Den här uppsatsen undersöker om IMF, genom sitt agerande under den finansiella krisen i Indonesien 1997-1998 gav upphov till moral hazard. Problemet analyseras dels kvalitativt genom att titta närmare på de förväntningar som IMF hade på den indonesiska staten och jämföra dessa med den faktiska utgången. Den kvantitativa analysen baserar sig på den monetära betalningsbalansteorin. Genom att observera förändringar i den inhemska kreditexpansionen mäts huruvida den indonesiska penningpolitiken var expansiv eller åtstramande. Såväl den kvalitativa som den kvantitativa analysen visar att IMF bidrog till att moral hazard uppstod..

Ekonomiska kriser genomgår i regel tre faser, en akut fas, en vårdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frågan är hur återhämtningen från den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gått och om man hade kunnat påverka utvecklingen genom att handla på ett annorlun-da sätt. Förtroendet för en ekonomi kan mätas på flera olika sätt, det mest konkreta är att titta på hur mycket utländska direktinvesteringar landet attraherar, och här kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försämrades för att sedan gradvis för-bättras. De inhemska invånarnas syn på den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, löneläget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin återspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det är exempel på de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailändska ekonomin brast ordentligt på grund av den ekonomiska kri-sen i slutet på 1990-talet..

This is a study of predictions made by the press during the financial crisis in Asia in the autumn of 1997. The study includes a qualitative, quantitative and comparative analysis of the Swedish newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Dagens Industri. In the last chapter a quantitative analysis of the newspaper Finanstidningen, that today no longer exists, has also been made for comparative reasons. A theoretical framework is also set in the study to explain how the predictions can affect the economy. The quantitative analysis shows that 2/3 of the texts in the traditional morning papers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet included predictions about the crisis from an Asian or global perspective, while only 1/3 of the texts in the financial newspapers Dagens Industri and Finanstidningen included such predictions.

Denna uppsats undersöker, med hjälp av event-studier, hur aktiemarknadslikviditeten och i sin tur prissättningen på Stockholmsbörsen påverkas av exceptionella händelser såsom Oktoberkraschen 1987, Asienkrisen 1997 och terror attacken mot Twin Towers 2001. Vidare studeras även om samband mellan förändringar i marknadslikviditeten och avkastning på räntebärande statspapper och guld för att undersöka om dessa alternativa placeringsformer bidrar till förändringar i marknadslikviditeten. Tidigare forskning med avseende på potentiella förbättringar av börsers mikromarknadsstruktur i syfte att förbättra marknadslikviditeten relateras i uppsatsen till forskning som påvisar att en likviditetspremie existerar på Stockholmsbörsen. Detta görs i syfte att påvisa vad potentiella förbättringar av marknadsstrukturen och i sin tur likviditeten innebär för företags kapitalkostnad. Vi finner att likviditeten temporärt försämras i samband med exceptionella händelser på Stockholmsbörsen.