The competitiveness and profitability of swedish farm enterprises is frequently discussed in agricultural media. Increased exposure to the surrounding world with greater competitive pressure and considerable price fluctuations in the agricultural markets demand new ways of acting to secure the agricultural sector?s long-term survival and profitability. Structural change and/or diversification leads to increased numbers of stake-holders around the farm enterprise and thereby also the expectations of the farmers ability to lead and coordinate resources. Lean is the name of a management model developed by Toyota, influenced by the lack of resources in Japan during the post WWII period.

Humankapital har ökat i betydelse då allt fler företag har blivit så kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig på att skapa värde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, är en tillgång för företaget och borde därför också redovisas som en sådan, precis som företagets andra tillgångar. Dock får inte humankapital i dagens läge tas upp som en tillgång i den finansiella rapporten. Det redovisas därför ofta frivilligt av företagen i hållbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, då det är företags viktigaste tillgång.

The numbers of natural disasters caused by extreme weather are increasing through out the world. A large majority of the research concerning the climate shows that this is a trend that can be expected to continue. At the same time the urbanisation is increasing more than ever and for the first time in history more than fifty percent of the population lives in a city. How we build these cities will have a crucial importance for our adaption to the new climate. In Sweden, our capacity for an adaption are high because of our economic situation as well as our rather well built society.

This is a case study which investigated the perceived consequences of the organizational change that was implemented in January 2013 at Karlstad University. The study aimed to explore the experiences of the employees concerning the changes in organizational structure and internal communication. This was done through a set of eight individual standardized qualitative interviews with members from different departments. A lot of effort and thought was given to the ethical implications and to create a comfortable and open climate during the actual interviews to ensure that the respondents felt free to speak openly and honestly about their personal opinions and experiences.It is evident that the overall vision was ambitious; aiming to create a more effective organization through cutting off excessive administrative personnel and streamlining decision paths. However according to the opinions of the respondents it was clear that the result was far from the desired goal.

A district heating plant has the advantage that it can take advantage of the waste heat from industries and use of cheap fuels to produce heat. But for the long term is competitive requires that energy is also saved in district heating plants. One way to save energy in a district heating system is to increasing cooling to the return temperature. This leads to less power needed to drive the distribution pumps,  and that more energy could be extracted from the same amount of fuel by an improved flue gas condensation.In Karlskoga the return temperature into the district heating plant is high. They would therefore reduce the return temperature in order to extract more energy from the flue gases.

During the last decades, brand equity has been a priority topic for both practitioners and academics. In accordance with the structural changes in the economic settings caused by the so-called "new economy", corporations being confronted with a shift on perceived business value structure from tangible Assets to intangibles. On the other hand firms increasingly are adopting more responsible behaviour towards their societies. In this context, one critical question is to understand how corporate conduct may affect brand equity. The purpose of this study was to find how brand equity (BE) measurement methods embrace corporate responsibility (CR), based on a literature review.

This study departs from the observation that since the late 1980´s educational programmes for curators have been established and since then expanded greatly. The programmes are part of a process of institutionalization and professionalization of the role of the curator within the international contemporary art field where the role as such has gained much power. Even though many statements have been made about this relatively new phenomenon of curatorial studies, there is a lack of sufficient research. The intention of this study is therefore to examine the educational programmes as such. The selection of 15 programmes has been made with the purpose to include early as well as newly established and to cover a wide geographic area.

Varumärket ? vår tids viktigaste tillgång. Det är en immateriell tillgång som erbjuder ettexklusivt värde för konsumenten och en möjlighet för företag att utmärka sig från sinakonkurrenter. I genomsnitt upp till 50 % av ett företags balansräkning kan bestå avvarumärket och det beskrivs som lika viktigt som produktens kvalité. Immateriella tillgångarär dock svåra att identifiera och på grund av detta uppstår svårigheter vid erkännande ochkapitalisering.

Title: Valuing Real Estate FCFE and interest coverage under macroeconomic uncertainty with scenario analysisAuthors: Marcus Ewerstrand, Jakob MattssonAdvisor: Gert SandahlBackground and problem: After the collapse in the Swedish economy in the beginning of the 1990-ties, the company Secerum was launched. Securums objective was to handle unsecured credits from Nordbanken by transferring a large portfolio of properties and to setup a number of companies who would be in charge for the prospects of these Assets. One company that was established during this remarkable period was Castellum, in the year of 1994. After a successful process of raising capital to its development of corporate strategies and formation of several affiliated companies which operates locally, Castellum was publish on the Stockholm stock exchange 1997/1998. Now, thirteen years later after its establishment, the credit crunch in the US.

Titel: Hur och av vad påverkas skuldsättningsgraden i finanskriser? - En studie av sex branscher på Stockholmsbörsen.Nivå: C-uppsats i företagsekonomi, kandidatnivåFörfattare: Gabriella Karacsonyi och Carl HelinHandledare: Peter Lindberg och Arne FagerströmDatum: 2014 - majSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska företags skuldsättningsgrad ser ut vid finanskriser och vilka samband denna variabel uppvisar med variablerna branschtillhörighet, tillväxt, företagsstorlek och materiella anläggningstillgångar.Metod: I denna studie har en deduktiv ansats använts. Författarna har genom kvantitativa undersökningar kommit fram till sina resultat. Teori har insamlats genom vetenskapliga artiklar och böcker. Gällande empirin har data främst inhämtats från databasen Retriever, för att sedan bearbetas i huvudsakligen genom Excel.

Sammanfattning Författare: Ann-Sofie Hjalmarsson och Judith Rodriguez Handledare: Leif Edvinsson Examinator: Christer Kedström Kurs: Magisterkurs i Strategisk ledning Nyckelord: Intellektuellt kapital, miljöpsykologi, hjärnan, hjärnergonomi. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att öka insikten för hur man genom strukturkapitalet, i det här fallet kontorets design, kan förstärka humankapitalet. Vi avser ta fram en ?tankeram" med de element vi har funnit betydelsefulla. Metod: Vi har använt oss av abduktiv kvalitativ metod.

Organisation/Organisation Författare/AuthorsVäxjö Universitet Marcus GunnarssonEkonomihögskolan Olof PalmquistVäxjö UniversitySchool of Management and EconomicsDokumenttyp/Type of document Handledare/TutorExamensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/ExaminerRolf G LarssonTitel och undertitel/Title and subtitleMätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock marketSammanfattningBakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material.

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser.Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning.Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan.Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter.Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram.

Insikten om att människor och deras kunskaper utgör företags viktigaste resurser är inte ny. Trots det betraktas oftast investeringar i människor som en kostnad och inte en investering för framtiden. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalekonomiska nyckeltal kan användas för att kommunicera värdet av den mänskliga resursen och människans bidrag till ett värdeskapande i företag. Studien avser även att generera en teoriutveckling där teorier av bland andra Ackoff (1974) och Nonaka (1994) används och utvecklas med hjälp av den insamlade empiriska kunskapen från studien. I teoriutvecklingen knyts empiri och teorier om organisatoriskt lärande och personalekonomiska nyckeltal samman.Studien utgår från ett ?Human Resource-perspektiv?, och i problemformuleringen ställs frågor kring HR-avdelningens (HR:s) roll och på vilket sätt nyckeltal kan fungera som kommunikationsverktyg mellan HR och ledningen.

Sammanfattning Park och Naturförvaltningen i Göteborg har tagit fram en parkplan för Biskopsgården där man pekar på en möjlig utveckling av närområdet runt sjön Svarte Mosse. Mitt mål med detta examensarbete har varit att utifrån en förståelse för de lokala förhållandena utveckla ett program med kriterier för hur området skulle kunna utvecklas samt göra ett förslag på gestaltning. Efterforskningar bland olika källor gav ett generellt svar på vad som är en bra park. Genom att studera statistik, dagstidningar och prata med boende i stadsdelen så konstaterar jag att det karaktäristiska för Norra Biskopsgården är resurssvaghet, trångboddhet, hög otrygghet och en stor andel unga. Detta tror jag sammanfattningsvis gör utemiljön viktigare i så kallade utsatta områden. Jag valde att arbeta med ett grönområde som angränsar till en typ av stadsstruktur som har blivit kraftigt kritiserat för utemiljön. Därför valde jag att göra en bakgrundstudie av modernistiska förorter.