Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter personer med Aspergers syndrom stöter på i samband med att få och behålla ett arbete. Även att undersöka vilket socialt stöd de får för att överbrygga dessa svårigheter och vilket stöd som saknas. För att undersöka detta så har två intervjuer gjorts med personer som själva har Asperger syndrom. Det har även genomförts intervjuer med tre personer som arbetar med att ge personer med Aspergers syndrom stöd i att få och behålla ett arbete.

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering.Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande.

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) är ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd (AST). Ungefär en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som får diagnosen är pojkar eller män, men andelen flickor och kvinnor som får diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begränsad förmåga vad gäller socialt umgänge. De har brister i att förstå sammanhang och att organisera sin tillvaro.

De senaste åren har intresset för personer med Aspergers syndrom inom rättspsykiatrin ökat.Den rättspsykiatriska vården skall verka för att minska risken för våld  vilket  bland annat  kan göras  med  riskbedömningsinstrument.  Instrumenten  syftar  till  att  utveckla  adekvata riskhanteringsstrategier  för  att  uppfylla  kravet  att  minska  risken  för  våld.  Syftet  med föreliggande studie var att beskriva skillnaderna gällande den psykiska ohälsan, de  bedömda riskfaktorerna  för framtida våld samt eventuellt institutionsvåld för personer  med Aspergers syndrom  inom  rättspsykiatrin.  Personerna  med  Aspergers  syndrom  delades  in  i  tre  grupper utifrån  om  personerna  vårdades  inom  rättspsykiatrin  för  att  de  var  dömda  för  dödligt  eller försök  till  dödligt  våld,  dömda  för  att  ha  begått  annan  brottslighet  samt  personer  vilka  inte hade  begått  något  brott  men  vårdades  enligt  LPT.  För  att  besvara  syftet  inkluderades  28 personer  med  Aspergers  syndrom  i  studien.  Resultatet  visade  att  det  inte  generellt  är  några riskfaktorer som är typiska för en specifik  grupp av dessa  tre, oavsett orsak till att de vårdas vid kliniken.  Skillnad gällande förekomsten av riskfaktorn instabilitet och institutionsvåld vid den nuvarande vårdkliniken  framkom dock för grupperna.  Det  visades  att det var personerna som vårdades enligt LPT vilka skiljde sig från de övriga två grupperna. Resultatet visade även att  majoriteten  av  institutionsvåldet  som  användes  var  fysiskt  och  riktades  mot  personalen. Detta i konstrast med viss tidigare forskning, dock inte genomförd på personer med Aspergers syndrom.  Betydelsen  av  att  studera  enskilda  faktorer  är  för  att  se  om  någon  faktor  skiljer grupperna  åt,  detta  då  riskfaktorer  är  betydelsefulla  i  arbetet  med  utvecklandet  av riskhanteringsstrategier.  Resultatet  ger  användbar  kunskap  om  närvarande  riskfaktorer  för framtida våld och institutionsvåld för personer med diagnosen, vilket  har betydelse för att i framtiden kunna arbeta brottsförebyggande med denna grupp.Nyckelord: Rättspsykiatriska vården, Aspergers syndrom, Riskbedömning för framt ida våld, institutionsvåld..

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karaktäriseras av svårigheter i förmågan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför även svårigheter i att intuitivt anpassa beteenden. Samhället ställer idag stora krav på social kompetens redan på förskolan och hela vägen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger?s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment?s knowledge of the individual?s impairment in relation to Asperger?s syndrome.

Det övergripande syftet med denna explorativa studie är att undersöka hur Aspergers syndrom diskuteras av personer som själva har Aspergers på ett internetcommunity riktat till gruppen. Undersökningens primära frågeställning är vilka teman som dominerar communitymedlemmarnas diskussion av Aspergers. Med dominerande teman avses de mönster som framträder tydligast i hur Aspergers skildras, vad man diskuterar och vilka frågor som är mest angelägna för communitymedlemmarna i det studerade materialet. Av speciellt intresse är hur medlemmarna relaterar Aspergers, och sig själva, till omvärlden. Studiens teoretiska grund är socialpsykologisk, och grundar sig på ett urval av begrepp och perspektiv ur den större mer sociologiska delen av socialpsykologin: närmare bestämt symbolisk interaktionism och stigmatiseringstanken.

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karaktäriseras av svårigheter i förmågan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför även svårigheter i att intuitivt anpassa beteenden. Samhället ställer idag stora krav på social kompetens redan på förskolan och hela vägen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011) Att vara förälder till ett barn som avviker från normen. Malmö Högskola I detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer är och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhället och skolan. Syftet med denna undersökning är att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot föräldrar till barn med någon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers syndrom. De frågeställningar man har utgått ifrån är följande: Vad innebär det ur ett föräldraperspektiv att leva, utifrån samhällets normer, med barn som har fått diagnosen Aspergers syndrom? Och hur upplever föräldrarna till barn med diagnosen Aspergers syndrom de normer som finns i skolan? Frågorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med föräldrar till barn med Aspergers syndrom.

People with Aspergers syndrome (AS) have proven difficulties maintaining jobs according to previous research. This is a quality study. Four women with AS were interviewed about their experience of employment. What difficulties and contributions have they experience at work? What is the self experienced need of support within the research group? The result has been analyzed with different types of ?support?.

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Studien med titeln Aspergers syndrom ? En konstruktion i text har en kvalitativ ansats och dess syfte är att undersöka hur Aspergers syndrom, AS, konstrueras i självbiografiska böcker skrivna av personer som själva fått diagnosen AS. Vi har en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Den metod vi använder oss av är inspirerad av manifest textanalys. Självbiografierna har valts ut genom två uppställda kriterier, att de ska vara skrivna av personerna själva som har fått diagnosen AS samt att det klart och tydligt ska framgå att det är just AS, eller högfungerande autism, de har.

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbäst när det gäller deras sociala samt kunskapsmässiga färdigheter. För att uppnå detta syfte så harjag utgått ifrån tre centrala frågor som alla är viktiga för att kunna förstå de olika faktorer sompåverkar dessa elevers skolgång. Uppsatsen har utgått ifrån vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jämförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvänt mig av i denna fråga är det så kallade dilemmaperspektivet, där man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion än framhäver ett enskilt svar eller lösning.