Syftet med denna uppsats är att undersöka debatten för och mot eutanasi. Med eutanasi menas här när en läkare aktivt och avsiktligt avslutar avslutar en patients liv på dennes begäran. Ett av motargumenten är att den palliativa vården är fullt tillräcklig för att lindra lidande och erbjuda patienter ett värdigt slut på livet. Jag kommer därför att undersöka vad den svenska palliativa vården har att erbjuda i form av smärtlindring till patienter med svåra smärtor. John Keown är en av de mest framgångsrika kritikerna mot eutanasi och jag kommer att granska hans argument för att se om de är hållbara.

x.

"Race" is often used as a marker to exclude people from a society. What is interesting is not so much what terms that are used to describe people, but by what meaning they are associated with. For this thesis articles published in daily magazines have been the material used. An argument driven in the essay is that identity and oppression is not constituted from one subject position, but from several, such as class, sexuality and gender. The first question posed is how "race" is constituted through discourses throughout the subject positions class, sexuality and gender.

I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhället bör förändra sin syn på vad en acceptabel motprestation är för att få tillgång till ekonomiskt bistånd; tesen som presenteras menar att samhället bör acceptera andra former av motprestationer än förvärvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhället bör avkräva motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invändningar mot dessa argument, dessa är kontextuella-, självrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot så kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, så kallad medborgarlön, har för implikationer på dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om motprestation samt en villkorslös biståndsdel måhända vore den bästa för människor som är i behov av samhällets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade.

Diskussioner om användandet av embryonala stamceller är exempel på ett område där naturvetenskapliga teorier möter en diskussion i samhällshällsdebatten. Värderingar med t ex etiska utgångspunkter påverkar hur naturvetenskaplig forskning bedrivs och hur resultaten från denna forskning tillämpas. När sådana frågor, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI (socioscientific issues, SSI), tas upp i undervisningen är det angeläget att belysa att det i samhällsdebatten förekommer en diskussion där företrädare för ståndpunkter för fram olika argument i frågan. Ett sätt att möta detta behov är att designa en undervisningssekvens som innehåller en rollspelsdiskussion kring en dagordning. Ytterligare bidrag till utvecklingen av argument kan användandet av skrivramar ge.

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor.

This essay examines how the author of 1 Peter exhorted Christ-believing slaves and wives in 1 Pet 2:18-3:6, a passage that invites questions about submission, questions that, in contemporary contexts, are oftentimes controversial. The essay also calls attention to the advantages and the complexities of understanding 2:18-3:6 relative to ancient Roman familial and hierarchical structures. A close exegetical analysis of the passage points out a variety of scholarly viewpoints on ?Peter?s? admonitions to slaves and wives. Following the exegetical analysis, attention is given to feminist hermeneutics and to potential uses of this biblical text in contemporary contexts.

The paper contains comment, clarification and criticism, even constructive criticism, of some theses that have been put forward by Laurence Bonjour in his In Defense of Pure Reason.It presents a concept of experience that deals with the relation between cognizer and object of experience that has a great similarity to that of Bonjour. Through analysis it is shown that the concept of a priori entails that Bonjour has two concepts of a priori, a narrow and a broad one. The narrow one is, in my own words: According to moderate rationalism a proposition p is a priori justified if and only if you apprehend that p must be true in every possible world. This doesn?t mean that Bonjour doesn?t believe in an epistemological, metaphysical and semantic realm.

I dagens läroplan för grundskolan (Lgr 11) finns syftesbeskrivningar för de naturOrienterande (NO) ämnena som säger att eleverna ska utveckla kunskaper och redskap för att formulera och granska information och andras argument samt ta ställning i frågor som rör ämnen med naturvetenskapligt innehåll. Detta är formuleringar som speglar det man i dag anser att NO-undervisningen ska ge de elever som går ut grundskolan. I det här arbetet har elever i slutet av högstadiet fått argumentera kring användandet av genmodifierade grödor (Genetically Modified Organism, GMO). Detta är ett exempel på så kallade Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SNI) och den här typen av samhällsfrågor har lyfts fram som ett sätt att arbeta med de formuleringar som nu finns i läroplanen. Syftet med den här studien är att undersöka högstadieelevers användning av argument i en naturvetenskapligt grundad diskussion och hur användningen av SNI i undervisningen kan hjälpa elever att utveckla sin argumentationsteknik och sitt intresse för naturvetenskap.

Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall.

Undersökningen syftar till att undersöka hur en hälsoinformationskampanj argumenterar för att övertyga målgruppen om att vaccinera sig mot ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur målgruppen uppfattar kampanjen och om den har någon effekt på den. Målgruppen för hälsoinformationskampanjen är unga tjejer något som är ganska ovanligt för hälsokampanjer.Uppsatsen bygger på både en retorisk analys och en receptionsanalys med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Teoretiska utgångspunkter är teorier kring kampanjer. Teorier om risk och skräck, avsändares roll, utvärderingar av kampanjer samt internets roll i hälsokampanjer.Resultaten visar på att målgruppen reagerar på kampanjens argument och uppfattar en risk att drabbas av livmoderhalscancer. Att vaccinationen är kostnadsfri är ett användbart argument och har effekt.

Syftet med denna uppsats är att identifiera, kartlägga och jämföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och så småningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument är av intresse är folkskollärare och läroverkslärare.Dessa båda lärargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det då rådande skolsystemet, där en allmän, kommunal folkskola avsedd förden breda allmänheten och en rad statliga läroverk och realskolor, främst avsedda förstudiebegåvade elever med höga ambitioner, existerade parallellt. Detta jämförelsevisförlegade system ledde enligt många till orättvisor som inte hade någon plats i ett samhälledär välfärden stadigt ökade.Studien är en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjälp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrån GunnarRichardsons analysmodell ?Idéernas kraft eller realiteternas tryck??Argumenten har jag främst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lärare från de ovannämna lärargrupperna.

I denna uppsats analyseras det estniska utrikesministeriets argumentation för ett EU-medlemskap. Den empiriska basen utgörs av offentliga tal som hållits av estniska utrikesministrar mellan åren 1994-2000. Uppsatsen teoretiska ram kan härledas från den aktuella debatten mellan konstruktivistiska och rationalistiska förhållningssätt beträffande internationella relationer. Med detta som bakgrund testar jag i vilken mån Frank Schimmelfennigs internationella relationsteori om ?retoriskt handlande? kan förklara det estniska utrikesministeriets argumentation.

Ända sedan 1949 har Taiwan sökt sin självständighet. I den här uppsatsen undersöker vi hur den kinesiska regeringen har använt olika argument för att försöka övertyga Taiwan om att det skulle vara till deras fördel att återförenas med Kina. Argumentationen ser vi som ett mycket viktigt redskap i försöken att övertyga och skapa förståelse för en viss politik som förs.Argumenten som vi analyserar är utdrag ur officiella uttalanden gjorda av den kinesiska regeringen efter att president Jiang Zemin framförde sina 8 punkter 1995. Vi har delat in argumenten i fyra kategorier; "makt", diskuterar i huvudsak den militära hotbilden, "den suveräna staten", det är en intern kinesisk angelägenhet, "blodsband", kineser och taiwaneser har samma ursprung, "ekonomi", de argument Kina för, för att få till ett ökat ekonomiskt flöde över sundet. Slutsatsen i uppsatsen är att förändringen i argumenten inte varit särskilt stora men anspelat på olika argument över tiden..