvudfråga ?Vilken informations- och kunskapsAsymmetrifinns det mellan säljare och köpare av design??. Vi har även valt att beskriva en möjligkonsekvens som kan relateras till denna informations- och kunskapsAsymmetri.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger någon informations- ochkunskapsAsymmetri mellan säljare och köpare av design samt beskriva denna och någon avdess eventuella effekter.