Syfte: Att jÀmföra offentliga och privata vÄrdgivare utifrÄn deras motiv, utformning och anvÀndning av balanserat styrkort. Metod: Genom anvÀndandet av kvalitativ metod i form av telefonintervjuer utreder vi hur offentliga och privata organisationer motiverar, utformar och anvÀnder sitt styrkort. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att presentera vÄr teori uppdelat pÄ tre huvudrubriker; motiv, utformning och anvÀndning. Under dessa avsnitt behandlar vi först en mer generell teori kring balanserat styrkort, för att sedan inkludera en mer specifik teori kring balanserat styrkort i sjukvÄrdskontext. Empiri: I empiriavsnittet presenteras resultaten frÄn vÄra intervjuer.

VÄrt syfte med studien var att undersöka huruvida lÀrare i grundskolans tidigare Är som anvÀnder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i sÄ fall hur, pÄ barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna hur lÀrare anvÀnder sig av Röris, om lÀrare upplever att behovet av Röris Àr lika för alla, hur lÀrarna upplever att det pÄverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlÀrning samt huruvida Röris Àr vÀlinvesterad tid enligt lÀrarna. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr sex lÀrare frÄn tvÄ skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades. Resultatet i denna studie visar att lÀrarna anvÀnder sig av Röris för att göra avbrott i lÀngre lektionspass nÀr koncentrationen tryter. Resultatet pÄvisar vidare att alla har nytta av Röris. LÀrarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan pÄ barnens koncentration och sÄg klara fördelar med att praktisera Röris.

PÄ Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man Änggeneratorrör till kÀrnkraftsindustrin. Rören Àr upp till 30 meter lÄnga och ca 20 mm i diameter, sÄ nÀr de ska lyftas upp ur ett rörstÀll dÀr de mellanlagras, krÀver det stor försiktighet. Inte minsta repa fÄr förekomma pÄ rören och de fÄr inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte Àr lÀmpligt ur arbetsmiljösynpunkt. DÀrför finns behovet av ett lyfthjÀlpmedel som underlÀttar för operatörerna.

PÄ Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man Änggeneratorrör till kÀrnkraftsindustrin. Rören Àr upp till 30 meter lÄnga och ca 20 mm i diameter, sÄ nÀr de ska lyftas upp ur ett rörstÀll dÀr de mellanlagras, krÀver det stor försiktighet. Inte minsta repa fÄr förekomma pÄ rören och de fÄr inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte Àr lÀmpligt ur arbetsmiljösynpunkt. DÀrför finns behovet av ett lyfthjÀlpmedel som underlÀttar för operatörerna.

Med en vÀxande befolkning och förtÀtning av innerstaden ökar konkurrensen om markytan i centrala Uppsala. I denna uppsats analyseras anvÀndningen av markytan pÄ St: Eriks torg i Uppsala. St: Eriks torg Àr belÀget mitt i centrala Uppsala, omgivet av flera kulturhistoriska byggnader, och anvÀnds för nuvarande som en parkeringsplats. Alternativen som analyseras Àr att fortsÀtta lÄta torget anvÀndas som en parkeringsplats eller att konvertera torget till dess ursprungliga anvÀndningsomrÄde, ett torg med torghandel. Alternativen analyseras med hjÀlp utav en kostnadsnyttoanalys dÀr kostnader och nyttor för alternativen monetÀriseras i största möjliga mÄn.

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra, dels hur ett urval av lÀrare i Ärkurs 4-6 förhÄller sig till fenomenet lÀxa, dels utsagor i tidigare forskning. SÄvÀl som att belysa empirin i ljuset av olika teorier om lÀrande och utbildning. Genom detta vill vi skapa förstÄelse för variationer i Äsikter gentemot lÀxor och nyansera den pÄgÄende debatten. Studien tar sin utgÄngspunkt ur syfte och frÄgestÀllningar. Valet av metod Àr dels en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka lÀrares sÀtt att tala om fenomenet lÀxor, dels en gedigen genomgÄng av tidigare forskning för att synliggöra utsagor som kommer till uttryck om lÀxan. Hos de intervjuade lÀrarna kan vi se att samtliga anvÀnder sig av lÀxan som ett komplement till sin undervisning. LÀrarna talar om lÀxor pÄ mÄnga olika sÀtt, de beskriver dels egna avsikter med de lÀxor som de ger ut till sina elever, dels framkommer det Àven en del tvivel kring lÀxans nytta i allmÀnhet.

LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.

Bakgrund: NÀr livets slut nÀrmar sig försÀmras ofta patienters kognitiva förmÄgor vilket medför att förmÄgan att uttrycka sin smÀrta verbalt minskar. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smÀrta för att kunna ge god omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smÀrta i palliativ vÄrd av Àldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan anvÀnda sig av sjÀlvskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smÀrta och vilka faktorer de observerade.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

Huvudsyftet med arbetet har varit att undersöka potentialen för vÀrmedriven kylproduktion, dvs. absorptionskyla, i Linköpings energisystem. Bakgrunden Àr att mÄnga energibolag söker efter nya avsÀttningsomrÄden för fjÀrrvÀrme pga. det överskott pÄ vÀrme som finns sommartid i energisystem med kraftvÀrme. Dessutom förvÀntas elpriserna fortsÀtta stiga dÄ Sverige med stor sannolikhet kommer att följa resten av Europa och gÄ frÄn ett energidimensionerat system till ett effektdimensionerat system.

Majoriteten av medelstora till stora verksamheter anvÀnder sig i dag av IT-system vars syfte Àr att stödja verksamheten vid t.ex. lagerhantering, fakturering och informationshantering. Ett sÄdant IT-system som anvÀnds inom en affÀrskontext benÀmns ofta som ett affÀrssystem. För att kunna sÀkerstÀlla att affÀrssystemet stödjer verksamhetsmÄlen bör det stödja de handlingar som existerar inom verksamheten.Ett affÀrssystem med dÄlig handlingsbarhet kommer fÄ det svÄrt att stödja de processer som existerar inom verksamheten dÄ dess anvÀndare kommer fÄ det svÄrt att uppnÄ de mÄl som har satts av verksamheten. MetodmÀssig handlingsbarhet Àr dÀrför ett vÀldigt viktigt perspektiv vid utvÀrdering och utveckling av affÀrssystem dÄ det Àr helt avgörande gÀllande hur handlingsbart affÀrssystemet kommer bli för dem som arbetar samt den nytta det kommer bidra med till verksamheten.Syftet med uppsatsen har dÀrför varit att fördjupa mig inom Àmnet handlingsbarhet.

Dagens automatiska trafikkontroll (ATK) med kamera har medfört hastigheten pÄ vÄra vÀgar har sÀnkts och mÄnga liv har rÀddats. Med anledning av det lyckade resultatet har regeringen beslutat att utveckla den befintliga ATK tekniken för att öka sÀkerheten och sÀnka medelhastigheten ytterligare. Detta tycker man Àr helt avgörande för att nÄ etappmÄlet för Är 2007; Högst 270 döda i trafiken. De stora förÀndringarna som denna nya generationens ATK innebÀr, Àr att varje skÄp kommer innehÄlla en kamera, att fotohanteringen Àr helt automatiserad frÄn dess att kameran tar kortet tills utredningen inleds, och att alla kameraskÄp kommer styras frÄn en styrcentral i Kiruna. PÄ detta sÀtt hoppas man kunna effektivisera anvÀndningen av den automatiska trafikkontrollen, (ATK), och fÄ en Àn större nytta av den.

Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem Àr elenergi. NÀr priset pÄ elektriciteten i vinter har varierat frÄn cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det hÀr har fÄtt mÄnga att vilja se över vilka möjligheter de har att pÄverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats nÀrmare för att beskriva lantbrukarnas beteende Àr prissÀkring, energieffektivisering och investeringar i egen energiproduktion.

Det övergripande syftet Àr att beskriva betydelsen av yrkesprofessionell handledning i socialt arbete. Syften preciseras utifrÄn tre frÄgestÀllningar; att beskriva och skapa förstÄelse för hur socialarbetare upplever yrkesprofessionell handledning, att beskriva och skapa förstÄelse för hur socialarbetare upplever handledarens roll, och att beskriva och skapa förstÄelse för varför grupphandledning upplevs som en viktig del i den yrkesprofessionella handledningen. För att söka svar tillÀmpades halvstrukturerade intervjuer i samtal med socialarbetarna. Analysmetoden Àr inspirerad av grundad teori. I analysprocessen tolkades det empiriska materialet utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att yrkesprofessionell handledning ger möjlighet till reflektion, vilket Àr utvecklande för socialarbetares kompetens i arbetet i med klienterna.