Sammanfattning Selektiva distributionsavtal används inom många branscher som ett sätt att reglera handeln med produkter och som ett verktyg för att selektera återförsäljarna. Det senaste året har dessa avtal kommit att nyttjas även inom klockbranschen. Det är en speciell bransch där varumärkena får allt större betydelse och det bidrar till en starkare position för de företag som äger och levererar produkter av de specifika varumärkena. Syftet med detta arbete är att utreda huruvida de selektiva distributionsavtalen medför en begränsning av konkurrensen och om så sker, vilka faktorer det är som skapar begränsningarna. Vidare har en diskussion förts om de villkor som nyttjas verkligen är förenliga med lagstiftningen.

Ursprungslandsprincipen i tjänstedirektivet År 2000 höll det Europeiska rådet ett extra möte i Lissabon. Under detta möte togs det beslut om en gemensam strategi, den så kallade Lissabonstrategin, för att öka den ekonomiska tillväxten, skapa fler jobb och ökad social sammanhållning i Europeiska Unionen (EU). Målet för denna strategi är att göra den EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast år 2010. Ett mycket viktigt steg i detta är genomförandet av den inre marknaden för tjänster. År 2000 antog därför kommissionen en strategi för tjänster på den inre marknaden.

Syftet med denna studie är dels att jämföra användningen av allmänspråkliga ochfackspråkliga termer i amerikanska och svenska Runner?s World, dels att se hur passmycket man anpassat sig till den nya målgruppen då man översatt de amerikanskaoriginalartiklarna till svenska.Åtta vanliga löparskador presenteras med sina respektive latinbaserade ochallmänspråkliga namn på både engelska och svenska. Av jämförelsen framgår det attproblem som kan uppstå beror dels på de latinbaserade termernas status, dels på renaöversättningsproblem, såsom falska vänner. Exempelvis är löparknä och runnersknee inte överhuvudtaget besläktade skador, medan däremot hälsporre och heelspurär relaterade till varandra, även om de inte beskriver samma skada.De tre artiklar som analyserats belyser olika typer av problem, då två av dem ärbaserade på amerikanska studier och den tredje är en fristående artikel som intedirekt berör de skador som denna uppsats tar upp, utan snarare inkluderar dem för attbeskriva när man bör vara försiktig med olika typer av underlag.Med stöd av tre intervjuer visar jämförelserna på att typ av artikel, informationsgradoch relevans är de faktorer som spelat in vid översättningen av de tre artiklarna.Artiklar som baserats på studier verkar i högre grad ha behållit latinbaserade termer,medan rent informativa texter, vilka inte specifikt behandlar skadorna i fråga, tycksdra mer åt det allmänspråkliga hållet..

Uppsatsens syfte är att söka bringa klarhet i huruvida de krav som finns i 12 § Marknadsföringslagen (MFL) är förenliga med artikel 101(1) Lissabonfördraget samt 2:1 Konkurrenslagen (KL). I arbetet kommer rättsdogmatisk metod att användas, vilket innebär redogörelse av hur de aktuella rättsreglerna är utformade (de lege lata) samt hur de kan tänkas revideras (de lege ferenda). Marknadsföring nyttjas av många företag i näringslivet, marknadsföring får företagen att synas på marknaden och därmed nå ut till konsument och näringsidkare. Att utforma ett köperbjudande, en bestämd produkt tillsammans med ett angivet pris är en marknadsföringsmetod. Hur ett köperbjudande skall vara utformat finns reglerat i 12 § MFL.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som kantänkas ligga bakom medias sätt att skriva om socialt arbete, på vilket sätt media skriver om socialt arbete utifrån hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession åren 2002 och 2012 och vad detta kan tänkas ha för påverkan på läsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som används i undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys och en diskursanalys. Materialet begränsas till artiklar publicerade i Sverige åren 2002 och 2012, från en national-, en regional- och åtta landsortstidningar. Faktorer som kan tänkas ligga bakom tidningars sätt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media använder sig av ett stiliserat berättande med bestämda roller. Socialt arbete får rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Reportage om tv-spelsjournalistikens utveckling i Sverige sedan Nintendo-magasinet: tidigt 1990-tal till i dag. Kompletterande artikel om tv-spelsjournalistikens förhållande till kritik, varför det inte finns någon tv-spelskritik och varför den behövs..

Hur har modejournalistiken sett ut och utvecklats sedan 1921 till nutid? Denna uppsats undersöker det genom att analysera artiklar ur Idun och Husmodern från 1921, 1955, samt deras respektive slutnummer ? Idun 1963 och Husmodern 1988. Idun och  Husmodern kan ses som föregångare till dagens tidningar med modeinnehåll och därför görs även en jämförelse med två av dagens största modetidningar ? Damernas Värld och Femina.Syftet är baserat på frågorna: Hur mycket utrymme får modejournalistiken? Hur ser texterna ut? Hur är texterna skrivna? Hur ser illustrationerna och fotografierna ut? Hur samspelar texten, illustrationer/fotografier och annonser? En kvalitativ text- och bildanalys görs på de utvalda artiklarna. Fyra artiklar per år och tidning, Idun och Husmodern, från 1921 och 1955, samt en artikel från deras respektive slutår analyseras.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Article 5.1 in the Brussels I-Regulation regulates special rules on jurisdiction for contractual disputes. The aims of this thesis are to determine the location as provided under Article 5.1 b), as the place of performance for the obligation in question. The focus of this thesis is the problems that occur when services, according to the contract, are to be performed in several Member States..

Flertalet händelser under 2000-talet, som Göteborgskravallerna, massgripanden av fotbollssupportrar för våldsamt upplopp och flera våldsamma upplopp i samband med Reclaim the city manifestationer, är oroande. Till exempel uppgav de gripna och omhändertagna Djurgårdssupportrarna att polisens handlande skall ha skett godtyckligt. Kan detta tyda på att det i samhället finns en tendens, att vi är på väg mot ett åsidosättande av individens skydd i form av fri- och rättigheter, till förmån för bekämpandet av brott.Denna studie har till syfte att undersöka konflikten mellan individens fri- och rättigheter och myndigheternas befogenheter vid gripanden och omhändertaganden. Detta innebär att med Europakonventionens artikel 5 som utgångspunkt, undersöka överensstämmelsen med svensk rätt och eventuella konflikter mellan individens fri- och säkerhet och samhällets regler för bekämpning av brott.Studien anger kriterier för hur en prövning kommer till och i viss mån även Europadomstolens funktion. Den presenterade lagtexten ur konventionen samt att konventionen och nationell rätt tolkas utifrån domstolens utlåtanden i ett antal relevanta mål.Främst kan det sägas vara målen Kurt v.

Företagskoncentrationer har blivit en vanlig företeelse i europeiskt näringsliv och utgör en naturlig del av många företags affärsverksamhet. Vad som tidigare har betraktats som en åtgärd främst reserverad för stora industrikoncerner med resurser och erfarenhet har idag blivit ett viktigt strategiskt verktyg för företag att uppnå sina mål. Användandet av företagsöverlåtelser existerar idag på en global nivå där företag ser bortom nationsgränserna för att leta efter passande köpeobjekt. En företagskoncentration innebär en strukturförändring på marknaden och en koncentration av marknadsmakt. Det företag som ges möjlighet att utnyttja den koncentrerade makten kan agera på ett sätt som snedvrider konkurrensen på marknaden och orsakar skada för konsumenter. Företagskoncentrationer av en viss storlek måste därför anmälas till och godkännas av konkurrensmyndigheter innan de får genomföras.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.

Bra kvalitet brukar vanligtvis baseras på hur kundernas behov, krav och förväntningar tillfredsställs. Kunders krav kopplas vanligtvis till specifika egenskaper hos produkten. Ett sätt för företag att tillfredsställa dessa krav är att arbeta med kvalitetssäkring. Syftet med kvalitetssäkring är således främst att se till att produkten efterlever de krav som är uppsatta för den. Om kvalitetssäkringen inte uppfyller sitt syfte eller om kvalitetssäkring saknas kan det leda till kostnader som uppstår till följd av brister i kvaliteten.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.