The main aim of the thesis is, first, to present a theoretical and methodological perspective for the study of postmodern theory in historiography; second, to discuss and evaluate earlier research on the subject; and third, to show that historians must be more self-reflexive about their explicit as well as implicit theoretical and philosphical premises. My theoretical and methodological inspiration comes mainly from three directions: first, the discourse analytic theory propagated by the political theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe; second, concepts from Lacanian psychoanalysis as propagated by the Slovenian philosopher Slavoj Zizek; and, finally, the later Ludwig Wittgensteins theory of language.Using this perspective a minor case study is made based on five dissertations in history at Lund University from 1999 to 2006 as source material. This in order to indicate a strong influence of postmodern theory in Swedish historiography. It is further argued that it is legitimate to speak of one postmodernism, not in spite, but because of the fact that postmodernism is a semantically highly paradoxical, contradictory and unstable phenomenon. The main results of the analysis can be summarized as follows: (i) earlier research on the subject is simplified and unreflected and must be abandoned, because (ii) postmodernism seen as a discursive whole, i.e.

Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Abstract"The war on terror" has resulted in numerous exceptions from the constitutional order. This thesis is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory that these exceptions should be regarded as a constant element in modern societies based on a constitutional order. The results of the case study of the empirical exceptions in the American context give Agambens theory validity. The exception is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. What then is it that makes the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

This case study is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory, regarding how the exceptions from the constitutional order should be regarded as a constant element in modern societies. The purpose was to investigate if Agambens theory is valid in the Swedish context. The exception, as definied by Agamben, is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. Individuals and groups are transferred into ?homo sacers?, meaning people that is to be regarded as legally naked, and offset from the rest of society.What then is it that make the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

This essay will examine the historical picture of the island Rapa Nui as it is portrayed in popular science and in ecohistorical literature of the university of Gothenburg. This historical picture states that the inhabitants of the island cut down a lot of trees in the process of transporting the big and heavy statues, moai, from the quarry to the platforms along the coastline of the island. During this process all trees disappeared and resulted in soil erosion. The cultivation was destroyed and brought hunger to Rapa Nui. The following rivalry for food led to a situation of war followed by a cultural collapse.

The aim of this study is to analyze the construction of "Christian masculinity" during the modern era. This is made in opposition to earlier research that has claimed that masculinity could not be constructed religiously, that is, without at the same time being constructed as effeminate or anti-masculine.Using a wide variety of theoretical concepts - such as discourse analysis, class, secularisation, masculinity as constructed from countertypes, and finally masculinity as a homosocial construction - I analyze a free church in Sweden, the Scanian Missionary Society (Skånes Missionssällskap), during the period of ca 1939-1945 (the society was a district of the Swedish Covenant Church, or Svenska Missionsförbundet), in order to argue for the standpoint that masculinity, in fact, could be constructed religiously. The primary source is the society's weekly journal Sydposten.The main results in this study can be summarized as follows: 1) The leading men in the Scanian Missionary Society did, in fact, construct a Christian masculinity, i. e. a masculinity whose core values and ideals were Christian, e.g.

Målsättningen med uppsatsen är att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras på arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förändrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat på den afrikanska kontinenten. I många afrikanska samhällen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt så i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor färre möjligheter än män.

I denna uppsats undersöker jag hur nationell identitet, fiendebilder och historiskt minne konstrueras i den grekiska författarinnan Pinelopi Deltas (1874-1941) roman "Sta mystika tou Valtou". Romanen, utgiven 1937, har motiv från striderna mellan grekiska och bulgariska nationalister om herraväldet över Makedonien i början av förra seklet och har blivit en klassiker inom grekisk ungdomslitteratur. Utifrån teorier om historiebruk och nationalism respektive begrepp med sitt ursprung i postkolonial litteraturteori undersöker jag hur Delta skildrar bulgarer och greker, och motsättningen mellan dem, hur den s.k. makedonska kampen konstrueras som kollektivt minne samt vilken betydelse den tillmäts i det nationella identitetsprojektet. Undersökningen visar på ett tvetydigt förhållningssätt till frågan om etnonationell tillhörighet i romanen, som hotar att underminera författarinnans nationalistiska utgångspunkter.

Following paper deals with the questions about prehistorian and medieval settlements in the Mälar Valley and their relations to the historically known hamlets or single farmsteads from the 17th- and 18th-century cadastral maps. Models over settlement development through the period A.D 200 to 1700 done by geographers Ulf Sporrong and Dan Carlsson are tested and compared to the knowledge won by recent archaeological excavations. Is there a connection between the older settlements linked together by dry-stone walls and the late Iron Age settlements? Does the picture differ from the one presented for the Gotland region? How well are the general theories about different settlement development depending on basic natural conditions as for the potentials for cultivation and topography, corresponding to the physical remains?  Are there other factors involved when the settlement structure takes its form?The methods that are used here constitutes mainly of a comparison between different locations in the Mälar Valley that has got a well known prehistory thanks to extensive archaeological excavations. Cadastral maps, soilmaps, topography maps and maps over ancient monuments are intertwined to the same map and analyzed through works in Geographical information systems.The results of this study reveal an interesting suspicion in the continuity-question through the Iron Age.

Afghanistan är ett land där motsättningen mellan tradition och modernitet har kännetecknat hela 1900-talet. Skillnaderna mellan utvecklingen i städerna och i landsbygden är stora vilket är en av orsakerna till att landet har splittrats. Olika moderniseringsförsök har utgjorts av olika utomstående aktörer under de senaste 100 åren. Denna undersökning fokuserar på en jämförelse mellan två olika perioder där man har försökt att modernisera Afghanistan. Det första exemplet är Sovjetunionen, från år 1973 fram till år 1991.

This paper deals with variations in the osteological material of dog (Canis familiaris L.) from the Mesolithic Scania, southern Sweden. The general aim is to discuss the use and specialisation of dog during the period, and differences or relations between cultures and traditions within the Mesolithic period. The study is based on a analysis of the bone material from the sites; Ageröd I:A-D, Ageröd I:H-C, Bredasten, Bökeberg III, Hög, Löddesborg, Ringsjöholm, Segebro, Sjöholmen, Skateholm I-II and Tågerup, phase 1-3, with datings from Late Maglemose Culture to Early Ertebølle Culture. The seminar paper also includes descriptive statistics of the osteometrical data of Denmark, from several studies of Degerbøhl (1927) and Noe-Nygaard (1995, 2003). The study is focused on the relation between size, robusticity, muscle grooves and ligaments of mandibula, tibia, radius, humerus, femur and metacarpalia/metatarsalia.

This thesis concerns the Gotlandic hill-forts (sw. fornborg) situated on a cliff or in an elevated position and which traditionally have been referred to as cliff-forts (sw. klintborg/höjdborg). The study derives from the notion that these monuments, diverse in size and shape, by archaeologists have been viewed and treated as a homogeneous category of ancient remains. The author?s key aim is to challenge this perception by identifying various subcategories from the 28 cliff-forts on the island.Ever since the archaeological discipline initiated the study of cliff-forts in the late 1800s and more or less to present day, the interpretations have been almost solely dominated by explanations of the military and defendable nature of them.

There are about 3 500 churches protected under the Heritage Conservation Act in Sweden today. These churches still belong to living congregations that want to be able to adapt them to the needs of today, just like people have done throughout history. But since the churches are protected, the congregations have to apply for a permit and that is not always given. This can lead to frustration, and you can sometimes hear representatives of the church express the view that antiquarian authorities are enemies that oppose the church. On the other hand we have the antiquarian authorities that, in a way, have to act as advocates for generations to come and make sure that there is a cultural heritage preserved for them when they grow up.

Berlinmurens fall och Tysklands enande förändrade migrationen till och inom Tyskland. Vår uppsats undersöker hur migrationsströmmarna efter Murens fall ser ut, på vilket sätt de har förändrats, varför dessa minskat och vänt. Uppsatsen byggs på en deskriptiv studie och utgår från den neoklassiska migrationsteorin med närbesläktade teorier för att söka en förklaring. Den största gruppen migranter utgjordes av Spätaussiedler/Aussiedler från främst före detta Sovjetunionen samt Übersiedler från det forna Östtyskland. Migrationen till Tyskland har under tidigare år också karaktäriserats av arbetskraftsmigration och Gästarbetare, vilka hade en uppgång från andra världskriget fram till den ekonomiska krisen år 1973 då migrationen övergick till karaktären av familjeåterförening.

I den här uppsatsen bedrivs en narrativ medieanalys av hur den svenska rapporteringen om Ukraina sett ut mellan januari 2004 och mars 2006 utifrån sex rikstäckande tidningar. Genom kvantitativa och kvalitativa metoder och med hjälp av ett ramverk av de teoretiska begreppen stereotyper, berättelser och diskussionen om "den Andre" i Europa, urskiljer och diskuterar jag ett antal huvudteman i bilden av Ukraina. De dominerande huvudteman i rapporteringen är den orange revolutionen, diskussionen om Ukraina i relation till öst och väst i Europa, historiska referenser och ekonomiska möjligheter.Bilden av Ukraina är förvånansvärt homogen i de olika tidningarna. Jag urskiljer en långsamt förändrad bild av Ukraina ? med den orange revolutionen som vändpunkt ? där landet går från att betraktas som ett Gränsland till ett Europaland.