Sökresultat:
71 Uppsatser om Arvika Lärcentrum - Sida 2 av 5
Arbete; skyldighet eller rÀttighet : Arbetslösheten och det framvÀxande vÀlfÀrdssamhÀllet ur ett Arvika perspektiv
I uppsatsen undersöks hur statens förhÄllande till de arbetslösa har förÀndrats; frÄn brÀnnmÀrkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades Ät alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv pÄ hur synen pÄ de arbetslösa har förÀndrats under Ärhundradenas gÄng. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första Ärtionden förhöll sig till de arbetslösa för att dÀrefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhÄllande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks Àr Arvika och tiden som undersöks Àr sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att fÄ ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det Àr dÄ som vÀlfÀrdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen Àr att staten under uppbyggandet av vÀlfÀrdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man anvÀnde var nödhjÀlpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare gÄr att spÄra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrÄgan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begrÀnsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs ocksÄ vilka nödhjÀlpsarbeten kommunen satte igÄng och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst Ät staten och kommunen, Àven de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.
Införande SPS Arvika Smide AB : SPS och ISO/TS 16949
Rapporten Àr ett examensarbete som utförts i den avslutande delen av Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik. Examensarbetet Àr utfört av Anders Dedorsson Ylén, student vid fakulteten för hÀlsa, teknik- och naturvetenskap pÄ Karlstads Universitet.Examensarbetet har utförts pÄ Arvika Smide AB vars uppdrag gick ut pÄ att införa SPS vid pressgrupp 5, samt undersöka hur vÀl företaget jobbar med ISO/TS 16949. I rapporten finns en teoretisk del om SPS och ISO standarden ISO/TS 16949. Vidare beskrivs hur SPS anvÀnts som metod för att mÀta maskinens duglighet och behov av underhÄll, samt hur mÀtningarna utförts. HÀr beskrivs ocksÄ av vad som skett vid renovering av smidespressen och vilka resultateten blev av mÀtningar gjorda efter arbetet.LÀmplig metod för att se vart företaget befinner sig i sitt arbete med ISO/TS 16949 och förslag pÄ förbÀttrat arbete med ISO/TS redovisas.Rapporten redovisar att SPS kan vara ett styrande medel vid tillstÄndsbaserat underhÄll pÄ en smidespress och hur företaget kan utveckla sitt arbete med ISO/TS 16949..
En jÀmförelse av levnadskostnader för en tvÄbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun [A comparison of cost of living for a family with two children in Arvika and Kongsvinger]
Den hÀr uppsatsen Àr skriven pÄ uppdrag av GrenseTjÀnsten Morukulien, vilken Àr en organisation som hjÀlper personer, företag och andra organisationer som har Àrenden i bÄde Sverige och Norge.Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra levnadskostnaderna för en tvÄbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun. Detta görs genom att se vilken familj som har störst köpkraft. Med köpkraft menas hur mycket man kan konsumera för sin disponibla inkomst.Levnadskostnaderna jÀmförs för en genomsnittlig tvÄbarnsfamilj. Undersökningen bygger pÄ att alla kostnader lÀggs i boendelandet. Vidare utgÄs det ifrÄn att bÄda familjerna har samma konsumtionsbeteende som en genomsnittlig svensk tvÄbarnsfamilj med jÀmförbar inkomst.
Förmontering av lyftramverk
Volvo Hauler & Loader Division in Arvika produces wheel loaders which they deliverthroughout the world. The factory which is situated in Arvika is the largest wheel loader plant in the whole world, with its 1 100 employees. The different models stretch from L60E all theway up to the brand new L350F, with a loader capacity from six tons up to a staggering 35.The assembly of the different models are divided into three different assembly lines, Small(L60-L90), Medium (L110-L120) and Large (L150-L220). The assembly of Heavy (L350)has just been started with an upcoming pre series.This examination paper gives recommendations of improvements and necessary modifications to rationalize the pre-assembly of boom units. Three different scenarios are presented in the paper.
Kompostering i kommunal regi: en fallstudie i Arvika Parkf?rvaltning
Arvika Fastighets AB is a municipal subsidiary tasked with managing all green areas in the
municipality, with a strong focus on the City Park and plant beds in the city centre. These areas
generate large amounts of green waste, which is currently transported to the municipality's
composting area at Lycke. Currently, the material is piled up and turned once a year without using
the resulting soil for flowerbeds, lawns, and shrub/tree plantings. The purpose of the study is to
determine if Arvika can compost the green waste in a more efficient manner and produce weed-free
soil ready to be mixed into various substrates for different purposes. Interviews with the Swedish
Church and several municipalities in Sweden have been conducted to learn from their experiences
and knowledge of how they make their composting work.
Utformning av hamnomrÄdet i Arvika : stadsbild och offentliga miljöer
The harbour in Arvika is closed down and the industry that has been established in the area is now beeing wound up. A deepened comprehensive plan for the area is under progress in the municipality. The intentions are for instance that the harbour should be integrated with the city and that Arvika is facing a lake should be more apparent from the city center. The harbour should also contribute to a more attractive city. These intentions have hence been the starting point of my undergraduate theses, which has resulted in a proposal on how to develop the harbour.
During the process I have analysed the city image, how the area is used today and the public places in the city centre.
Defibrillatorer och Syrgas i Polisbilar
Detta arbete Àr inriktat pÄ hur man inom polisen skulle kunna förebygga och lösa vissa akutsjukvÄrdssituationer pÄ ett bÀttre sÀtt med hjÀlp av syrgas och defibrillator. Det har redan beaktats av bÄde rÀddningstjÀnst och polis i olika lÀn. RÀddningstjÀnsten i UmeÄ har mÄnga Ärs erfarenhet av syrgasbehandling, och detta arbete har lett till att bl.a. samarbetet mellan rÀddningstjÀnsten och ambulanssjukvÄrden har blivit mycket bÀttre. Dessutom finns möjligheten att rÀddningstjÀnsten i glesbygden förebygger skador under den tiden det tar för ambulansen att komma fram.
Surrogatmoderskap : en oreglerad verksamhet
Syfte: Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna. Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.
Re-branding Arvika: Evenemanget Arvika hamnfest och dess betydelse för Arvikas identitet
ProblemstÀllningar:Hur arbetar sportföretag med Corporate Social Responsibility (CSR)?Hur Àr CSR-arbetet hos ett sportföretag sammankopplat med deras varumÀrke och varumÀrkeslojalitet?Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse om hur ett av de största sportföretagen, som tillverkar sportutrustning och klÀder, arbetar med CSR samt hur de förhÄller sig till fenomenet. Vi vill Àven undersöka hur ett sportföretags CSR-arbete Àr sammankopplat med företagets varumÀrke och varumÀrkeslojalitet. Vi vill vidare undersöka om ramen för teorin kan jÀmföras med hur sportföretag arbetar med CSR i verkligheten.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras den existerande teorierna kring begreppen Corporate Social Responsibility (CSR), Sportföretag och CSR samt varumÀrke och varumÀrkeslojalitet. Detta kapitel har vÀsentlig betydelse da? det ligger till grund för studien och hjÀlper oss att ge klarhet inom Àmnet.Metod: Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en deduktiv ansatts.
NÀtneutralitet och yttrandefrihet : Hur trafikstyrning pÄverkar yttrande- och informationsfriheten pÄ internet
Syfte: Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna. Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.
Ăr det nödvĂ€ndigt att förbjuda slöjor i ett demokratiskt samhĂ€lle? : Diskussion om hur slöjförbud har rĂ€ttfĂ€rdigats av Europadomstolen
Syfte: Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna. Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.
Flexibla arbetsformer i varseltider : En studie av ett projekt i Arvika vÄren 2008
SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att belysa hur nÄgra av de personer som var utlÄnade under ett tillfÀlligt samarbete i Arvika under vÄren 2008 pÄverkades. Samarbetet gick ut pÄ att förtaget Thermia VÀrme AB, som hade minskad orderingÄng vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som dÄ var i behov av tillfÀllig extra arbetskraft. Thermia lÄnade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra mÄnaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltsÄ valde sjÀlvmant om man ville bli uthyrd, eller sÄ var man tvingad till uthyrning. Man fick dÄ vÀlja pÄ att bli uthyrd eller att bli uppsagd. Projektet i Arvika Àr relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa.
Optimering av produktionsflo?de fo?r hydraultankar : Fo?r en ba?ttre och sa?krare arbetsmiljo?
?Optimizing the workflow of hydraulic reservoir tanks? is a degree project made by Jonas Olsson, student within the faculty of technology and science, during spring semester 2012. The project comprise 22,5 ECTS.Volvo Construction Equipment, located in Arvika, was the client in this project. The mentor at Volvo CE was A?sa Barck, and the mentor at Karlstad University was Monica Jakobsson.
Det kan vara farligt att ligga lÄgt - om stadsplanering inför stigande vattennivÄer : Exempel frÄn Göteborg, Kristianstad och Arvika
In this study is being examined how cities can be planned in the face of rising water levels and extreme weather, due to the changing climate. The starting point has been to investigate how the problems can be tackled and how the positive sides of water in the city can be strengthened, and synergy effects and greater sustainability be achieved thereby. The method has been literature studies and case studies containing interviews and visits. Göteborg, Kristianstad and Arvika have been studied for discussions and ideas about adaptation. Today, building near water is very popular which brings both advantages and disadvantages.
Ăr mĂ€n entreprenörer och kvinnor företagare? : en studie om kvinnors och mĂ€ns turismföretagande pĂ„ landsbygden i Arvika, Sunne & Filipstad
I en kartlĂ€ggning av kvinnors företagande pĂ„ Ăland frĂ„n 2003 lĂ€ste vi om att drivkrafterna mellan kvinnor och mĂ€n skiljer sig Ă„t nĂ€r det kommer till företagande, pĂ„ landsbygden. Detta var nĂ„got vi fann intressant och ville undersöka nĂ€rmare. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka omfattningen av turismföretagande hos kvinnor pĂ„ den vĂ€rmlĂ€ndska landsbygden och vad det Ă€r som motiverar dessa kvinnor till att starta företag, men Ă€ven uppmĂ€rksamma de sociala skillnaderna mellan mĂ€ns och kvinnors företagande. Detta har vi gjort genom att utgĂ„ frĂ„n tre frĂ„gestĂ€llningar: Hur mĂ„nga kvinnor respektive mĂ€n driver turismföretag pĂ„ den vĂ€rmlĂ€ndska landsbygden? Vad driver kvinnor pĂ„ landsbygden att starta och driva turismföretag? Vilka förutsĂ€ttningar finns och vad begrĂ€nsar dem? Hur upplever mĂ€n och kvinnor att det Ă€r att starta och driva turismföretag pĂ„ den vĂ€rmlĂ€ndska landsbygden? Finns det skillnader och vilka Ă€r dessa?Vi har anvĂ€nt oss av ett hermeneutiskt angreppssĂ€tt under insamling av empirin och förberedelserna inför intervjuerna.