Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.

Den här studien kom till som en del av det forskningsprojekt om renskötarnas mentala hälsotillstånd som startades 2004. Upptakten till projektet var att en sameby i Västerbotten vände sig till psykiatrin för att få hjälp sedan några av byns unga renskötare tagit livet av sig. Inom de kvantitativa delarna av forsknings-projektet fann man att det inom den här gruppen fanns en hög grad av depression och ångest som bl.a. gick att koppla till arbetsrelaterad stress. Ytterligare fynd visade att tankar och erfarenheter kring suicid i större utsträckning kom till uttryck i denna grupp än i en demografiskt matchad kontrollgrupp.

Användandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsställelse och känslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara särskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet.En kvalitativ ansats har antagits i studien då verkligheten tolkas på olika sätt och en kvalitativ studies syfte är att förstå ämnet från intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestå av fem personer; tre män och två kvinnor. Storleksmässigt var antalet intervjuade för få för att göra några könsjämförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte.

Bakgrund: En psykos innebär att tappa fotfästet i verkligheten. Risken för att drabbas av försämrad livskvalitet med stort lidande är hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sällan kunskap gällande omvårdnad. Patienters symptombild med starka vanföreställningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vårdrelation kan vara svår att utveckla i och med patienternas speciella tillstånd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vårdprocessfrämjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos på en slutenvårdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder på fördelar med att skapa tillit på ett tidigt stadium med hjälp av vårdrelationen.

Sedan 1998 har en betydande ökningen av långtidssjukskrivningarna skett. Ökningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohälsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sägs bero på det höga tempo och de krav på förändringsbarhet individen utsätts för i vår moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta både av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.

Bakgrund: Vid forskningsgenomgång framkom det i internationell forskning att det finns kunskap om sjuksköterskans arbetsbelastning, om stressfaktorer på arbetsplatsen och dess negativa påverkan på sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan upplever en stark arbetsrelaterad stress, där tidspress och hög arbetsbelastning är återkommande fenomen på akutvårdsavdelningar. En kunskapsbrist råder kring sjuksköterskans upplevda hälsa, specifikt i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevda hälsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad i en akutvårdskontext. Metod: Enkätundersökning av empirisk deskriptiv design med kvantitativ ansats.

Sedan 1998 har en betydande ökningen av långtidssjukskrivningarna skett. Ökningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohälsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sägs bero på det höga tempo och de krav på förändringsbarhet individen utsätts för i vår moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta både av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgå från kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie på semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i Rosengård, Malmö. Vid analysarbetet har vi använt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och således det resultat och den genomförda analysen från intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhållande till hög arbetsbelastning, små resurser och ett begränsat handlingsutrymme.

Stressrelaterad ohälsa har ökat kraftigt i många länder över hela världen, och är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar. Det finns många faktorer som påverkat denna ökning, och en stor bidragande orsak är ökade krav i både arbetslivet och privatlivet. Vid stressrelaterad ohälsa används bland annat mental träning som behandlingsmetod, då studier visar att mental träning kan främja den psykiska hälsan och motverka stress. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av mental träning som behandlingsmetod hos en grupp personer med stressrelaterad ohälsa. En frågeställning var även vilka bakomliggande orsaker till stressrelaterad ohälsa som intervjupersonerna beskriver.

Antalet människor som känner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven både i samhället och inom arbetslivet. Därför är det viktigt att identifiera framgångsrika sätt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses påverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa människor gör och hur de tänker när de hanterar en stressfylld situation på arbetsplatsen. Vi ville också undersöka vilka andra faktorer som påverkar deras förmåga att hantera stress samt hur de lärt sig att hantera stressfyllda situationer.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress. Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

I det moderna informationssamhället vi lever i, har tillgången till informations- och kommunikationsteknologin ökat och det har aldrig varit så enkelt att förmedla och ta emot information som det är idag. Detta har till stor del underlättat inom arbetslivet då det globala avståndet minskar och vi har möjlighet att arbeta från ett flertal olika platser. Däremot kan den andra sidan av myntet innebära att vi tar emot mer information än vad vi har förmåga till att hantera och detta kan medföra att vi blir överbelastade. När informationen transformeras till någonting negativt och påfrestande brukar man säga att individen har drabbats av fenomenet Information overload. Ett närbesläktat fenomen till detta är det så kallade Interaction overload där man, till skillnad från Information overload, uppmärksammar interaktionen som individen utsätts för.Arbetsmailen är ett vanligt kommunikationsverktyg inom företag och genom denna finns en risk att drabbas av både Information overload och Interaction overload.

Stress uppstår när det sker en obalans mellan vad som krävs av individen och de resurser som hon har tillgång till. Arbetsrelaterad stress är något som allt oftare förekommer bland lärare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgänglighet för eleverna. Socialt stöd från omgivningen är en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lärares upplevda stress.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.