Huvudsyftet med studien är att skapa förståelse för huromställningsåtgärder bidrar till medarbetares möjligheter att få ettnytt arbete. Genom en nulägesanalys av omställningsarbetet på ArlaFalkenberg vill vi beskriva hur medarbetare uppfattaromställningsåtgärder och analysera hur detta påverkar derasmöjligheter att hitta ett nytt arbete samt deras inställning till att arbetakvar på arbetsplatsen under nedläggningen.Häsänen, Hellgren och Hansson (2011) menar att större delen avforskningen om fabriksnedläggning har fokuserat på produktivitet.Denna studie fokuserar däremot på omställning vidfabriksnedläggning. Dessutom har denna studie formen av ennulägesanalys för att inte likt till exempel Edström ochAronescu (2004) i efterhand utvärdera ett omställningsprogram.För att analysera det empiriska materialet användes teorier kringanställningsbarhet, system- och driftsångest, information och kravkontrollmodellen.Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistruktureradeintervjuer användes som tillvägagångssätt för att samla in empirisktmaterial. 17 intervjuer med medarbetare genomfördes samt treinformantintervjuer för att klarlägga studiens bakgrund.Bland medarbetarna går det att dela in deras reaktioner påomställningsprogrammet i fyra olika grupper. En grupp medarbetareanvänder omställningsprogrammet aktivt, ser det som en stormöjlighet att förbättra sin anställningsbarhet och arbetar därför vidarepå fabriken.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vägverket Region Syd. Sveriges vägnät håller på att anpassas till den europeiska standarden, men det finns fortfarande en hel del begränsningar kvar på mindre vägar. Vi har inte tillräcklig kunskap om vilka problem dessa begränsningar medför för tunga transporter och Vägverket är angeläget om att klarlägga, vilken nytta det skulle vara att göra förstärkningsåtgärder. Jag har undersökt ett landsbygdsområde i södra Östergötland och de begränsningar som finns här på flera vägar är dålig bärighet i första hand för broarna och hög tjälfarlighet. Syftet med undersökningen är att göra en kartläggning av de tunga godstransporterna och de problem begränsningarna på vägarna medför för näringslivet.

Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder.

Recent corporate challenges require effective communication in order to secure a company?s reputation. Companies as a result, need to be committed to a series of corporate social and environmental practices along with their financial commitments to their shareholders and investors. In fact, businesses are required to go above their ordinary operations and involve all potential stakeholders that can be affected by their strategies. Companies also need to communicate social, environmental and economic consequences of their activities along with their CSR commitments to their internal and external stakeholders in order to make a better corporate image and improve their market opportunities.

Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor.Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling.Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori.

Farmers Cooperative has in recent years developed from national markets to cross-border, international, collaborations. One example is the merger between the Swedish dairy company Arla and Danish MD Foods, where the companies collectively are sought to reduce transaction costs and thus improve efficiency. The Swedish market for commodities (fertilizers and pesticides) in agriculture has for many years been dominated by a few large players, with little opportunity for grain associations and local grain companies to offer their customers a varied range of commodities with a competitive pricing.To change this state, a majority of Swedish and Danish grain associations and local grain companies have established a trans-national cooperation. Through the establishment of the organization DLA Agro, they offer their customers a good variety of products with competitive prices. This study investigates thus according to the theory of cooperative models to what extent and how the DLA Agro helps to create benefits for the Swedish member companies.

Linde Material Handling AB i Örebro kundanpassar truckar och har i sitt produktutbud truckar med inbyggd laddare. Detta för att ge kunden en flexibel lösning, som inte är beroende av en specifik laddstation eftersom truckarna då har en anslutningskabel som ansluts till ett vanligt vägguttag. Det finns även en säkerhetsbrytare som kontakten måste placeras i efter laddning, säkerhetsbrytaren är till för att förhindra att trucken körs iväg med kontakten kvar i väggen. Arla är en stor kund till Linde Material Handling, de har haft synpunkter på anslutningskabel och efterfrågat en kabelvinda för förvaring av kabeln. Målet med detta examensarbete är att leverera en fungerande prototyp på förvaringen av kabeln i trucken som uppfyller kundens behov.

Syftet med denna uppsats är att hitta faktorer som är av vikt för att Skånemejeriers samarbeten med andra aktörer ska bli framgångsrika. Bakgrunden är de förändringar som fallföretaget bör söka genomföra för att få bukt med såväl lönsamhetsproblem som marknadspositionen. På den europeiska marknaden har livsmedelsföretag på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens. Internationalisering av produktion och försäljning är många gånger en nödvändig strategi för dessa företag i syfte att stärka sin konkurrensförmåga. Många livsmedelsföretag är mycket framgångsrika i sin strävan att upprätta samarbeten för att därigenom få tillgång till nya marknader.

Mjölkproduktion är viktigt för svenskt jordbruk. Sektorn står för sammanlagt en femtedel av jordbrukets produktionsvärde. Trenden bland mjölkproducenterna går mot att de med små besättningar avvecklar sin verksamhet medan de stora växer. Orsaken till det konstant minskande antalet producenter är rationaliseringen inom jordbruket, men även den svaga lönsamheten som i dagsläget råder i branschen. Distributionen och förädlingen inom den svenska mjölkindustrin domineras av ett fåtal stora mejerikooperativ som har marknadsmakt. Genom att använda sig av alternativa distributionskanaler, som i denna uppsats definieras som de kanaler som inte är direkt via de stora konventionella mejerikooperativen så som Arla, Milko och Skånemejerier, kan mjölkproducenten få större inflytande i distributionskedjan.

Organisationskulturen är en stabiliserande struktur i ett företag. Denna är till viss del omedveten och fungerar integrerande och mönsterbildande för medlemmarna i gruppen så att osäkerhet och friktion minskas i organisationen. Ett motiv för att studera beslutsprocessen i en organisation är att det då framträder kulturella mönster, som kan ge förståelse för hur kulturen påverkar beslut. Hur gruppen hanterar svårigheter, t ex sammanslagningar och nedläggningar, påverkar direkt gruppens normer och den framväxande kulturen. Syftet med projektet är att utröna hur organisationskulturen påverkar ledningen vid strategiska beslut samt hur förutsättningarna för vidareutvecklingen av beslutsfattandet kan se ut.

Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­? konsu­menterna.