Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse hos hel- respektive deltidsanställda i Sverige. Detta belystes genom tre frågeställningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid åt i avseende på arbetstillfredsställelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anställde är med sin tjänstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar när man har ändrat eller har en önskan att ändra sin Arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor på ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkät, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanställda i högre grad var mer nöjda med sin tjänstgöringsgrad.

Bakgrund: Allt fler företag väljer att på ett eller annat sätt involvera hälsa i arbetet genom olika typer av hälsofrämjande insatser för att bland annat minska sjukfrånvaron. Det hälsofrämjande arbetet ger möjligheter att utveckla goda hälsorelaterade beteenden och en god hälsa för människor i arbete. Genom att fler företag väljer att arbeta med hälsofrämjande insatser har diskussionen om det etiska dilemmat kommit upp till ytan.Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för hur individer upplever träning på Arbetstid som inkräktande på dennes privata sfär. Vidare syftar uppsatsen till att ge organisationer en vägledning i sitt arbete med träning på Arbetstid.Metod: Studien har framställts i form av en fallstudie bland medarbetare i ett kommunägt företag med huvuduppgift att rena och hantera Kalmars vatten. Uppsatsen har en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi, där den kvalitativa intervjun har legat till grund för datainsamlingen.Slutsats: Studien har visat att så länge individer upplever att de kan påverka sin situation är deras privata sfär inte hotad.

Den här uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstånd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta ämne och genom vår studie ge en tydligare bild på huruvida motstånd förekommer eller inte. Genom att detta ämne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sätt att se på motståndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen är genomförd med 76 enkäter varav hälften hos anställda på ett produktionsföretag och hälften hos tjänstemän på ett annat företag.Syftet med vår uppsats är att undersöka utbredningen av anställdas motstånd under Arbetstid och att få en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket måste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. Utifrån vårt syfte har vi tagit fram följande frågeställningar för att förtydliga meningen med studien:? Förekommer det något motstånd på Arbetstid och i så fall hur ofta?? Vad gör anställda på sin Arbetstid som kan definieras som motstånd?? Varför utför anställda motstånd på Arbetstid?? Förekommer det skillnad på hur mycket motstånd produktionsanställda gör och hur mycket motstånd tjänstemän gör?Vi har i vår uppsats valt att koppla samman att anställda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under Arbetstid med att de gör ett motstånd.

Syfte och frågeställningar: Syftet i den här studien har varit att undersöka hur fysiologiska och upplevelsebaserade variabler skiljer sig vid känd, okänd och oväntad Arbetstid samt i förhållande till mentala färdigheter. För att uppnå syftet undersöktes följande frågor. Hur påverkas fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid känd, okänd och oväntad Arbetstid? Vilket samband finns det mellan mentala färdigheter och de fysiologiska respektive upplevelsebaserade variablerna?Metod: Avsikten är att upprepa tidigare studier men med nya parametrar. Testpersonerna var uthållighetstränade (57,1 ml/kg/min ±3,7SD) män med en medelålder på 37 år (±3,8SD).

Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har Arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens Arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak Arbetstidslagen som reglerar Arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om Arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska Arbetstidsregleringen då Arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om Arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaArbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler.

Introduktion: Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet. Den snabba kunskapsutvecklingen ställer stora krav på att sjuksköterskor har den kompetens som erfordras för att möta dagens och morgondagens behov i vården. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för att genom kontinuerligt lärande upprätthålla sin yrkeskompetens. Syfte:Syftet med studien var att undersöka om det finns tid avsatt för att söka evidensbaserad kunskap under Arbetstid samt om det finns ett samband mellan sjuksköterskors användande av Vårdhandboken och deras resultat på ett kunskapstest. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv design och kvantitativ ansats. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkätstudie utsänd till sjuksköterskor på fyra avdelningar på ett sjukhus.Resultat: Studiens resultat kunde inte påvisa ett samband mellan frekvensen av kunskapssökning i Vårdhandboken och antal rätt svar på studiens kunskapstest. Studien kan däremot lyfta sjuksköterskornas upplevelse av att tiden saknas för att kunna söka evidensbaserad kunskap under Arbetstid.Slutsats: Detta var en begränsad studie p.g.a.

Under 1900-talet har en debatt om Arbetstiden gett upphov till ett antal Arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. På arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle vilket också ledde till förändrade arbetsförhållanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av Arbetstidsfrågan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur Arbetstidsfrågan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som används för att förklara den omvandling som skett i samhället från industrisamhälle till postindustriellt samhälle med en dominerande tjänstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhållandena i arbetslivet har förändrats och vilka effekter detta har inneburit för Arbetstidsfrågan.

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller Arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, Arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika Arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel Arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika Arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa Arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda.

Folkhälsovetenskapligt program.

Den svenska arbetsmarknaden är som många vet könssegregerad, kvinnor och män arbetar inte bara inom olika arbetsområden utan det finns även skillnader i Arbetstid och uttag av föräldraledighet. Jag har därför valt att undersöka om och hur att få barn har betydelse för individens arbetsförhållanden. De arbetsförhållanden som undersöks är om arbetet innehåller mycket arbetsresor, obekväma Arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker också om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekväm Arbetstid samt övertid är sammanfattade i en indikator av faktorer som är svåra att kombinera med barn.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

Today's labor market is characterized by flexibility. This applies to organizations, forms of employment and working time. Unregulated working time is such an adaptation and the main subject of this essay. The purpose of this study was to investigate the conditions that underpin unregulated working time, in relation to the Swedish legislation and to EU legislation. The intention has been to investigate the work environment impacts of unregulated working time, and what differences there are from a gender perspective.The conclusion is that workers who enter into agreements for unregulated working time have significantly different terms from traditional workers.

Hälsa har beskrivits som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Studier har visat att det finns positiva samband mellan fysisk aktivitet och välbefinnande. Fler arbetsgivare stödjer idag en sund livsstil och arbetsgivare kan erbjuda sin personal skattefria friskvårdsförmåner, som omfattar enklare slag av motion och annan friskvård, med syfte att främja hälsa inom arbetslivet. Att undersöka hur friskvårdsbidraget nyttjades hos personalen på ett stort företag samt hur personalen upplevde sitt välbefinnande. Populationen utgjordes av alla 154 anställda oavsett anställningsform, på ett kommunalt företag i Luleå.

REFERATAtt en ridlärare själv ska rida är en allmän åsikt som man ofta stöter på. Ridlärarens egna ridkunskaper och färdigheter uppfattas vara av stor betydelse. Men hur ser det ut i Sverige, rider ridläraren?Det finns idag (2011) 1177 examinerade ridlärare med ?level?, enligt Svenska Ridsportförbundet, i Sverige, som är utbildade för att svara för ridutbildningen på ridskolorna. Till ridlärarens uppgift att ansvara för undervisningen av ridskolans elever så ingår det att vara kompetent och kunnig inom sitt ämnesområde, ridning.Det primära syftet med den här studien är att kartlägga i vilken omfattning yrkesverksamma ridlärare rider i Sverige.

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.