Skador och slitage på brokonstruktioner av betong beror på tösalter, armeringskorrosion och frostcykler i kombination med ökande trafiklaster. Den i särklass vanligaste reparationsåtgärden för dessa typer av skador är att göra en pågjutning. Metoden går ut på att först avlägsna det skadade eller dåliga betongskiktet innan en ny betong pågjuts. För att bedöma hur bra ett pågjutningsarbete är behöver vidhäftningen mellan den nya pågjutningen och gamla betongen fastställas. Den mest använda metoden för detta syfte är s.k.

I LKAB?s gruvor utgörs bergförstärkningen av bergbultning och betongsprutning. Sprutbetongen är armerad med stålfibrer. Eftersom den är magnetisk kan inte magnetseparatorena i verket separera den från malmen. Detta orsakar stora problem senare i förädlingskedjan.

År 2004 förbrukades 5 037 800 MWh energi i byggsektorn. Idag pratas det mycket om energieffektivisering i förvaltningsskedet. Denna rapport inriktar sig mer på hur energiförbrukningen kan minskas under bygget, närmare bestämt hur valet av uppvärmningssystem för att påskynda härdningen av betong på byggarbetsplatsen kan minska energianvändningen. Energianvändningen är något som påverkar både ekonomin och miljön, det är därför aktuellt att spara på energin där det är möjligt. Det finns en rad olika uppvärmningsanordningar för att torka betong, att välja den mest lämpade för bygget är av stor vikt. Både ur ett tidsperspektiv och även ur energibesparingsperspektiv.

BakgrundJohan Andersson som är inköpschef på PEAB menar att det finns förbättringsmöjligheter för beställningsprocessen av betong. Informationsflödet i hela försörjningskedjan, som består av PEAB, Swerock och BASF, är bristfällig som enligt parterna leder till kapacitet- och ledtidsproblem i försörjningskedjan.SyfteSyftet med den här uppsatsen är att undersöka hur beställningsprocessen av betong ser ut i försörjningskedjan, samt att lokalisera vilka delar i processen som har förbättringspotential med avseende på information-, kapacitet- och ledtidsproblem. Även att undersöka vilken materialplaneringsmetod som är mest lämplig i försörjningskedjan under de nuvarande förutsättningarna och om någon förutsättning måste ändras för att en implementering ska vara genomförbar. Likaså är syftet att undersöka vilken inverkan den eventuellt nya materialplaneringsmetoden får på försörjningskedjan.SlutsatsDet återfinns förbättringspotential i försörjningskedjan med hänseende på informationsflödet. För att den valda täcktidsplaneringen ska kunna implementeras i försörjningskedjan måste några av de nuvarande miljöplaneringsfaktorerna ändras..

opera byggnad, innergård,betong , schakt, genomsiktlig, mesh, grid.

I och med att Bergnäsbron firade 50 års jubileum i år 2004, insåg vi att vår kännedom om lokalhistoria inte var den allra bästa. Vidare reflekterade vi över att många Luleåbor inte känner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer än hundra år innan en bro kunde byggas över Lule älv vid Luleå. Ett avgörande skäl till vårt ämnesval kom fram när vi började intressera oss för Gäddviksbron och dess tillkomst. Det framgick då tydligt att brofrågan inte bara handlade om Gäddviksbron utan även Bergnäsbron, där dess placering i många år skulle komma att debatteras. Således var brofrågan en lokal stridsfråga, men övergick till att bli en riksangelägenhet när länets riksdagsmän debatterade frågan i kammaren.

När en ny plattrambro byggs påverkas miljön på ett negativt sätt, detta eftersom den kräver stora mängder betong och armeringsstål. En av betongens huvudsubstanser är cement som står för en betydande del av det globala koldioxidutsläppet. Även stålet släpper ut en stor mängd koldioxid vid tillverkning.Plattrambroar dimensioneras ofta efter L100 vilket innebär en förväntad livslängd på 120 år. Men med dagens utförande på plattrambroar är det svårt att uppnå den förväntade livslängden då broarnas beläggning och kantbalkar slits sönder efter 30-40år.Denna rapport tar upp nya lösningar på plattrambrons konstruktion där modern injekteringsbetong kommer att användas istället för den konventionella anläggningsbetong som idag används för att bygga plattrambroar. Den moderna injekteringsbetongen har många fördelar jämfört med en konventionell anläggningsbetong.

SammanfattningBetong delas in i en rad olika hållfasthetsklasser som påverkar vilka egenskaper betongen har vad gäller hållfastheten, högre klass ger högre hållfasthet. Vid dimensionering av betongkonstruktioner kommer valet av hållfasthetsklass på betongen spela in på hur stor armeringsmängd som fordras. I hur stor grad armeringsmängden påverkas beror på vilken typ av element det gäller samt vilka typer av laster det påverkas av, men generellt gäller att en högre hållfasthetsklass på betongen genererar en lägre armeringsmängd. Tryckta konstruktioner, exempelvis väggar, pelare och valv, i betong klarar stora laster i sig utan kraftig armering. Denna studie har haft som mål att ta fram ett dokument som påvisar i vilka typer av element det lönar sig ekonomiskt att använda en högre hållfasthetsklass med en lägre armeringsmängd som påföljd, samt redovisa priset för respektive tvärsnitt. Den fiktiva byggnad som studerats är ett 15 våningars bostadshus uppfört i Östersund.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av CBI Betonginstitutet. Handledare till examensarbetet har varit professor Johan Silfwerbrand från CBI och examinator Per Roald från Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge.  Idag är betong ett byggmaterial som används i stor omfattning tack vare sin beständighet, miljövänlighet och lönsamhet. Betong hittar man i både gamla och nyproducerade konstruktioner. Även med bra egenskaper kan betong vara ofullkomlig när den prepareras på fel sätt.  För att underlätta gjutning och arbetbarhet av betong användes förut i många fall mycket vatten och detta resulterade i att beständigheten på betong försämrades. De flesta gamla betongkonstruktionerna är nu i stort behov av renovering.

Den här rapporten har skrivits som en del av ett examensarbete på energiingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad under våren 2014. Examensarbetet har genomförts i samarbete med AB Färdig Betong samt ÅF Infrastructure AB i Göteborg.Syftet med projektet är att undersöka energibesparingspotentialen hos AB Färdig Betongs produktionsanläggning på Ringön i Göteborg.Projektet har inneburit en energikartläggning av en industriell produktionsanläggning för lösbetong. Utgångspunkt för energikartläggningen har varit energiledningssystemet ISO 50001, med målsättningen att ta fram en teknisk energikartläggningsrapport i enlighet med standarden.Anläggningen har analyserats ur ett energibesparingsperspektiv. Data- och informationsinsamling samt mätningar har genomförts för att ta fram indata som beräkningsunderlag. Genom beräkningar har sedan möjliga energibesparingspotentialer och åtgärdsförslag tagits fram.Den totala energibesparingspotentialen för anläggningen innebär en besparing på 223 MWh av anläggningens totala energianvändning på 857 MWh år 2013, vilket motsvarar en minskning med omkring 26 %.Allmänna slutsatser är bland annat att all produktionsutrustning bör placeras inom klimatskalet, att all uppvärmning bör vara temperaturreglerad samt att ett mer långsiktigt energiperspektiv behövs i anläggningen.Energibesparingsmöjligheterna för anläggningen är mycket goda och investeringskostnaderna är i allmänhet låga..

Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med väggar som dimensioneras för att uppta både skjuv- och tryckkraft, så kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande väggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. Då det råder brist på praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande väggar används i dagens läge ofta den amerikanska betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvägagångssätt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillämpas, därför är det intressant att veta hur stor skillnaden i både armering, men även styvhet blir om båda metoderna tillämpas på ett väggelement.

Alkali-kiselsyrareaktionen (AKR) är en kemisk reaktion som medför att spänningar uppstår i betongen då den bildade silikatgelen expanderar. Reaktionen kräver tillräcklig hög alkalihalt, reaktiv ballast samt vatten. På grund av de AKR-inducerade spänningarna är det av intresse att få kunskap i hur reaktionen påverkar betongens böjmomentkapacitet, förankring samt skjuvnings- och genomstansningskapacitet. För att besvara frågeställningen har därför en omfattande litteraturinventering tillsammans med tre kompletterande intervjuer utförts. Resultat som har erhållits, påvisar att två huvudsakliga effekter fås av AKR.

Under de så kallade rekordåren mellan 1961-1975 byggdes det totalt 920,000 lägenheter i flerbostadshus i Sverige, och idag finns omkring 850,000 av dessa kvar. Den vanligaste byggnadstekniken under perioden var med byggande av förtillverkade våningshöga fasadelement tillsammans med en platsbyggd bokhyllestomme med tvärgående bärande innerväggar och gavlar.Syftet med arbetet är att kontrollera om en våningspåbyggnad på ett referenshus från miljonprogrammet med bokhyllestomme är möjlig för att skapa nya lägenheter som medför ökade hyresintäkter för fastighetsägaren, och kan medverka till ökad variation i området arkitektonisk och öka lägenhetsutbudet. Arbetet ger information om vad som behöver kontrolleras och utredas vid uppstarten av ett påbyggnadsprojekt.Arbetet jämför och beskriver tre olika stomförslag på en våningspåbyggnad. Alternativen som tas upp är massivträstomme med bärande flerskiktskiva, prefabricerad betong ? och stålstomme bestående av HD/F-plattor och VKR-pelare, och ett alternativ bestående av volymelement.Inventering av konstruktionen och bärförmågan hos den befintliga stommen visar att det finns bärförmåga kvar att utnyttja.

I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal.

Byggbranschen förknippas ofta med en långsam utveckling eftersom det finns en viss tradition i branschen, vilket leder till att nya arbetsmetoder inte alltid får chansen att utvecklas. En utveckling inom byggbranschen, genom nya produktionsmetoder, kan till en början ge en ökad produktionskostnad och förlust men kan leda till en minskad produktionskostnad och vinst på lång sikt. Syftet med examensarbetet, som utförts i samarbete med Svevia och Betongindustri, var att studera och sammanställa olika recept av självkompakterande betong (SKB) till brobyggnationer. Blandningarna av SKB skulle anpassas för de olika brodelarna: pelare och fundament, vägbana samt lutande vägbana. Att öka användningen av denna typ av betong skulle leda till en utveckling inom produktionen.