Syftet med detta arbete var att beskriva situationen för föräldrar till barn med medfött hjärtfel. Denna studie riktade in sig på föräldrarnas livskvalitet, de copingstrategier de använde sig av i vardagen för att hantera situationen, det sociala stöd de ansåg att de får, samt hur sjukdomen påverkar familjen..

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter i dialys samt om det finns några skillnader i hur män och kvinnor i dialys upplever de faktorer som påverkar livskvaliteten. Metoden var en litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande sex teman: trötthet, anpassning till ett liv med dialys, upplevelser och känslor i samband med lidande, förlust av frihet, begränsningar samt förändrade relationer. Det gick inte att urskilja några skillnader i mäns och kvinnors upplevelse av de faktorer som påverkar livskvaliteten. Resultatet kan användas till att möta dessa patienter med en ökad förståelse och kunskap om deras situation..

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte: I takt med att medellivslängden ökar, ökar även antalet människor som insjuknar i cancer och tumörsjukdomar. Idag finns flera behandlingsalternativ mot dessa tillstånd men de leder till biverkningar som kan försämra livskvaliteten för en patient. Protonstrålning användes första gången 1957 och är en behandlingsmetod som skonar frisk vävnad kring tumören vilket resulterar i färre biverkningar. Forskning har bedrivits kring den tekniska funktionen vid protonstrålning men den är begränsad när det kommer till människors upplevda livskvalitet efter genomgången behandling. Syftet var att undersöka hur patienter som behandlats med protonstrålning för sjukdomar i huvud- och nackregionen upplevde sin sjukdom, behandling med protonstrålning samt sin hälsa och livskvalitet efter behandlingen.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer via telefon genomfördes för att samla data.

Bakgrund: Varje år stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta påverkar individens livskvalitet på ett eller annat sätt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen är gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

SammanfattningArbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet ArbetsterapiSvensk titel:   Arbetsterapeuters användning av energibesparande metoder förpersoner med kronisk obstruktiv lungsjukdom ? En kvalitativ intervjustudie.Engelsk titel: Occupational therapists use of energy conservation methods for persons with chronic obstructive pulmonary disease.Handledare:   Margot FriskDatum:           2011-05-02Antal ord:      7993 ord Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt och i vilket syfte arbetsterapeuter använder sig av energibesparande metoder som åtgärd för personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt progredierande sjukdom som påverkar andningen negativt. Den påverkar även individens aktivitetsförmåga vilket leder till mindre självständighet i de vardagliga aktiviteterna. Arbetsterapi som profession är en resurs i rehabiliteringen av personer med KOL.

Bakgrund; Vård i livets slutskede sker under senare år i stor utsträckning i patientens hem. Avancerad sjukvård kan idag ges i form av både hemsjukvård och sjukhusvård. Fördelar med att få vård i det egna hemmet är att hemmiljön ger trygghetskänsla. Där finns nära och kära, även möjligheten att få vara i lugn och ro är också större i hemmiljön. Nackdelar med hemsjukvården kan vara oro och rädsla för exempelvis smärta, många patienter tror att fullständig hjälp endast finns på sjukhus.

Bakgrund: Fetma är ett globalt folkhälsoproblem. Personer som lider av fetma upplever en försämrad hälsorelaterad livskvalitet. Fetma kan innebära både fysiska och psykiska hinder för personer och viktreducering kan bidra till att personer får en upplevd ökad livskvalitet. Ett kirurgiskt ingrepp är ett allt mer vanligt förekommande behandlingsalternativ för att uppnå ett långvarigt resultat av viktreducering. Upplever patienterna förändringar i hälsorelaterad livskvalitet efter operation? Har dessa i så fall varit positiva eller negativa? Kunskap om patienters upplevelser av hälsa och sjukdom kan ge sjuksköterskor bättre förutsättningar för att främja hälsa och förhindra ohälsa.

Syftet med den här studien var att undersöka den hälsorelaterade livskvaliteten hos elever på högstadiet samt hur denna förhåller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever från fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulär gällande deras hälsa, livskvalitet och känsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/låg-SES, beroende på medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar på en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bättre hälsa.

Livskvalitet är ett brett fenomen som definieras utifrån olika livsområden såsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men även utifrån mer subjektiva upplevelser såsom välbefinnande, tillfredsställelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet beträffande socialt och psykiskt välbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fyra semistrukturerade intervjuer där analysen gjorts utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet är att intervjupersonerna känner ett socialt och psykiskt välbefinnande.

För att behandla förträngningar i hjärtats kranskärl kan både PCI och CABG användas. CABG ger en bättre symtomlindring och färre återfall jämfört med PCI men utgör en större risk för patienten. Mortaliteten i dessa grupper minskar och vikten av god hälsorelaterad livskvalitet har blivit mer betydande faktor. En sämre hälsorelaterad livskvalitet påverkar behandlingens resultat negativt. Långa väntetider har negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten, sjuksköterskans ansvar är här att ge stöd åt patienten och deras närstående samt informera patienten om vad som skall hända och varför.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och subarachnoidalblödning och är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning internationellt sett. Insjuknandet i stroke är en plötslig händelse som för med sig stora konsekvenser. Den drabbar individen både fysiskt, psykiskt men även det sociala livet förändras. Livskvalitet är ett begrepp som beskriver individens upplevelser av sin livssituation. Att drabbas av en stroke har visat sig påverka känslan av livskvalitet.

En amputation är avlägsnande av en kroppsdel och sker vid trauma eller tillfällen då det inte finns någon annan medicinsk eller kirurgisk lösning. Förutom trauma, som globalt är den vanligaste orsaken till amputation, är försämrad blodcirkulation en ofta förekommande orsak till LLA (Lower Limb Amputation). Livskvalitet bygger på en holistisk syn på människan och innefattar upplevelsen av ett givande och tillfredställande liv. Förlusten av en kroppsdel innebär en stor livsomställning med ett flertal faktorer som upplevs påverka livskvaliteten. Dessa faktorer är hantering av den nya livssituationen, benprotesen, depression och ångest, smärta, funktion och ADL, kroppsbild och sexualitet.Syftet var att beskriva faktorer som påverkar individers upplevelse av livskvalitet efter en benamputationFaktorer som påverkar den upplevda livskvaliteten hos personer efter en LLA är benprotesens påverkan på funktion och ADL, depression och ångest, smärta och fantomsmärta, kroppsbild och sexualitet.

Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebär upprepade andningsuppehåll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det många personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar på en försämrad livskvalitet hos personer med OSAS.

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att studera om skillnader fanns i aktivitetsutförande och livskvalitet hos anhöriga till personer med demenssjukdom, samt om någon skillnad fanns könen emellan. Data samlades in från två enkäter Occupational Gaps Questionnaire (OGQ) om upplevelsen av aktivitetsglapp i dagliga aktiviteter samt Alzheimer´s Carer´s Quality of Life Instrument (ACQLI) om upplevelsen av livskvalitet. Enkätsvaren sammanställdes via SPSS och presenteras med deskriptiv statistik. Resultaten visade att anhöriga upplevde aktivitetsglapp inom de fyra aktivitetsområdena. Flest glapp upplevdes i aktivitetsområdet fritid.