Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka tankar elever i Är 6 har om sin framtid men ocksÄ att ta reda pÄ vad dessa elever anser Àr viktigt att lÀra sig i skolan inför framtiden samt att se vilken anvÀndning de finner för det de lÀr i skolan. Jag vill ocksÄ se om det finns nÄgra skillnader mellan barnens tankar i tvÄ olika bostadsomrÄden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör frÀmst tidigare undersökningar som har gjorts inom ÀmnesomrÄdet. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer med 21 barn frÄn tvÄ skolor i olika bostadsomrÄden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 Är upplever att ha deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Syftet Àr att fÄ ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhÀllet och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet Àr byggt pÄ grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nÀtverk med hjÀlp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix anvÀnder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att fÄ svar pÄ frÄgorna sÄ har jag anvÀnt kvantitativa och kvalitativa metoder.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka delar i specialpedagogutbildningen som specialpedagogen fÄr anvÀndning av nÀr denne kommer ut och arbetar i skolan. FÄr specialpedagogen arbeta med det som han/hon Àr utbildad i eller Àr det nÄgot helt annat som vÀntar? I litteraturgenomgÄngen behandlas omrÄden som specialpedagogisk kompetens, specialpedagogens samarbete med rektor/lÀrarna samt vilka elever som har rÀtt till specialpedagogisk undervisning och var den bedrivs. Ett systemteoretiskt angreppssÀtt har anvÀnts för studien. Det Àr en teori som ser pÄ hur systemens olika delar pÄverkar och stÄr i relation till varandra och hur mÀnniskors relationer fÄr systemet att hÄlla ihop. Studien utgörs av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och resultaten baseras pÄ svaren frÄn fem till viss del slumpvis utvalda högstadierektorer samt en gymnasierektor.

Den hÀr undersökningen gjorde i samband med ett försök i lÀrarutbildningen, dÀr studenterna sjÀlva fick vÀlja examinationsform i en kurs. Dels fick de fyra olika examinationsformer angivna, men de erbjöds Àven att sjÀlva föreslÄ hur de skulle bli examinerade.Syftet var att undersöka hur studenterna sÄg pÄ sin egen bedömning och examination, och hur de valde examinationsform utifrÄn detta.Som metod valdes att studenterna, efter att ha genomfört kursen med den examination de valt, fick bevara en enkÀt om tidigare erfarenheter av examinationer, om sin syn pÄ dessa och pÄ bedömningar, om vilka examinationsformer/aktiviteter de sÄg som mest nyttiga i sina egna lÀrprocesser, och om vilken examinationsform de valde och varför.Resultatet visar att Àven om studenterna sÄg examinationen som ett lÀrtillfÀlle och uppskattade möjligheten att fritt vÀlja examinationsform, sÄ valde de inte examinationsform efter hur de tillmÀtte olika former av uttryck/aktiviteter nytta i sin lÀrprocess. Bara tvÄ av de 119 studenter som besvarade enkÀten valde att sjÀlva formulera sin examination.Snarare valde studenterna den examinationsform de ansÄg sig ha lÀttast att formulera sig genom och fÄ högst betyg i. Fokus för examinationen kom alltsÄ att hamna dÀr istÀllet för pÄ den egna lÀrprocessen, vilken ofta upplevs som desto mer frustrerande och arbetsam ju gynnsammare den Àr.I diskussionen tas upp frÄgan om huruvida det Àr bra om studenterna sjÀlva fÄr vÀlja hur de ska examineras, och hur man i sÄ fall kan pÄverka dem att vÀlja de examinationsformer som utvecklar respektive individ bÀst..

FrÄn och med rÀkenskapsÄr 2014 Àr det obligatorisk för onoterade mindre företag att vÀlja mellan K2 som Àr anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och Àr av kvantitativ natur. Den teoretiska delen bestÄr av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkÀtundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och stÀlls sedan mot tidigare forskning och teorier.   Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag vÀljer att tillÀmpa K2.

Syftet med denna studie var att komma fram till om kedjeföretag inom detaljhandeln intagit ett serviceperspektiv, dÀr fokus ligger pÄ relationer. Detta genom att undersöka hur aktörerna anvÀnder sin frontlinjepersonal.En kvalitativ flerfallstudie har genomförts dÀr tre kedjeföretag bidragit med information rörande transaktions- eller relationsorienterad försÀljning, medarbetarskap och betraktande av frontlinjepersonalen. UtgÄngspunkten för analys av fallstudierna har varit tvÄ intervjuer per företag. Dels med butikens högste chef samt med en medarbetare.Det teoretiska ramverket i denna studie rörande medarbetarskap, skapande av vÀrde/nytta för kund samt intern marknadsföring som möjliggör att kund upplever hög tjÀnstekvalité, signalerar ett tankesÀtt inom ett serviceperspektiv och anvÀnds för att svara pÄ syftet.Huruvida kedjeföretagen intagit ett serviceperspektiv fullt ut, Àr inte möjligt att konkludera i denna smÄskaliga forskningsuppsats. Vidare forskning Àr nödvÀndig.

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lĂ€rande ? ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning ? an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jĂ€mfört hur en grupp elever upplever PBL i förhĂ„llande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur vĂ€l eleverna uppnĂ„r kursmĂ„len genom respektive arbetssĂ€tt. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av tvĂ„ grupper vuxenstuderande pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet.

Vara förÀlder till ett barn som Àr inneliggande pÄ ett sjukhus Àr komplicerat, svÄrt och upplevs olika av förÀldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vÄrd av sina barn pÄ sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att förÀldrarna kÀnde sig besvÀrliga och var rÀdda för att störa nÀr de behövde be om hjÀlp.

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationstrÀning vilka anvÀnds för att minska hörselnedsÀttningens pÄverkan pÄ individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras sÄvÀl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. FrÄgan Àr om audiologisk grupprehabilitering har nÄgra positiva effekter och om detta format kan anses likvÀrdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter.

FrÄgestÀllning: Vilka faktorer har möjlighet att underlÀtta för bÄde idégenereringsprocesser samt implementeringen utav idéer?Problemformulering: Problemet som det kontaktade företaget har Àr att de har svÄrt att fÄ sina genererade idéer att verkligen implementeras pÄ avdelningar. I dagslÀget fÄr platscheferna vÀlja om de ska implementera idéer i de respektive avdelningar som de Àr ansvariga över. MÄnga idéer sÀllan genomförda, vilket Àr nÄgot de vill förbÀttra. Den problematik som författarna stÄr inför Àr att försöka skapa en lösning, eller förslag pÄ hur denna process samt förslagens hÄllbarhet kan förbÀttras.Syfte: Syftet Àr att hitta faktorer som kan utgöra hinder, vad som kan göras för att ÄtgÀrda dessa hinder samt vilka faktorer som kan underlÀtta processen i sin helhet, frÄn idé till implementering.Metod: Bygger pÄ en kvalitativ ansatsSlutsats: Resulterar i en modell som ska bidra till en ökad förstÄelse.

Vid underjordsbrytning sÄsom den i Kiirunavaaragruvan Àr det idag nÀst intill omöjligt att inte lÀmna kvar nÄgot av den bortsprÀngda malmen. I detta examensarbete har ett planeringsverktyg utvecklats för att bÀttre kunna prognostisera utlastningsgraden för de planerande brytningskransarna. Detta har gjorts för att minimera mÀngden kvarlÀmnad malm, vilket förhoppningsvis i slutÀndan kan leda till en ökad utlastningsgrad och dÀrmed en ökad vinst för företaget. Syftet med examensarbetet Àr att, utifrÄn befintliga planerings- och produktionsdata, skapa en modell för planering, uppföljning och ÄskÄdliggörande av planen och uppföljningen av utlastningsgraden. Planeringsverktyget Àr tÀnkt att fungera som ett hjÀlpmedel för företagets planerare i deras arbete med att ta fram en prognos för utlastningsgrad.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft bestÄr av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika Àmnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i Ärskurs 2 eller 3 intervjuats som sÀger sig vara omotiverade.De intervjuade eleverna hade valt program utifrÄn sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men tvÄ bytte till samhÀllskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera pÄ gymnasiet och de flesta hade tankar pÄ fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vÀltaliga och kunde sÀtta ord pÄ sina kÀnslor och med klarhet presentera sina tankar.

I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismÀstardistrikt under vÄren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete Àr att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gÀllande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhÀmtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

Underlaget till den hÀr studien Àr ett ekodesignkrav faststÀllt pÄ EU-nivÄ om att alla kvicksilverlampor ska förbjudas Är 2015. Tanken Àr att studien skall ge lÀsaren vÀgledning och visa pÄ exempel hur en konkret utbytesplan skulle kunna se ut.Studien innehÄller ekonomiska kalkyler som visar att utbyte av kvicksilverlampor bör ses som en investering som pÄ sikt kan ge stora besparingar, snarare Àn som en kostnad..

Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vÄr undersökning titta nÀrmare pÄ varför inte fler avlÀgger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan pÄverka individens beslut om att avlÀgga provet.Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi Àven en kvalitativ undersökning. VÄrt empiriska material erhöll vi genom webbenkÀtundersökningar samt att vi genomförde tvÄ intervjuer. Materialet har vi sedan sammanstÀllt och de frÄgor som Àr av störst vikt för vÄrt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet dÀr vi jÀmför de olika resultaten med varandra, utifrÄn detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero pÄ.Resultat & slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vÄr undersökning har för avsikt att i framtiden avlÀgga revisorsexamen. Vi tror att de förÀndringar som hÄller pÄ och sker inom revisionsbranschen kan pÄverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlÀgga revisorsexamen eller inte.Förslag till fortsatt forskning: Att titta nÀrmare pÄ hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera lÀn eller i Norden.