Sök:

Sökresultat:

16414 Uppsatser om Arkeologi - Sverige - Skćne - Sida 51 av 1095

Europeiska sociala stadgan - en förbisedd lillasyster

UtgÄngspunkt för uppsatsen var att besvara frÄgan vilken pÄverkan den europeiska sociala stadgan har pÄ svensk rÀtt. Eftersom den europeiska sociala stadgan Àr ett relativt okÀnt instrument Àgnas uppsatsens första del (kapitel 2) Ät att presentera dess framvÀxt, rapporteringssystemet och klagomÄlsprotokollet, samt det enda klagomÄl som hittills berört Sverige: Collective Complaint No 12/2002, Svenskt NÀringsliv v. Sweden. Det konstaterades dÄ att Sverige inte uppfyllde sitt Ätagande under stadgans femte artikel. I uppsatsens andra del (kapitel 3) presenteras resultatet som sammanstÀllts för att besvara frÄgestÀllningen.

Den nÀrproducerade mÄltiden : En studie om svensk matturism utifrÄn de tre perspektiven möjligheter, upplevelser och marknadsföring

Matturism och nÀrproducerade mÄltider har fÄtt allt mer uppmÀrksamhet inom turismnÀringen pÄ senare Är. I skrivande stund pÄgÄr ett projekt kallat Sverige ? det nya matlandet som Äsyftar att göra Sverige bÀst pÄ mat i Europa. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till att skapa nÀrproducerade mÄltider och hur dessa i sin tur kan bidra till besökarens helhetsupplevelse. Studien har genomförts med en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer Àgt rum med personer frÄn projektet Sverige ? det nya matlandet eller som pÄ annat sÀtt Àr involverade i matturism.

NÀr skogen tystnar: Vem tar ansvar för förlusten av biologisk mÄngfald?

Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett stort miljöproblemen som Sverige stÄr inför idag. Detta pÄverkar framförallt de svenska skogarna dÀr mycket av den biologiska mÄngfalden i vÄrt land finns. En anledning till att den biologiska mÄngfalden minskar i skogarna sÀgs vara att ansvaret för denna Àr uppdelat pÄ mÄnga olika aktörer. PÄ grund av detta har jag genomfört en intervjuundersökning med 16 aktörer inom den svenska skogssektorn för att försöka fÄ svar pÄ hur de ser pÄ ansvar för biologisk mÄngfald. Aktörerna representerar olika delar av Sverige, olika branscher och olika intressen inom den svenska skogsnÀringen.

Koncernbidrag ut ur Sverige - En analys av den svenska koncernbidragsrÀttens utveckling ur ett internationellt perspektiv

Den svenska koncernbidragsrÀtten har under de senaste Ären kommit att utvecklas till att i allt större utstrÀckning innefatta utlÀndska förhÄllanden. Den svenske lagstiftaren har dock visat sig motvillig till att ta steget mot att generellt godta resultatutjÀmning över grÀnserna. Efter avgörandet i Marks & Spencer uppkom frÄgan om Sverige ÀndÄ skulle tvingas till en sÄdan utvidgning. Detta kan jÀmföras med det nyligen avgjorda Oy AA som kan ses som ett tecken pÄ att det svenska koncernbidraget har en sÀker position. FrÄgan Àr dock mycket komplex och det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart hur rÀttslÀget skall tolkas.

VĂ€sentlig anknytning 3:7 IL : - Är de mest betydelsefulla anknytningsfaktorerna bostad, familj och vĂ€sentligt inflytande i Sverige förutsĂ€gbara för den skattskyldige?

Som obegrÀnsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har vÀsentlig anknytning till Sverige, under förutsÀttning att de tidigare haft bosÀttning hÀr i landet. Vid bedömning av vÀsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk, familj samt vÀsentligt inflytande i svensk nÀringsverksamhet anses vÀga tyngre i bedömningen Àn de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk inkluderar tvÄ olika bostadstyper, nÀmligen permanentbostÀder och fritidsbostÀder. Innehav av permanentbostÀder medför regelmÀssigt till vÀsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostÀder aldrig gör det.

Intresse för fysik: hur skapar man det?

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra lÀnder har visat pÄ att allt fÀrre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmÀn och stora anstrÀngningar görs internationellt för att förbÀttra situationen. Vi avsÄg att ta reda pÄ vad som görs Ät detta pÄ gymnasieskolor i Sverige (specifikt i Àmnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. EnkÀter skickades ut till elever och lÀrare pÄ nÄgra gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lÀrare. Vi fann att pÄ de skolor dÀr man ansÄg att det var ett problem sÄ visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.

Ekologiska ÄterhÀmtningstider : Akvatiskt ekologiska ÄterhÀmtningstider i ytvatten utifrÄn restaurering av fem svenska metallförorenade omrÄden

Vattendirektivet som trÀdde i kraft Är 2000, innebÀr ett helt nytt sÀtt att arbeta med vattenfrÄgorna i Sverige. Omfattande arbete pÄgÄr i Sverige för att ta fram underlag som de kommande vattenmyndigheterna kommer att behöva för att kunna arbeta enligt direktivets bestÀmmelser. En central del som mÄste utredas Àr hur lÄng den akvatiskt ekologiska ÄterhÀmtningstiden Àr nÀr restaureringar och efterbehandlingsÄtgÀrder genomförts. Fem svenska efterbehandlingsprojekt med avseende pÄ metallföroreningar har undersökts i en fallstudie. En översiktsstudie har genomförts pÄ hur fterbehandlingssituationen för metallföroreningar ser ut i Sverige genom att personer vid samtliga av landets lÀnsstyrelser har kontaktats.

Imperialismen och Sverige : Svensk utrikespolitik och den europeiska imperialistiska vÀrldsbilden 1870-1914

Det övergripande syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrandeprocessen med fokus pÄ motivationsarbetet i grundskolans tidigare Är kan se ut men ocksÄ försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lÀrande.Denna studie bygger pÄ en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat pÄ sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna frÄn pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev Àr en viktig del i att motivation ska uppstÄ och vÀxa fram.Resultatet av intervjuerna frÄn eleverna tyder pÄ att ett lÀrande som tar sin utgÄngspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..

Kartl?gga faktorer som p?verkar kvinnors deltagande i mammografiscreening

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Svenska amfibieförband i internationell tjÀnst?

Den svenska Försvarsmakten ominriktas frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar dÀr internationell förmÄga prioriteras. Kraven att delta i fredsfrÀmjande operationer ökar och militÀrt samarbete sker bl.a. inom EU och NATO. I Sverige förs diskussioner om vilka förband som skall delta i internationella operationer och EU:s insatsstyrka. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns förutsÀttningar för svenska amfibieförband att delta i internationella fredsfrÀmjande operationer i perspektivet 2010.

Makt, pÄverkan och inflytande i den institutionella sfÀren : En studie av USA:s, EU:s och Sveriges sÀkerhetsstrategier 2010 och 2011

Syftet med studien Àr att genom en jÀmförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har pÄverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen pÄ fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa pÄ om Sverige kan ses som nÀrmare USA Àn EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som anvÀnds kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer frÄn Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, pÄverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis pÄ Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hÄllning i sin antiterrorstrategi och blir pÄ detta sÀtt tongivande över sin egen sÄvÀl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

Att som svensk leda och arbeta i Danmark

Syftet med uppsatsen Àr öka förstÄelsen för hur en svensk upplever skillnader och likheter i det danska ledarskapet. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ tio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har gedigen erfarenhet av ledarskap i bÄde Sverige och Danmark. Resultatet visar att det finns skillnader och likheter i ledarskapet mellan Sverige och Danmark. Studien visar, att för att bli framgÄngsrik med att leda och arbeta i Danmark Àr det centralt att lÀra kÀnna och förstÄ den danska kulturen. För att underlÀtta förstÄelsen för skillnaderna och likheterna har vi utifrÄn studiens resultat sammanstÀllt en modell, tio teser nÀr du som svensk ska leda och arbeta i Danmark, som visar pÄ resultatets mest centrala resonemang..

"Sverige och svenskarna som stereotyper"

Vanligtvis Àr det invandrare som stÄr i fokus för den aktuella debatten i media och i samhÀllet i övrigt. Det Àr nÀstan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmÀrksammas och det Àr sÀllan att media vÀnder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhÀllet. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville Àven undersöka vilka faktorer det Àr som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vÄr studie och om dessa enbart Àr negativa eller om det Àven finns positiva förestÀllningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i Àmnet.

Hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Koncernavdrag- En analys av 35 a kap IL ur ett EU-rÀttsligt perspektiv

I ett alltmer internationaliserat samhÀlle Àr företagens betydelse sÄsom globala aktörer viktig och företagen organiserar sig dÀrför i koncerner med bolag verksamma i flera lÀnder. Koncernen som helhet utgör dock inget skattesubjekt, men för att uppnÄ neutralitet mellan val av företagsform har lagstiftaren valt att under vissa förutsÀttningar tillÄta resultatutjÀmning mellan koncernens bolag. Koncernbidrag enligt 35 kap IL tillerkÀnns dock endast företag dÀr mottagaren av bidraget Àr skattskyldigt för sin verksamhet i Sverige. Sverige mÄste dock som medlemsland i EU efterleva EU-rÀttens fördragsstadgade krav pÄ fri rörlighet och etableringsfrihet. EU domstolen har i flera rÀttsfall underkÀnt medlemslÀndernas lagstiftning angÄende grÀnsöverskridande förlustutjÀmning sÄsom oförenlig med EU-rÀtten.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->