Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter det finns för ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestämmelser, att få sin asylansökan prövad här. Syftet är också att undersöka huruvida Sverige, när vi följer Dublinförordningens bestämmelser i hanteringen av asylärenden rörande ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de åtaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. Frågeställningarna är: Hur ser möjligheterna, baserat på uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 år, som omfattas av Dublinförordningen, att få stanna i Sverige? Vilka faktorer påverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av ämnet i media någon betydelse för möjligheten att påverka asyllagstiftningen? Följer vi våra åtaganden gentemot Barnkonventionen om vi återsänder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras på fem fallstudier rörande fem ensamkommande flyktingbarns asylärenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för ämnet aktuella, tidningsartiklar, samt för ämnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrån ett rättsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vår undersökning visar att det finns mycket begränsat utrymme att göra undantag från Dublinförordningens bestämmelser och följaktligen små möjligheter för ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestämmelser att få sin asylansökan prövad i Sverige.

Studiens huvudsyfte är att utforska HVB-personalens känslomässiga påfrestningar i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien är baserad på fenomenologisk ansats, med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som både givande och krävande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men även språk- och kulturkompetens betonas.

SAMMANFATTNING Den här studien handlar om barn/ungdomar som måste lämna sitt land på grund av förföljelse, krig och våld, dessa barn tvingas många gånger att fly ensamma utan vårdnadshavare. Studien syftar till att beskriva och analysera deras identitetsutveckling efter ankomsten till Sverige utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För detta ändamål har vi valt att använda oss av en hermeneutisk forskningsmetod där vi använder oss av tolkning som redskap. Vi har utgått från både en symbolisk interaktionistisk teoretisk ram, som innebär att identitetsskapandet är resultatet av den mellanmänskliga interaktionen och KASAM som är ett salutagen perspektiv detta innebär att fokus ligger på tre hälsobringande komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vad vi har kunnat konstatera är att språket och det nya sociala nätverk som de ensamkommande barnen blir en del av vid ankomsten till Sverige utgör en viktig del i bekräftande av deras självbild.

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lämnar sina kära och nära för att söka fristad i andra delar välden. Några hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i våra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur påverkas inte flyktingbarn enbart av det pågående kriget, utan även under flykten, asylväntetiden och under integrationsprocessen som till viss del äger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vår yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod.

1990 Sweden ratified the UN Convention on the Rights of the Child, with 54 rights. The Convention on the Rights of the Child does not apply as law in Sweden. However, all countries that have ratified the convention, has an obligation to implement the convention in all decision making and practical management that includes children. The purpose of the study is to examine the implementation of the convention in relation to unaccompanied refugee children on a state, municipal and non-profit level by using three actors. The actors are the Swedish immigration service, Stockholm social service and the NGO Save the Children.

Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter är unika då de har upplevt svåra förhållanden på sin flykt till ett nytt land. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns föreställningar och förväntningar på Sverige, upplevelserna av migrationsprocessen samt vilken framtidssyn de har. Studien bygger på data från två kvalitativa fokusgruppsintervjuer tillsammans med ensamkommande unga. Studien visar ungdomarnas föreställningar och förväntningar på Sverige innan flykten var få. Ungdomarna tog sig igenom svårigheter under flykten för att påbörja ett nytt liv.

Det kommer ungefär 3000-4000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige per år. Många kommer från Afghanistan och Somalia. De här barnen har ofta upplevt krig och/eller fattigdom. Att som barn komma ensam till ett nytt land med en annan kultur, språk och levnadssätt är en utmaning och blir för många en fysisk och psykisk påfrestning. Det gör dessa barn till en utsatt grupp i samhället och därför är trygghet viktigt för dessa barn.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka hur organisationer arbetar med flyktingbarn och på vilket sätt en pedagog med skapande inriktning (till exempel en musiklärare) kan arbeta för att förbättra flyktingbarns situation i Sverige och i världen. Studien utgår från tre intervjuer med människor som är aktiva inom tre olika organisationer i Sverige. Dessutom tar studien upp integrationsprojektet Tillsammans och jämför det med information från teoridel och informanternas information. Slutsatser som kunnat dras från resultatkapitlet är att om organisationer som arbetar med flyktingbarn samarbetade mer med pedagoger med skapande inriktning skulle flyktingbarns situation kunna påverkas positivt eftersom detta är en kraftfull kombination av kunskap och erfarenheter. Det kan också vara av betydelse att fler musikpedagoger får upp ögonen och också erbjuds kunskap som kan behövas vid arbete med flyktingbarn.

Sverige är ett land som tar emot en stor andel flyktingar varje år, många av dessa är barn.Dessa flyktingar kommer ofta från krigsdrabbade områden, eller är politiska flyktingaroch har många gånger upplevt traumatiska händelser. För att vårdpersonal ska kunna gedessa människor den vård de är i behov av krävs kunskap och kännedom om deras kulturoch problematik som hänger samman med de eventuella traumatiska händelser deupplevt. För att förhindra att traumatiserade barn ska få framtida men är det viktigt attfånga upp dessa barn i ett tidigt stadium. Syftet med denna litteraturstudie var attundersöka hur sjuksköterskan kan fånga upp flyktingbarn med PTSD och vilkariskfaktorer för PTSD som finns hos flyktingbarn. Artiklarna söktes på Pub Med ochCinahl och sökorden som användes var PTSD, refugee children, risk factors och wartrauma.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

The focus of this study has been to plumb social workers experiences regarding their work methods in two institutions regarding unaccompanied children through a perspective of gender. In this study, four semi-structured qualitative interviews has been contrived in purpose to gather in material which has been presented in five themes to ease an analyse focusing of gender. In all the interviews both authors participated with one in charge and one taking notes. One of the main focuses has been the relations between both social workers and their clients and between colleges in the institutions. The other main focus has been the activities, both planed and spontaneous, which the clients been offered, for example football, bowling and boxing.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

This study aims to describe how active guidance counselors can look at the guidance of unaccompanied refugee children by using their experience. The study will focus on advice and the study is based on a qualitative approach in which interviews were conducted with seven guidance counselors. The result shows that there are major differences in how the interviewee?s approach guidance of newly arrived unaccompanied refugee children. There are differences both in terms of the experience of advising newly arrived unaccompanied refugees and in how their role is designed.Also shown are also some similarities; guidance and counseling with newly arrived unaccompanied refugee is described as difficult.

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj är ett relativt outforskat område. I den här uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende på ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom åtta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i två kommuner i Jämtlands län. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnät i kommunen, tack vare kontakter med socialtjänst, boendepersonal m.fl. vilket påverkar deras Känsla av Sammanhang.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9.