Öresundsregionen Ă€r idag en region i förĂ€ndring. De senaste Ă„ren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller pĂ„ annat sĂ€tt vistas pĂ„ andra sidan sundet i allt högre grad. TillvĂ€xten Ă€r hög och Malmö och Köpenhamn integreras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r ovanligt för stĂ€der lokaliserade i olika lĂ€nder. År 2004 bosatte sig fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga danskar i SkĂ„ne som under 1998 vilket innebĂ€r en ökning frĂ„n 800 till 3 200 personer per respektive Ă„r. Antalet pendlare som bor i SkĂ„ne och var dag Ă„ker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste Ă„ret och enligt samma tidning förvĂ€ntas den totala pendlingen över bron om 10 Ă„r vara dubbelt sĂ„ stor om som idag.

Franchiseavtal Àr en typ av vertikalt avtal och bedöms pÄ ett generösare sÀtt Àn horisontella avtal, dock kan Àven denna typ av avtal innebÀra skadeverkningar pÄ konkurrensen. EUstrÀvar efter att uppnÄ fri och effektiv konkurrens, vilket gör det nödvÀndigt att undersöka hur detta bÀst sÀkerstÀlls. Den amerikanska antitrustrÀtten syftar till att sÀkerstÀlla konsumenternas vÀlfÀrd, vilket anses bÀst uppfyllt genom fri konkurrens. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur synen pÄ franchiseavtal Àr inom dessa tvÄ rÀttsystem och sevilka effekter som ett franchiseavtal kan ha pÄ konkurrensen. Franchising kÀnnetecknas av att en franchisegivare ger franchise till en franchisetagare, som mÄste leva upp till en viss standard och tillÀmpa vissa metoder vid försÀljning av de produkter som tillhandahÄlls avfranchisegivaren.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande förÀldrar och deras syn pÄ stöd och hjÀlp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i Äldrarna 25-35 Är som vuxit upp med minst en förÀlder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktÀr beskrevs och uppfattades pÄ lite olika sÀtt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket pÄverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsÀgbart av flera intervjupersoner, brÄk och konflikter förekom ofta.

Denna uppsats handlar om Ätta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att förÀldrarna gÄtt skilda vÀgar. Uppsatsens syfte Àr att fÄ kunskap om och en förstÄelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frÄgestÀllningar Àr sÄlunda: 1).Vad sÀger de intervjuade barnen om umgÀngeskontakten med sina pappor efter förÀldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se pÄ detta i förhÄllande till barnens bÀsta och barnens rÀtt till bÄda sina förÀldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen sjÀlva kommit till tals.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.

SammanfattningSydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige Àr det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket fÄr till effekt att befolkningen flyttar frÄn landsbygd till stÀder. Detta innebÀr att antalet invÄnare pÄ mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mÀngden tomma förvaltningsfastigheter ökar. HedemorabostÀder Àr exempel pÄ ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler.Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker stÀller sig till att lÄna ut pengar till en förvaltningsfastighet pÄ mindre orter och om en högre risk Àr kopplat till detta. Vi har Àven undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse dÄ en vakans uppstÄr i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov pÄ tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestÄende vÀrdeminskning dÄ en fastighet stÄr tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning pÄ tomma förvaltningsfastigheter.Metoden som valts för denna uppsats Àr av kvalitativ art dÀr öppna individuella intervjuer har anvÀnts för att fÄ en bÀttre förstÄelse för problemet.DÄ omrÄdet vi valt att undersöka Àr relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori dÀr tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att anvÀndas i analysen.

Idag utgör immateriella tillgÄngar en allt större del av företagens tillgÄngar och de fÄr dÀrmed en allt större betydelse. I takt med att den hÀr trenden fortgÄr blir traditionell redovisning mindre och mindre anvÀndbar för investerare, analytiker och kreditgivare.Vi har i uppsatsen delvis utgÄtt frÄn en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrÄgasÀtts om redovisningen inte bör anpassas efter var vÀrdet skapas i företaget. VÄrt huvudsakliga mÄl Àr att utreda om nuvarande hantering och vÀrdering av varumÀrken och övriga immateriella tillgÄngar ger en rÀttvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se pÄ och undersöka utvecklingen inom omrÄdet.

Bakgrund: Under senaste Ärtionden har Sverige blivit ett mÄngkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhÀllet. Det stÀlls dÀrför krav pÄ att vÄrdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter frÄn en annan kultur. Forskning har visat att vÄrdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bÀttre transkulturell omvÄrdnad.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vÄrden av en patient med en annan kulturell bakgrund Àn han/hon sjÀlv.Metod: En litteraturstudie som baseras pÄ nio vÄrdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lÀstes flera gÄnger för att förstÄ dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att frÀmja liv och Àven att hjÀlpa till pÄ bÀsta sÀtt för de mÀnniskor dÀr livet tar slut. Alla mÀnniskor skall ges rÀtt till att fÄ bestÀmma över sitt eget liv, fÄ bÀsta möjliga vÄrd och fÄ dö under vÀrdiga former. Döden Àr en del av livets villkor. Palliativ vÄrd syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande mÄlet Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans Äligganden ingÄr att lindra lidande.

En omdiskuterad frÄga inom upphandlingsvÀrlden har pÄ senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan stÀlla krav pÄ verksamhetsövergÄng. Ett sÄdant krav innebÀr att myndigheten krÀver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rÀttsföljder, oavsett om 6 b § LAS Àr tillÀmplig eller inte. De rÀttsföljder som 6 b § LAS ger upphov till Àr att arbetstagare hos den nuvarande leverantören gÄr över till den nya leverantören med samma villkor, att övergÄngen inte Àr en giltig grund för uppsÀgning och att de kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig pÄ ett EU-direktiv, det sÄ kallade överlÄtelsedirektivet. För att kunna stÀlla ett sÄdant krav mÄste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hÀnsyn, och de upphandlingsrÀttsliga principerna.

Centrallasarettet i VÀsterÄs Àr en verksamhet som innefattar mÄnga typer av vÄrdfunktioner. I alla dessa finns ett konstant behov av förbrukningsmateriel av olika slag. Allt frÄn gem och kopieringspapper till sprutor och desinfektionsmedel mÄste finnas pÄ varje avdelnings lagerhylla för att verksamheten ska fungera. Landstinget VÀstmanland mÄste, som mÄnga andra organisationer, göra stora besparingar för att verksamheten ska överleva. Den stora volym artiklar och de stora kostnader som knyts till förbrukningsmaterielen gör att det Àr ett ypperligt omrÄde att granska och effektivisera.

Bakgrund: VÄrden blir palliativ nÀr den gÄr frÄn att vara botande till att lindra. MÄlet Àr att frÀmja livskvalité och att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Det existentiella innefattar de stora livsfrÄgorna, tankar om döden och meningen med livet. I palliativ vÄrd lever patienterna nÀra döden och döden Àr den största existentiella utmaningen. Livskvalité Àr nÄgot som utgÄr frÄn ett inre tillstÄnd och Àr individuellt.

Introduktion: MÄnga patienter Àr beroende av en förÀndrad kost för att förebygga hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsÀtter Àn idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förÀndring av levnadsvanor bör hÀnsyn tas till tre begrepp; vÀrdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet Àr att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan frÀmja hÀlsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod Àr en litteraturöversikt.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem och sker i alla delar av samhÀllet. VÄld i nÀra relationer innefattar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och socialt vÄld. HÀlso- och sjukvÄrds personal har ansvaret att identifiera vÄldsutsatta individer och bör dÀrför ha kunskap om symtom och tecken som tyder pÄ vÄld. I mötet med vÄldsutsatta kvinnor bör sjuksköterskor ha god kunskap om hur de ska bemöta och kommunicera för att stödja och hjÀlpa kvinnan till god hÀlsa. För att fÄ en bredare kunskap i omrÄdet vÄld i nÀra relationer krÀvs en fördjupad förstÄelse om sjuksköterskors upplevelse att möta vÄldsutsatta kvinnor.

Bakgrund: Aktuell forskning har exempelvis visat att patienter som drabbats av en stroke och fÄtt massage under tiden pÄ sjukhuset förbÀttrat sin förmÄga att genomföra aktiviteter i det dagliga livet snabbare Àn kontrollgruppen.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av mjuk massage inom sjukvÄrden.Metod: Litteraturöversikten baseras pÄ tio kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka har funnits i databasen Cinahl. Fribergs analysmetod har anvÀnts i analysdelen. Sökorden var: touch, experience, care, touching, patient, nursing, nurs*, massage, tactile, tactile massage, soft tissue massage och aromatherapy. I diskussionen kopplas resultatet till den teoretiska utgÄngspunkten som Àr Katie Erikssons omvÄrdnadsteori, samt det vÄrdvetenskapliga konsensusbegreppet vÄrda.Resultat: I resultatet framkom fyra teman varav ett har tvÄ underteman. I första temat, Relationen till massören, beskrivs patientens relation och kÀnslor gentemot massören.