Zakrisdal and the west coast region of Karlstad was at one time a protected area where the ammunition factory AmF Zakrisdal 1941-1994 was situated. This factory manufactured explosives for the Swedish armed forces and for export. In this context it is an interesting paradox that the production of ammunition, mines and armorpiercing grenades for more than 50 years has preserved the environment surrounding the factory.The factory is now gone and the production is moved to Karlskoga. Plans are being made to build housing for 3-4000 residents and other enterprises within the area. The area now stands before yet another change, most likely the most profound to date.The inspiration for this work comes from the economic historic Jan Jörnmark.

Sverige befinner precis som många andra länder i en omstrukturering av sin försvarsmakt, där syftet är att reducerastorleken samt anpassa Försvarsmakten mot de nya uppgifter som den förändrade omvärlden kräver. En av deuppgifter som har fått ett större fokus är det ökade deltagandet i internationell verksamhet. Men hur ser relationen utmellan officerskåren och de villkor som FM ställer med anledning av den ökade internationaliseringen?Denna uppsats kommer genom dokumentstudier och enkät undersökning att ge svar på följande frågor.Min övergripande frågeställning är: Skiljer sig officerskårens syn på den egna professionen markant frånFörsvarsmaktens syn?Resultaten i arbetet visar att officerskårens syn i de flesta fall väl stämmer överens med den syn som Försvarsmaktenhar.Den första delfrågan som jag ställer i uppsatsen för att svara på den övergripande frågeställningen är:Finns det skillnader mellan de som har skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjänstgöring, dvs. de undersöktaMHS eleverna, och officerarna från FHS ChP som ursprungligen utbildades mot invasionsförsvaret, och därmed intehar skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjänstgöring?Svaret är att det föreligger flera olika signifikanta skillnader mellan de undersökta MHS eleverna och officerarna frånFHS ChP.Nästa delfråga som jag ställer lyder enligt följande:Påverkar det land som missionen genomförs i samt tiden för tjänstgöring viljan att tjänstgöra i internationell tjänst?Svaret på frågan är att det land som missionen genomförs i påverkar viljan till tjänstgöring, däremot är intetjänstgöringstidens längd något som påverkar viljan att tjänstgöra.Den sista del fråga som jag ställer lyder:Finns det skillnader i de undersökta populationerna som inte går att härleda till MHS respektive FHS tillhörighet?Inom de undersökta populationerna föreligger det flera olika signifikanta skillnader som inte går att härleda till MHSrespektive FHS populationen..

Luftburen försörjning har internationellt varit ett nyckelverktyg för större stater i snart 70 år. Att som militärenhet kunna agera och påverka motståndaren via de platser denne är som svagast och inte har förmåga att se våra lösningar, gör att vi kan skapa överlägsenhet och skapa taktiska fördelar. All militär verksamhet är i behov av förnödenheter och ett logistiskt stöd. För att detta stöd skall kunna nå enheter långt borta under svåra förhållanden, måste organisationen skapa förutsättningar till handlingsfrihet. I omvärlden har metoden luftburen försörjning varit en självklar del i det flexibla och föränderliga stridsrummets logistiska stöd.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten. FN-resolution 1325 (2000) vilken är antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors särskilda utsatthet vid väpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sätt att råda bot på kvinnors utsatthet vikten av att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.  Ett sätt är att föra in jämställdhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemsländerna däribland Sverige att agera främjande inom en rad områden. Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnå de uppsatta jämställdhetsmålen. Vi kan argumentera för att Försvarsmakten är en drivande aktör när det handlar om att arbeta för lika rättigheter för män och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv på institutionell nivå. Denna uppsats problematiserar hur jämställdhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken.Studien grundar sig på teorier som bygger på social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus är något som förändras över tid och konstrueras i samspel mellan människor där diskurser har en central roll.

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar:-          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder?-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats?De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är:Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur.

Officersyrket är föränderlig. Hur har de senaste årens förändringar i svenska försvarsmakten förändrat synen påofficersyrket? Hur påverkar ökad ålder i kombination med nivåhöjande utbildning synen på officersyrket? Vad ärkonstant och vilka är trenderna i denna syn? Går det även att i materialet finna förklaringar till den eventuellt förändradesynen? Genom svaren på dessa frågor ges även en indikation på hur stabila svaren från respektive delområde i tidigareforskning är i dag. Slutligen vill jag veta vilka tecken som i det empiriska materialet går att finna på att det svenskaförsvaret följer de övriga europeiska makternas militära utveckling? Efter problemformulering valdes informanter blandelever vid Försvarshögskolan och Militärhögskolorna för att delta i enkätundersökning.

I dagens informationssamhälle pågår en växande trend av molnbaserade tjänster. Vid implementering av molnbaserade tjänster används metoden Virtualisering. Denna metod minskar behovet av antal fysiska datorsystem i ett datacenter. Vilket har en positiv miljöpåverkan eftersom energikonsumtionen minskar när hårdvaruresurser kan utnyttjas till sin fulla kapacitet. Molnbaserade tjänster skapar samhällsnytta då nya aktörer utan teknisk bakgrundskunskap snabbt kan komma igång med verksamhetsberoende tjänster.

Uppsatsens syfte är att studera svenska officerares inställning till den militära professionen mot bakgrund av derasuppfattningar om den pågående förändringen av Försvarsmakten. Målsättningen är att undersöka om deras inställning tillprofessionen, i relation till den nuvarande situationen i det svenska försvaret, ligger i linje med vad de anser skall utgöraFörsvarsmaktens kärnverksamhet, roll och uppgift.Inledningsvis introduceras Bengt Abrahamssons teorier rörande militär professionalisering och Samuel P. Huntingtons samtMorris Janowitz synsätt på den militära professionen såsom radikalt respektive pragmatiskt varande. Huvuddelen av detempiriska materialet utgörs av intervjuer av officerare med anknytning till förbandsutbildning vid samtliga vapenslag. Denvetenskapliga metoden har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska traditionen.

Corporate Social Responsibility (CSR) refers to adjusting corporate goals so that they are not only based on maximizing corporate profits, but include ethical standards on socially desirable behavior (Boatright, 2008). Even though many companies have integrated CSR into their business operations, there are still many issues that are difficult to tackle. Especially Multinational Corporations (MNCs) in the global business environment face many challenging situations due to the fact that they often have linkages to countries where the local government is either unwilling or unable to take care of its responsibilities. MNCs often find themselves with increased responsibilities when they start solving some of the issues that earlier have been the sole responsibility of states. A specific case situation discussed in this paper is related to ?conflict minerals?.