Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker Asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Blir man rik på att förmedla tolkar? ? En granskning av de tolkförmedlingar som Migrationsverket har avtal med.Enligt Migrationsverket själva gör de "ofantligt" många reklamationer till tolkförmedlingar, de aktörer som verket bokar tolk genom. Kvaliteten på tolkningen är varierande och de som drabbas allra värst när tolkningen inte är korrekt är de som söker Asyl. Rätten till tolk fyller en viktig funktion för en rättssäker behandling av Asylansökan. Men det saknas tillsyn och kontroll över tolkförmedlingarna.Migrationsverket är en utav de största köparna av tolktjänster i samhället.

Idag styrs invandringen utifrån en migrationspolitik som uppställer begränsningar både vad gäller antalet som får tillträde till landet men även vilka typer av invandrare som ska få möjlighet att arbeta och bosätta sig här. Trots detta regelverk kringgår ett växande antal Asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa människor emigrerar främst från oroliga och fattiga länder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men många som söker Asyl i landet kommer att möta problem med sin Asylansökan och nekas tillträde. Bland dessa människor finns de som väljer att stanna kvar trots att det inte är tillåtet.

During the 20 century millions of people have escaped from war, threat against their human rights, economic injustices and pursuit. The great numbers of fleeing people have lead to difficulties in Asylum investigation in the countries, which receive the Asylum seekers. Sweden is a country, which has ratified the Genéveconvention 1954, and receives the Asylum seekers. The great numbers of Asylum seekers have caused among other things long time of waiting for the Asylum seekers, sometimes up to 2-3 years. This implies some consequences both for the Asylum seeker and for the community.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehållanalys av morgon- och kvällstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte är att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar där ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Kvällsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jämfört med skånska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utsträckning änkvällstidningar rapporterar om frågor som berör invandrare. Frågor som rör invandrare behandlas ofta som åsiktsmaterial i de undersökta kvällstidningarna. I de undersöktamorgontidningarna behandlas det frågor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare än i åsiktsmaterial.

Såväl i staters och myndigheters hantering av flyktingfrågor som i den forskning som behandlar flyktingar, Asyl och EU:s gräns- och flyktingpolitik talar man mest om flyktingar utifrån en manlig norm. Men vad händer när kvinnor försöker fly till EU? Har EU:s gräns- och flyktingpolitik några könsspecifika konsekvenser för kvinnor? De diskursiva och strukturella ramarna utforskas kritiskt med avstamp i den kunskap och erfarenhet som genereras hos den svenska flyktingrörelsens aktörer.Analysen bygger på intervjuer med sju personer från den svenska flyktingrörelsen. Med deras kunskap och analyser som utgångspunkt utforskar jag relevansen av kön i flyktsituationen och Asylprocessen. De teoretiska utgångspunkterna bygger på ett ramverk av centrala statsvetenskapliga begrepp, så som medborgarskap, nationell identitet och politik, som jag utvecklar med tonvikt på feministisk teori och intersektionalitet.Jag konstaterar att kvinnors möjligheter att fly till EU och deras säkerhet och förutsättningar under flykten påverkas könsspecifikt av de lagar och regleringar som tillsammans utgör Fort Europa.

This study is focused on the caseworkers of the Swedish Migration board and their experiences of ethical dilemmas in their daily work with Asylum seekers. Our research question is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent is experiencing in the meeting with the Asylum seeker. The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of the Swedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviews and has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework. The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the work of the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with the Asylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limiting aspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker?s personal ethics and the professional ethics..

Antalet ensamkommande barn som söker Asyl i Sverige har de senaste åren ökat och statistik visar att målgruppen fortsätter att växa. Att bosätta sig i ett nytt land innebär en förändringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon måste således aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ensamkommande ungdomar är delaktiga i identitetsförändrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras på fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta på olika orter i Sverige.

The purpose of this study is to analyse Asylum seeking converts understanding of their conversion process based on church context, specifically within the realm of evangelical church and theology. Through the method of content analysis this essay analyses six qualitative interviews done with converts from two Islamic traditions to Swedish free church Christianity. The essay discusses the results through the lens of Lewis Rambos seven-phase theoretical concept of conversion. The important results given by this study shows that the first contact with other Christians in a new country, which creates a new community serving as an interpretive framework for their lives, triumphs the question of the theological perception for the conversion. Also, the results shows that intellectual understanding of the doctrines of faith is less important relative to the conversion process best described by the words touched, taught, and transformed.

Kriget i Syrien har lett till att mer än 9 miljoner människor tvingats fly från sina hem. En relativt liten andel av dessa, vid författandet av denna uppsats 84 000, skyddssökande har sedan inbördeskrigets början sökt Asyl i någon av EU:s medlemsstater. Denna flyktinggrupp har mötts med varierande mottagande i de olika medlemsstaterna. Det svenska migrationsverket har sedan september 2013 bedömt att alla skyddssökande från Syrien åtminstone bör beviljas status som alternativt skyddsbehövande och därmed beviljas permanent uppehållstillstånd, även i brist på grunder att beviljas flyktingstatus. En sådan praxis förekommer inte i någon annan medlemsstat.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys vars syfte är att studera hur begreppet ?barnets bästa? används och tolkas i Asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjänstemän som fattar beslut om Asyl i fall med ensamkommande barn formulerar föreställningar om ?barnets bästa? och hur begreppet förhåller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrån migrationsverket och domar ifrån  migrationsdomstolarna.

This paper studies the Swedish Alien?s Act regulations regarding individuals in need of international protection. The purpose of the essay is to examine the differences between the three grounds of protection that are found in the Swedish Alien?s Act. Central questions have been whether the origins of protection statuses granted in this act are national or international, as the UN convention relating to the status of refugees and also the progress of the European Union?s Common European Asylum System both are affecting the Swedish legislation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingbarnets rättigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i ärenden enligt Dublinförordningen. Det är en litteraturöversikt över befintlig forskning på området, men även en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts på Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen består av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgångspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förståelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder på att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rättigheter enligt konventionen till att gynna staten.

Den 1 Mars 2006 ersattes den gamla UtlL (1989:529) av en ny UtlL (2005:716) med stora förändringar i instans- och processordningen. De grundläggande kraven på denna var att öppenheten i Asylprocessen skulle öka, att de sökande skulle ges ökade möjligheter till muntlig förhandling vid överklagande av Asyl- och medborgarskapsärenden, att processen skulle bestå av en tvåpartsprocess och att instans- och processordningen skulle utformas så att kraven på skyndsam handläggning uppfylldes.I denna uppsats har rättssäkerheten för den Asylsökande vid prövning av dess Asylärende i den nya instans- och processordningen undersökts. Huvudfrågan lyder som följer; säkerställs rättssäkerheten i Sverige för skyddssökande vid prövning av Asylärenden i den nya instans- och processordningen?Utredning i den här uppsatsen leder till slutsatsen att rättssäkerheten i svensk Asylrätt är beroende av att rådande rättsprinciper moderniseras. Offentlighetsprincipen måste tydligare särskiljas från sekretessen.