AbstractPurpose/Aim: To study how Piratbyrån argues for a free distribution of information and culture products and to find a possible ideological explanation for their Argumentation.Method/Material: I have used a rhetorical analysis to study and describe Piratbyrån´s website, a website that promotes free distribution of information and culture products. I have done so to find out how Piratbyrån argues for a free distribution and to find out what ideological foundation their Argumentation is based on.Main results: The main results of the study show that Piratbyrån uses a variety of rhetorical techniques depending on the subject and purpose of the analyzed text. Their main arguments both promote their own thesis and argue against the copyright industry. The main part of the Argumentation is based on logical and factual arguments, but parts of it also rely on an emotional appeal to the reader?s heart in order to persuade.

The purpose of this essay is to describe and analyze the debate surrounding the construction of the 2011 years curriculum of the Swedish schools` religious studies. The debate is concerning whether or not Christianity should have a unique position in the curriculum against other religions. The method is to analyze the arguments by an argument analysis. The purpose is also to analyze the Argumentation to see how secularization and pluralism have influenced the debate and the different standpoints. The essays material consists of debate articles from the four largest news sites on the internet.The most common argument for Christianity?s unique position is that Christianity has had an important role in the development of the Swedish society, culture and literature and is therefore important knowledge for understanding the Swedish society.

I denna uppsats analyseras det estniska utrikesministeriets Argumentation för ett EU-medlemskap. Den empiriska basen utgörs av offentliga tal som hållits av estniska utrikesministrar mellan åren 1994-2000. Uppsatsen teoretiska ram kan härledas från den aktuella debatten mellan konstruktivistiska och rationalistiska förhållningssätt beträffande internationella relationer. Med detta som bakgrund testar jag i vilken mån Frank Schimmelfennigs internationella relationsteori om ?retoriskt handlande? kan förklara det estniska utrikesministeriets Argumentation.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en tidning som Aftonbladet handskas med frågan om det globala miljöhotet; vilka känslor de appellerar till genom sin kampanj i både text och bild. Material som analyseras i uppsatsen är Aftonbladets serie om det globala miljöhotet. Den innehåller artiklar om såväl obefintliga snögubbar i framtiden och ett översvämmat Stockholm som skövlad regnskog och den förre amerikanske vicepresidenten Al Gore´s egna miljötips. Kampanjens ständiga maning var att skriva på ett upprop på Aftonbladets hemsida och på så vis avge fem löften för att bli en bättre miljövän. Den visuella Argumentationen analyseras och kommer bland annat att visa på en stark tonvikt på känsloargument..

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny Argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?säker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras Argumentation.

Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny Argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?säker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras Argumentation.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en Argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström Argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en Argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström Argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

The purpose of this study is to present arguments concerning a zestful learning for children ages 6-9 in mathematics. Four books in mathematics has specifically been analyzed to investigate what is written concerning a zestful learning. By means of an Argumentation analysis within a qualitative text analysis the arguments are put forth. The didactic choices of the chosen literature are analyzed in a subject-matter didactic context. The result implicates a multitude of arguments and didactic choices supporting a zestful learning.

Syftet med arbetet är att identifiera svårigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en beställare. Arbetet har även till syfte att ge rekommendationer på hur en organisation kan stärka sin Argumentation för den agila metoden ut mot beställaren. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgång tillämpats. Resultatet visade att svårigheterna är att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebär. Den nuvarande agila modellen ansågs också av flertalet respondenter inte vara tillräckligt utarbetad.

Since the beginning of the 1990s, Swedish society has gone through a great change. Firstly with the personal computer and then with the internet moving in to everyday life, a new arena for interaction with society evolved. Work, education, doing bank errands and reading or discussing the news, just to name a few, now all take place in the virtual world online. Not to mention social media sites such as twitter, instagram or facebook, the last of which has over half of the Swedish population represented as members.   Companies, corporations, interest groups, political parties and politicians must be aware of the massive impact that a post spread through social media can have.    This thesis will, with the text analyzing tool, Argumentation analysis, and on the theoretical platform of political communications theory, analyze three of the most viral Swedish political posts spread over 120 000 times each, to see if there are any combined qualities that point to the fact that there is a formula for getting a post to become a viral success on social media.    The main result showed that of the three posts analyzed, all were built up around a factual thesis, argued for with foremost example arguments, not only appealing to the logical branch of Argumentation but also to the ethical, and that they tended to be of high relevance and sustainability. The conclusion must therefore be that these are all qualities that tend to be of relevance for making a political post on social media into a viral success..

Konkurrensrätt utgör ett svårdefinierat rättsområde. En av de grundläggande orsakerna till detta är att rättsområdet bygger på en ovanligt blandning av juridik och nationalekonomi. Denna uppsats undersöker samspelet mellan dessa två akademiska inriktningar utifrån frågeställningen ?hur stor betydelse har ekonomisk analys och Argumentation inom svensk konkurrensrätt?? Frågeställningen undersöks och analyseras på grundval av intervjuer med sju personer verksamma på det svenska konkurrensrättsområdet. Intervjupersonerna består av ekonomer respektive jurister från domstolsväsendet, Konkurrensverket och privata advokatbyråer.

The object of the essay was to investigate the Argumentation in the bill, the comments from unions and the authorities, among others and the motions concerning the bill. To analysis this Argumentation I have been using feminist theory, specifically Carole Lee Bacchis ?What?s the problem?-aproach. I also used Maud Eduards and Diane Sainsbury to complete my theory. They describe men as the norm of the society and women as deviant.

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds Argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan. Frågeställningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den Argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och material För att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet. Resultat Resultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.