I och med 1902 års lag angående vanartade och i sedligt avseende försummade barn blev det lättare för myndigheterna att påverka ett barns uppväxt. I Nyköping bildades barnavårdsnämnden, som hade denna lag som rättesnöre, år 1907. Barnavårdsnämnden innehade en stor makt då de kunde påverka ett barns liv. Under åren 1907 till 1916 anmäldes 40 barn till barnavårdsnämnden i Nyköping. Dessa barn ansågs avvika från normen om en ideal barndom.

Digitization is a concept that has become popular in terms of collections of old heritage-related material such as books, photographs and paper documents. This work is a study of the Swedish composer Allan Pettersson (1911?1980) and his personal archive stored at Section for Manuscripts and Music at Uppsala University Library. My issues are What happens to the archive of the digitized? Will there be a "new" archive of the digitized? What guidelines are Uppsala University Library using for their digitizing and how do they look? What will be the result after digitization? What about copyright and the material? Allan Pettersson's personal papers consist a large collection of sketches of musical notes, newspaper clippings and concert programs.

BAKGRUND: arsenik i grundvattenbrunnar har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem i Bangladesh. Mellan 35-57 miljoner människor riskerar att dricka arsenikförgiftat vatten. Arsenik är cancerframkallande och arsenikförgiftning är vanligast hos fattiga människor. Hälsoministern i Bangladesh meddelade 1996 att det uppstått en landsomfattande kris och att dödsfall rapporterats. Sida finansierade lån till grundvattenbrunnar i Bangladesh mellan 1992 och 2000 genom biståndsprogrammet RESP.

This study focuses on the Nordic model of Extended Collective Licenses (ECL) and how this model can be used in the process of digitalising and publishing archival material such as photos, letters, maps or films. The question that this study aims to deal with is what advantages, and disadvantages, there are for archives and copyright holders when an ECL is being used. To help answering this question the ?theory of the knowledge commons? has been applied. The research question has been answered through a text analysis based on legal texts including Swedish law.

I detta examensarbete undersöker jag minnen som spår och representationer av det förflutna utifrån frågeställningarna: Hur och varför representeras, problematiseras och granskas minnen av samtida konstnärer? Hur kommuniceras detta till en större allmänhet? Hur förhåller sig minnet till rum, tid, identitet och meningsskapande?I uppsatsen analyserar jag tre samtida konstverk, som på olika sätt problematiserar och granskar minnesberättelser. Analysen görs i dialog med begrepp och teorier från Paul Ricoeurs tankar om människans identitet som en berättande varelse, vidare Annette Kuhns kritiska minnesarbete och slutligen med kognitiv teori kopplad till förmågan att minnas och glömma. Representation ses ur ett konstruktionistiskt perspektiv och utifrån semiotikens tredelning av olika teckenkategorier, det vill säga ett minne kan representeras som ett spår, en symbol eller genom ikonisk likhet. Mitt didaktiska syfte är att skapa ett underlag till bildundervisning i skolan om hur minnen representeras med konstens metoder.

I uppsatsen undersöks hur statens förhållande till de arbetslösa har förändrats; från brännmärkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades åt alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv på hur synen på de arbetslösa har förändrats under århundradenas gång. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första årtionden förhöll sig till de arbetslösa för att därefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhållande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks är Arvika och tiden som undersöks är sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att få ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det är då som välfärdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen är att staten under uppbyggandet av välfärdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man använde var nödhjälpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare går att spåra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrågan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begränsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs också vilka nödhjälpsarbeten kommunen satte igång och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst åt staten och kommunen, även de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utsträckning reducerade uttalsformer anges i ett urval enspråkiga svenska ordböcker samt att, med hänsyn till ordböckernas funktion, diskutera värdet av sådana former. De ordböcker som ingått i undersökningen är Norstedts svenska uttalslexikon (NSU, Hedelin 1997), Svenska språknämndens uttalsordbok (SSNU, Garlén 2003), Lexin och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO, 2009).Materialet har utgjorts av de 50 mest frekventa orden i korpusen SUC 2,0 . Uttalsangivelserna för dessa ord, vilka samtliga är funktionsord, har undersökts i NSU, SSNU, Lexin och SO, och en beräkning har gjorts av antalet reducerade uttalsformer i de olika ordböckerna. En närmare ana-lys har också gjorts av uttalsangivelserna för funktionsorden och, är, att, med och det.Av de 50 mest frekventa orden i SUC 2,0 anges minst en reducerad uttalsform för 30 ord i en eller flera av de undersökta ordböckerna. Uttalsordböckerna (NSU och SSNU) redovisar fler sådana former jäm-fört med allmänordböckerna (SO och Lexin).

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

AbstractKultursektorn omsatte endast cirka fem procent av Sveriges totala turistnäring år 2006. Dettyder på en smal skara besökare samt att det finns en stor konkurrens mot andra sektorerinom turistnäringen. Samtidigt är denna siffra något missvisande vad gäller besökarantal dåmånga kulturarv är gratis att besöka.Utefter detta har jag utgått efter en induktiv arbetsmetod där jag har valt att studera ettspecifikt ting, i detta fall Hasse & Tage-museet, för att därefter komma fram till en slutsatssom kanske även kan gälla i allmänhet för andra kulturarv. Jag har kommit fram till minaslutsatser genom intervjuer och kvalitativa enkäter för att därefter bearbeta det insamladematerialet tillsammans med de bakgrundsfakta jag har använt mig av.Syftet med undersökningen var att undersöka om Hasse & Tage-museet med verksamhet kanbetraktas som ett kulturarv och (i så fall) hur kan museet arbeta för att leva vidare och förakulturarvet vidare till framtida generationer. Uppsatsen syftar även till att något belysamuseets lokalisering till Tomelilla och dess roll för turismen i Tomelilla.Resultatet visade att Hasse & Tage-museet definitivt är ett kulturarv då deras verk harpåverkat generationer av svenskar och är betydelsefullt för så många än idag.

Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika läroböcker i historia utgivna under en 50-årsperiod, se om det kunde finnas någon förskjutning över tid när det gäller hur läroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Till min hjälp att undersöka denna frågeställning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning använt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande.De läroböcker som jag har använt mig av i studien har varit fyra stycken läroböcker med inriktning på gymnasieskolan och då framförallt de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller programmen. De läroböcker som studerats är utgivna med ungefär 15 års mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur läroböcker har valt att fokusera på eller presentera en specifik historisk händelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Mina slutsatser och mitt resultat är att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero på flera olika och ting såsom den nya forskningen som tidigare inte varit känd för läroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lärböckerna kan bland annat bero på att forskare sedan Sovjetunionens fall har fått tillgång till arkiv som tidigare var stängda för fristående forskare.En annan orsak kan vara att det kan vara lättare att tolka händelser och företeelser som ligger i ens omvärld, när tiden ger en lite distans till händelserna och det geografiska området som ligger i blickfånget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska närområde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande..

Delineation of recharge areas for aquifers is performed in the groundwater mapping process at the Swedish geological survey, SGU. This work is time consuming and performed manually. It is therefore desirable to develop a more general and repeatable method for defining recharge areas for aquifers.The purpose of this study was to investigate two other possible methods to delineate recharge areas for aquifers. The first method was to examine the possibility of using the topography of the bedrock to define the recharge areas for aquifers. To enable this, a method for generating the topography of the bedrock was developed.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

Uppsatsens syfte är att presentera ett synsätt över hur ledaren kan främja kreativa processer på reklambyråer. För att skapa detta synsätt behöver förståelsen om kreativa processer i en reklambyrå ökas. Studien utgår från att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi både har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden är en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling består av cirka 100 timmar observationer på en reklambyrå följt av fem kvalitativa djupintervjuer på samma byrå.

The aim of this thesis is to examine the archivist's professional role in public authorities and discuss if, and in what way, the profession is effected by the new swedish process oriented archival description system. The study focuses on swedish authorities and does not make any international comparisons with other institutions. Neither does it investigate archivists workingin the private sector, but centers on public institutions.The survey is performed in five swedish public authorities, using interviews and observations. Grounded theory is used as a method initially in the purpose of keeping an open mark towards the object of study. The initial results led on to questions about how well the archivists perceived that communication within the authorities served, and how this in turn prepossessed their work situation and the professional roles in which they found themselves.

During the period after the Second World War Sweden underwent a quick transformation due to a strong economic development. Decades-long rule for the Social Democratic Party now led to the creation, in Sweden, of a modern welfare state. This period in Swedish history is often considered to be the time when ?the Swedish model? was formed. Tage Lindbom (1909?2001) was a historian and intellectual in the Swedish labor movement.