Uppsatsens syfte är att söka bringa klarhet i huruvida de krav som finns i 12 § Marknadsföringslagen (MFL) är förenliga med artikel 101(1) Lissabonfördraget samt 2:1 Konkurrenslagen (KL). I arbetet kommer rättsdogmatisk metod att användas, vilket innebär redogörelse av hur de aktuella rättsreglerna är utformade (de lege lata) samt hur de kan tänkas revideras (de lege ferenda). Marknadsföring nyttjas av många företag i näringslivet, marknadsföring får företagen att synas på marknaden och därmed nå ut till konsument och näringsidkare. Att utforma ett köperbjudande, en bestämd produkt tillsammans med ett angivet pris är en marknadsföringsmetod. Hur ett köperbjudande skall vara utformat finns reglerat i 12 § MFL.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som kantänkas ligga bakom medias sätt att skriva om socialt arbete, på vilket sätt media skriver om socialt arbete utifrån hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession åren 2002 och 2012 och vad detta kan tänkas ha för påverkan på läsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som används i undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys och en diskursanalys. Materialet begränsas till artiklar publicerade i Sverige åren 2002 och 2012, från en national-, en regional- och åtta landsortstidningar. Faktorer som kan tänkas ligga bakom tidningars sätt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media använder sig av ett stiliserat berättande med bestämda roller. Socialt arbete får rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Reportage om tv-spelsjournalistikens utveckling i Sverige sedan Nintendo-magasinet: tidigt 1990-tal till i dag. Kompletterande artikel om tv-spelsjournalistikens förhållande till kritik, varför det inte finns någon tv-spelskritik och varför den behövs..

Hur har modejournalistiken sett ut och utvecklats sedan 1921 till nutid? Denna uppsats undersöker det genom att analysera artiklar ur Idun och Husmodern från 1921, 1955, samt deras respektive slutnummer ? Idun 1963 och Husmodern 1988. Idun och  Husmodern kan ses som föregångare till dagens tidningar med modeinnehåll och därför görs även en jämförelse med två av dagens största modetidningar ? Damernas Värld och Femina.Syftet är baserat på frågorna: Hur mycket utrymme får modejournalistiken? Hur ser texterna ut? Hur är texterna skrivna? Hur ser illustrationerna och fotografierna ut? Hur samspelar texten, illustrationer/fotografier och annonser? En kvalitativ text- och bildanalys görs på de utvalda artiklarna. Fyra artiklar per år och tidning, Idun och Husmodern, från 1921 och 1955, samt en artikel från deras respektive slutår analyseras.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Article 5.1 in the Brussels I-Regulation regulates special rules on jurisdiction for contractual disputes. The aims of this thesis are to determine the location as provided under Article 5.1 b), as the place of performance for the obligation in question. The focus of this thesis is the problems that occur when services, according to the contract, are to be performed in several Member States..

Företagskoncentrationer har blivit en vanlig företeelse i europeiskt näringsliv och utgör en naturlig del av många företags affärsverksamhet. Vad som tidigare har betraktats som en åtgärd främst reserverad för stora industrikoncerner med resurser och erfarenhet har idag blivit ett viktigt strategiskt verktyg för företag att uppnå sina mål. Användandet av företagsöverlåtelser existerar idag på en global nivå där företag ser bortom nationsgränserna för att leta efter passande köpeobjekt. En företagskoncentration innebär en strukturförändring på marknaden och en koncentration av marknadsmakt. Det företag som ges möjlighet att utnyttja den koncentrerade makten kan agera på ett sätt som snedvrider konkurrensen på marknaden och orsakar skada för konsumenter. Företagskoncentrationer av en viss storlek måste därför anmälas till och godkännas av konkurrensmyndigheter innan de får genomföras.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.

Bra kvalitet brukar vanligtvis baseras på hur kundernas behov, krav och förväntningar tillfredsställs. Kunders krav kopplas vanligtvis till specifika egenskaper hos produkten. Ett sätt för företag att tillfredsställa dessa krav är att arbeta med kvalitetssäkring. Syftet med kvalitetssäkring är således främst att se till att produkten efterlever de krav som är uppsatta för den. Om kvalitetssäkringen inte uppfyller sitt syfte eller om kvalitetssäkring saknas kan det leda till kostnader som uppstår till följd av brister i kvaliteten.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Epidemiska sjukdomar som HIV/AIDS, malaria och TBC utgör ett stort hot mot dagens utvecklingsländer. WTO: s regelverk erbjuder i form av tvångslicenser medel att komma till bukt med bristen på läkemedel. Tvångslicenser meddelas dock mycket sällan. WTO har vid två tillfällen gjort tillägg till TRIPS-avtalet för att förtydliga och till viss del förändra innehållet i dess 31 artikel. Detta har skett i syfte att underlätta användandet av tvångslicenser som medel främja allmänhetens hälsa genom att nå befolkningen i fattiga länder med läkemedel.

Uppsatsens syfte är att söka bringa klarhet i huruvida de krav som finns i 12 § Marknadsföringslagen (MFL) är förenliga med artikel 101(1) Lissabonfördraget samt 2:1 Konkurrenslagen (KL). I arbetet kommer rättsdogmatisk metod att användas, vilket innebär redogörelse av hur de aktuella rättsreglerna är utformade (de lege lata) samt hur de kan tänkas revideras (de lege ferenda). Marknadsföring nyttjas av många företag i näringslivet, marknadsföring får företagen att synas på marknaden och därmed nå ut till konsument och näringsidkare. Att utforma ett köperbjudande, en bestämd produkt tillsammans med ett angivet pris är en marknadsföringsmetod. Hur ett köperbjudande skall vara utformat finns reglerat i 12 § MFL.

  Syfte: Syftet med denna uppsats är att diskutera förhållandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som står på löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda på om historien som löpsedeln initierar, fortsätter på samma sätt, utvecklas eller förändras i artikeln. Som följd för jag även en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltänkta läsaren möjligen kan skapa genom att enbart läsa löpsedeln respektive om läsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras på kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant åt mellan innehållet på löpsedeln och innehållet i motsvarande artikel.

Denna uppsats riktar sig till läsare med grundläggande kunskaper på högskolenivå i europeiskkonkurrensrätt och en grundläggande förståelse för förhållanden i marknadsekonomin.Det primära syftet med denna uppsats är att analysera behovet av den nuvarandetillämpningsmodellen för artikel 82, med särskilt avseende dominanskriteriet som utgör dessförsta steg. Jag avser dock även att diskutera ett alternativt angreppssätt vid tillämpningenartikel 82 och genom detta bidra till en diskussion om utformningen av artikelnstillämpningsmodell..