Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att ur ett jämförande perspektiv studera Argumentationsstrukturer i ett antal domsmotiveringar, avkunnade av Regeringsrätten (RR), från 1972 och 2002. Genom en sådan analys kommer det att framgå bland annat vilka moment domsmotiveringen innehåller samt på vilka sätt rättskällorna används. En för denna uppsats särskilt viktiga fråga är: mot bakgrund av vilka faktorer kan förändringen av argumentationsstrukturens karaktär förklaras? Om man på ett mer djupgående sätt försöker förklara vad det är som bestämmer domsmotiveringens innehåll och form måste man ta i beaktande faktorer som hör hemma inom rättssociologin. Det är här den samhälleliga kontext som domstolen befinner sig i och den kollegiala socialiseringen kommer in i bilden.