Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och Arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva.

Syftet med arbetet är att ge en generell presentation av Den gyllene blommans hemlighets innehåll och funktion samt introducera två olika kommentarer och synliggöra deras specifika synsätt. De generella frågorna jag har ställt mig är följande: Vad är textens innehåll? På vilka filosofiska grunder vilar metoden? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan Jungs och Clearys kommentarer?Wilhelm var den person som hittade texten och som först översatte den till ett västerländskt språk år 1928. Han har både översatt och kommenterat bl. a.

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; Arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.