Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring om hur arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor inom försvarsmakten påverkar de manliga officerarna. Forskningen har tagit sin form genom en kvalitativ metod med en halvstrukturerad intervjuguide, e-post intervju samt en innehållsanalys. Informanterna utgjordes av 5 män, både yngre och en äldre som alla arbetar inom Försvarsmakten på två orter i Sverige. Utöver dessa gjordes även en analys av en artikel kring ämnet jämställdhet inom försvarsmakten i Halmstad. De teorier som används vid analys av materialet är, Abrahamsson och Aarum- Andersens organisationsteori, Connells och Parsons maskuliniteter, Goffmans sociala roller, Ahrne, Roman och Franzéns teori kring mansdominans och könssegregering.Vårt resultat av denna uppsats påvisar att männen till viss del påverkas av jämställdhetsplanen och att de manliga officerarna anser att arbetet kring jämställdhetsplanen i viss mån är brisfällig.

AbstraktBakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vårdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vårdar en sjuk där vården övergått från palliativ vård till vård i livets slutskede har rätt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie där aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram både kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades.

Tidigare forskning har visat att journalistik är en produkt av förhållandet mellan journalisten och dess källor. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur arbetet med källor ser ut för sex journalister på regionaltidningar. Här undersöks hur kontakten med källorna sker och hur journalisten och källan samspelar med varandra. Studien täcker hela arbetsprocessen, från vem som tagit initiativ till nyheten till hur journalisten och källan sedan bidragit med information till artikeln. Metoden går ut på att journalisterna rekonstruerar sitt arbete med nyhetsartiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta vetenskapligt dokumenterade resultat kring vilka psykologiska, sociala och psykosociala konsekvenser somtinnitus kan orsaka. Elva artiklar, tre kvalitativa och åtta kvantitativa, valdes ut vid litteratursökningen och analyserades. Analysen resulterade i tre resultatdelar, primära konsekvenser där psykologiska konsekvenser sorterades in, sekundära konsekvenser där sociala konsekvenser sorterades in och en för psykosociala konsekvenser. Den primära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus ofta led av koncentrationsproblem,sömnproblem och psykologiska problem som exempelvis depressioner. Den sekundära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus fungerade sämre i det sociala livet och undvek aktiviteter, jämfört med en population som inte har tinnitus.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

The aim of this study was to get insight into refugee children?s perception about experience of the preparatory class, the transition to the ordinary class and the ordinary class. To get access to my informant?s perspective and also to get a more profound understanding of their experience, I oriented the study in a qualitative approach. This study will highlight the refugee children?s personal experiences and their point of view regarding the schools preparatory class, ordinary class, together with other pupils behaviour against them in the social interaction.

Rapporten har sitt ursprung från en artikel i Västerbottens Kuriren 2005-08-31, där stod att läsa, att sniffning blivit ett allt större problem på skolor i Umeå. Den kommer att utröna vad som menas med ett större problem och vilka insatser som satts in för de elever som sniffat. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur skolan, fritidsgården och socialtjänsten agerade, och vad sniffning är. En litteraturstudie gjordes för att undersöka om sniffning är vanligare bland ungdomar i Umeå än på andra orter i Sverige. Undersökningen visar att sniffning är relativt ovanligt i Sverige och i Umeå.

Uppsatsen redogör för brottet hets mot folkgrupp och dess relation till yttrandefriheten. Under senare år har Högsta domstolens tillämpning av 16 kap. 8 § brottsbalken gjorts i ljuset av Europakonventionen. För att uppnå en konventionsenlig tillämpning har den svenska bestämmelsen tolkats mer restriktivt än vad dess förarbeten ger vid handen. Den rättsliga diskussionen har kretsat kring rekvisitet missaktning samt Europadomstolens begrepp hate speech.

Vårdpersonalens följsamhet av handhygienrutiner påverkar bakteriers smittspridning. Vikten av en god handhygien påverkar patientens omvårdnad och hälsa och information om faktorer som främjade eller hindrade handhygien var av betydelse. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som främjade eller hindrade vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom hälso- och sjukvård. Metoden som tillämpats var litteraturstudie och Polit och Beck niostegsmodell följdes. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL.

Bakgrund: Av Sveriges befolkning har ca 2-4,5 % diagnosen diabetes. Av de diagnostiserade har 10-15% typ 1 diabetes och resterande typ 2 diabetes. Eftersom sjukdomen ständigt ökar så finns dessa patienter överallt. Det finns således stor möjlighet att som färdig sjuksköterska träffa dessa patienter både inom primärvård och slutenvård. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur en sjuksköterska kan undervisa en patient med diabetes typ 2 för att uppnå följsamhet till egenvård.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediers gestaltning av mat och matlagning reproducerar livsstilar och identiteter. De senaste åren har mat börjat förekomma alltmer frekvent i olika medier. Varje dag släpps en ny bok om matlagning i Sverige, när vi bläddrar bland kanalerna på tv:n visas nästan alltid någon form av matlagningsprogram och i affären syns rader av matmagasin i tidningsställen.I genomförandet av vår undersökning har vi valt att använda oss av identifikationsteorin och teorin om användarperspektivet. För att göra detta har vi gjort en kvalitativ textanalys av artiklar ur två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Allt om mat. Med hjälp av ett kodschema har varje artikel analyserats på både makro- och mikronivå.

Under 2002 dömdes Sverige av Europadomstolen för brott mot artikel 6 i Europa-konventionen. Rätten till domstolsprövning ansågs inte uppfylld vad gällde det svenska skattetillägget. Orsaken till detta var långa handläggningstider. Efter dessa två domar utlöstes en debatt, där även andra aspekter av rättssäkerheten vid skattetillägg lades in.Inför taxeringen 2004 omreglerades skattetilläggen, för att bättre uppfylla kraven på rättssäkerhet. Nu utökades befrielsegrunderna, anstånd av betalningen blev en rättighet och långa handläggningstider kompenserades med nedsättning av skattetillägget.

Syftet med undersökningen är att granska nyhetsartiklar som handlar om Polisens registrering av romer för att jämföra beskrivningen av polis respektive romer samt undersöka vilka sociala maktförhållanden och ideologiska perspektiv som speglas. I syftet ingår även att undersöka om artiklarnas framställning kan bidra till en social förändring. Materialet består av tre nyhetsartiklar som publicerades samma datum och är hämtade från Dagens Nyheter, Avpixlat och Skånska Dagbladets webbsidor. Undersökningen har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys som består av teoretiska premisser och metodiska riktlinjer.       Resultatet visar att Dagens Nyheter och Avpixlats artiklar är de som skiljer sig mest i beskrivningen av polis och romer. Alla artiklar speglar det maktförhållande där Polisen har en stark maktposition men har olika förhållningssätt till maktförhållandet mellan majoritetssamhället och minoritetsgruppen.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.