Efter en rad uppmärksammade redovisningsskandaler världen över har utredningar huruvida en kod för näringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen på A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet är att bygga upp aktiemarknadens och näringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. Målet är att alla bolag på svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att många av bolagen som inte är tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ändå.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

Sammanfattning Uppsatsen fokuserar på ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt på ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen är av Migrationsverket avgjorda som dublinärenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen är att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv här i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv på Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket är inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen återfinns intersektionalitetens främsta värde i dess koppling mellan makt och ojämlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer, institutionella praktiker och rådande ideologier.

Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna målsättning har realiserats eller inte är dock inte lika självklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundläggande arbetsutbudsteori har jag utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har påverkats. Mina resultat tyder på att en förändring har skett på båda dessa marginaler under 2007 jämfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt på det totala arbetsutbudet i Sverige..

Examensarbetet är utfört hos YIT Sverige AB som är ledande i Sverige inom installation och service av fastighetstekniska tjänster. YIT erbjuder sina tjänster även i Baltikum, Ryssland och Centraleuropa.YIT erbjöd oss att uppdatera och slutföra en planritning och ett huvudlinjeschema över en byggnad. De ritningar som fanns sedan innan var flera decennier gamla och inte kompletta, detta eftersom fastigheten genomgått flera ombyggnader, där flera centraler och canalis kanalskenor inte var utmärkta. Det fattades även flera lokaler utmärkta i ritningarna.Arbetet har utförts som planerat och bidragit till att kunden mottagit ritningar som erhåller en ny och uppdaterad standard. Att jämföra med den standard ritningarna höll innan arbetet går det nu att utföra underhåll med hjälp av ritningarna på ett snabbare och effektivare sätt..

Syfte: Projektet har som syfte att ta reda på hur fenomenet Rotationcuration har förändrat arbetet med Sverige som varumärke.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen som uppsatsen utgår ifrån är: Hur har rotationcuration förändrat arbetet med varumärket Sverige för VisitSweden?För att besvara huvudfrågeställningen på ett enklare sätt används ett flertal underfrågor vilket följer:Vilka strategier använder VisitSweden (VisitSweden.) sig av för att marknadsföra Sverige på Twitter?Vilken syn har VisitSweden. på Sociala medier?Hur ser varumärkesbyggandet ut på twitterkanalen @sweden när det kommer till varumärket Sverige?Hur användandet av kuratorer demokratiserat arbetet med projektet Curators of Sweden?Teori: De teorier som uppsatsen huvudsakligen utgår ifrån är Nations branding, Public diplomacy och Medialisering med tyngden på Public diplomacy. Förutom dessa har även teorier om Public relations och Publika sfären använts i viss mån.Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Curators of Sweden.

Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av ?skolövertagning?, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lärarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU är förkortningen för ?verksamhetsförlagd utbildning? som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge.

Idag kämpar företag för att överleva på den hårt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att många företag väljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag väljer idag att lägga hela eller delar av sin verksamhet i andra länder. I och med en etablering i ett främmande land kommer företaget att möta en helt ny och främmande kultur och nya affärsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan ställa till med svårigheter för företaget och de anställda. Syftet med denna undersökning var att få en ökad förståelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

Årligen tar cirka 1200 människor sina liv i Sverige varav ungefär hälften var kända inom psykiatrin.Psykiatrins roll är många gånger långt ifrån självklar i att stödja de efterlevande. Syftet med kommande studie är att belysa innebörder av de efterlevandes upplevelser, efter att en närstående med psykisk ohälsa tagit sitt liv. Genom att ta del av de efterlevandes livsvärld är vår förhoppning att studien ska kunna leda till ett bättre stöd, en ökad kunskap och förståelse för deras upplevelser. Studien kommer att genomföras med en fenomenologisk hermeneutisk forskningsansats. Datainsamling kommer att göras, genom ostrukturerade intervjuer, med efterlevande i sydöstra Sverige och planeras att starta hösten 2013 och vara avslutad under sommaren 2014.

I och med den fria rörligheten inom EU har det uppstått ett behov av att harmonisera redovisningsprinciper och redovisningsstandarder. I dag finns det många komplexa företagsstrukturer med verksamheter i flera olika länder, därav är det praktiskt att kunna revidera ett bolag på likartat sätt i olika länder. EU:s införande av IAS?regelverket är ett led i denna harmoniseringsprocess. Sedan år 2005 ska alla börsnoterade moderbolag i Sverige upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS/IAS.

Studiens syfte var att undersöka användningen av personlighetstest respektive begåvningstest hos svenska arbetsgivare, för att få en förståelse till vilket syfte och värde det anses tillföra hos svenska arbetsgivare. Samt inbringa förståelse till att personlighetstest i Sverige används i större frekvens jämfört med begåvningstest. Genom en enkätstudie och en semistrukturerad intervju framkom att det finns skäl att tro att skillnaderna beror på okunskap hos testanvändarna samt att organisationers urvalsmetoder kan vara svåra att förändra. Det framkom även att det är möjligt att personlighet värderas högre än vad begåvning gör hos svenska arbetsgivare. Det medför att det återfinns skäl att tro att kulturella faktorer har en större påverkan än vad tidigare forskning visat..

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsskatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågskatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad.I teorin sjunker värdet på skatteskölden vid en bolagsskattesänkning och därmed också värdet på företagen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgång efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar.

Allt fler företag har börjat att rapportera hållbarhetsinformation, som publiceras i hållbarhetsredovisningar, på grund av samhällets och intressenternas ökade medvetenhet för hållbarhetsfrågor. Dock finns det en misstro bland företags intressenter angående trovärdigheten hos denna information. Detta har medfört att allt fler företag använder ett bestyrkande av deras hållbarhetsredovisningar. Bestyrkandet är i de flesta fall frivilligt på grund av avsaknaden av reglering. Därmed kan även olika organisationer med olika bakgrund utföra bestyrkandet, vilket medför problem gällande jämförbarhet och förtroende för rapporterna.