Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mÄl i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgÄr frÄn bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sÀtts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mÄl och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien Àr att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mÄl i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhÀllsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna Àr baserad pÄ subjektiva kÀnslor, i ett hÀr-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förÀndrings- och sjÀlvstÀndighetsprocess.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Att förstÄ och ha kunskap om hur man löser olika slags problem Àr nÄgot vi alla behöver. I det samhÀlle vi lever i idag Àr det en av förutsÀttningarna för att inte bli lurad och för att kunna följa med i demokratiska processer. NÀr förmÄgan till logiskt och strategiskt tÀnkande stÀrks, höjer det förmÄgan att dra slutsatser och att analysera. I den kommande gymnasieförordningen, GY?07, kommer fem matematiska förmÄgor att bedömas vid betygssÀttning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den sprÄkliga drÀkten imatematiska textuppgifter inverkar pÄ elevernas förmÄga att lösa uppgiften.Fokus i undersökningen har lagts pÄ elever i matematiksvÄrigheter. UtifrÄn teorier om olika svÄrigheter som sprÄkets utformning kan ge inommatematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen pÄkategorierna signalord, kontextualisering och förstÀrkning av bild. Sex uppgiftervaldes ut frÄn lÀromedel för att omformuleras i ytterligare tvÄ varianter vardera.Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i Ärskurs fyra dÀreleverna fick lösa sex uppgifter. UtifrÄn resultatet valdes elever ut förkvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i dendefinierade mÄlgruppen. Resultatet visar att eleverna har lÀttare att hitta svar nÀr det finns ett signalord iuppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del kÀnnertilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte gÄr att lösa.

SprĂ„ket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flersprĂ„kiga elever ofta har problem med att förstĂ„ undervisningens innehĂ„ll i matematik. De mĂ„ste med andra ord behĂ€rska sprĂ„ket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svĂ„righeter nĂ€r de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka sprĂ„kets betydelse för problemlösning i matematik, samt att fĂ„ en uppfattning om det finns nĂ„gon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund Ă€n svensk och deras svenskfödda kamrater nĂ€r det gĂ€ller sprĂ„kets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i Ă„rskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. TvĂ„ olika metoder har anvĂ€nts för att nĂ„ ett resultat, en diagnos i tvĂ„ versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrĂ„n resultatet som uppnĂ„tts att framgĂ„ng tydligt mĂ€rks hos flertalet elever nĂ€r det gĂ€ller textbaserade problemlösning i matematik.

Syftet med detta examensarbeteÀr att undersöka nÄgra grundskolelÀrares instÀllning till muntliga uppgifter i skolan. Med hjÀlp av intervjuer med fyra idag yrkesverksamma lÀrare i grundskolans Ärskurser 6?9 har jag undersökt i vilken utstrÀckning de införlivar muntlighet i sin undervisning samt hur de muntliga delarna bedöms. Studien tar Àven upp problemet talÀngslan, skillnader mellan lÀrares och elevers tal i klassrummet vad gÀller exempelvis taltid och talets innehÄll samt synen pÄ muntligt kontra skriftligt i skolsammanhang. Det har visat sig skilja i resultaten av de fyra intervjuerna bland annat beroende pÄ hur lÀnge de fyra lÀrarna varit verksamma inom yrket och vilken Ärskurs de undervisar i.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

The defence unitÂŽs archive stretches over a time limit between the middle of 1971 to the end of 1987. The records the archive mainly contains are concerning the civil defence, inspection and construction of shelters, war- and crisis planning. The majority of the records are registered record, as often is the case with an authority?s archives. The main problems that occurred concerned what should or shouldnÂŽt be public, the principle of provenance and what to prioritize; finish the project before deadline or make sure the records are prepared for a storage that ideally should last for several lifetimes..

Molntja?nster av olika slag har blivit allt vanligare i samha?llet de senaste a?ren. Bland de mest anva?nda molntja?nsterna finns Dropbox, Microsoft Azure och Amazon Web Services (AWS). Den sistna?mnda molntja?nsten a?r na?got som fo?retaget Infor har fa?tt o?gonen pa?.AWS erbjuder inte endast datalagring som Dropbox go?r utan a?ven dataexekvering, databaslo?sningar, na?tverkslo?sningar, driftsa?ttning och hantering av datorsystem.

Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen. Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens ska s?kerst?llas i revisionsteamet.

Denna studie grundar sig pÄ en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmÄga pÄverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan tvÄ personer och dels ett mobiltelefonsamtal. UtifrÄn teorier om den proaktiva hjÀrnan och det resursmÀssigt begrÀnsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer Àn vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer pÄtaglig dÄ försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktÀr. Resultaten visade sig ge stöd Ät hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utstrÀckning Àn vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte pÄvisa att denna distraktion blir mer tydlig dÄ personer utför mer komplexa uppgifter Àven om resultatet hade en tendens att gÄ i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlÀgg till debatten om hur öppna kontorslandskap (dÀr de anstÀllda stÀndigt exponeras för kollegors samtal) pÄverkar mÀnniskors arbetsprestationer..

Min avsikt har varit att utforma ett arbetsmaterial som ett komplement till de lÀromedel som finns idag. Det viktigaste för mig har varit att försöka utgÄ frÄn elevernas intresse och fÄnga deras nyfikenhet, att erbjuda stor variation pÄ uppgifter och arbetssÀtt och att sedan arbeta vidare med deras egna frÄgestÀllningar, men utifrÄn vissa givna uppgifter. FrÄgan varför blir central i ett reflekterande arbetssÀtt. Jag har gjort ett jÀmförelsememory, dÀr paren konstrueras med bilder frÄn Indien och Sverige, det vill sÀga en bild frÄn Sverige och en frÄn Indien, förestÀllande liknande situationer eller föremÄl. Detta Àr utformat utifrÄn teorier om vi-och-dom-kÀnsla, elevernas olika lÀrstilar, Gardners teorier om De sju mÀnskliga intelligenserna och multipla intelligenser, lÀrarnas möjlighet att nyttja sitt frirum i lÀroplanen samt kursplaner i framförallt bild, geografi, samhÀllskunskap och svenska.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Under mÄnga Är har det funnits en diskussion om att robotsystem 70 behöver bytas ut mot en mer modern kortrÀckviddig eldenhet. Vid luftvÀrnsregementet har ett konceptförslag framta-gits för en eventuell eftertrÀdare till det nuvarande robotsystemet. För att visa pÄ att det finns fler alternativ som kan vara tÀnkbara ersÀttare för robotsystemet har en analys av tre relativt olika eldenheter gjorts utefter vissa vÀrderingskriterier som Äterspeglas i Försvarsmaktens grundlÀggande förmÄgor. Analysen görs genom tre scenarion som skall spegla nÄgra av de uppgifter som ett kortrÀckviddigt luftvÀrn skall hantera. Detta för att visa pÄ fördelar och nackdelar med eldenheterna.

Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att fÄ reda pÄ vad det Àr för typ av matematikuppgifter anvÀndaren (eleven) kan möta. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Dessa Àr matematik, olika sÀtt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sÀtt att kategorisera datorprogram. Sammanfattningsvis visar resultatet att det Àr svÄrt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende pÄ val av program kan eleven möta uppgifter dÀr det matematiska innehÄllet innefattar allt frÄn ett upp till sex olika omrÄden av grundskolans matematik.