Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Bakgrund: I det dagliga arbetet på en vårdavdelning arbetar sjuksköterskan i en miljö som är stressande. För att kunna hantera detta krävande arbete och avvärja hot används ofta olika copingstrategier speciellt då personen inte tror sig ha tillräckliga resurser för att hantera situationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan påverkas av arbetsrelaterad stress och hur den kan hanteras. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sju artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Ett antal stressorer inom sjuksköterskans vårdarbete identifierades såsom hög arbetsbelastning, tidsbrist och brist på kontroll. Patientsäkerheten blev negativt påverkad när sjuksköterskan led av stress. Sjuksköterskan använder olika copingstrategier för att hantera stressen där samtal med kollegor var den mest framträdande. Slutsats: En viktig del av sjuksköterskans arbete är arbetsmiljön. Förhoppningen är att denna studie ska lyfta fram hur sjuksköterskan kan påverkas av stress och förhoppningsvis ge sjuksköterskan en bättre utgångspunkt för att hantera stressrelaterade arbetsmoment i vårdarbetet..

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

Syftet med studien var att ta reda pa? sambandet mellan personlighet och arbetstillfredssta?llelse, samt sambandet mellan det av de ansta?llda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredssta?llelse. Ma?let med studien var a?ven att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som a?r viktigast fo?r arbetstillfredssta?llelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett fra?geformula?r besta?ende av 114 fra?gor.

Människan har alltid utsatts för stress men de utlösande stressfaktorerna har ändrats över tid. Stressreaktionerna är livsviktiga för oss, måttlig stress gör oss alerta medan långvarig stress kan leda till ohälsa. Arbetsmiljön kan vara en bidragande faktor till stressrelaterade problem och kan skapa svårigheter för sjuksköterskor att utföra sitt uppdrag. Upplevd obalans mellan förväntningar på sjuksköterskor och deras tillgång till tid kan ge en känsla av otillräcklighet och skapa stress hos sjuksköterskor. Detta kan i sin tur påverka vårdkvaliteten för patienterna och skapa lidande.

Krav, kontroll och stöd är tre viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer som enligt tidigare forskning har ett samband med stress, vilket föreliggande studie inte kunde påvisa. Med en regressionsanalys var syftet att undersöka om de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna kan predicerar upplevelsen av olust inför arbetet. De nämnda hälsofaktorerna samt bristande återhämtning är enligt tidigare forskning relevanta att undersöka för att bedöma individers välmående. Urvalet bestod av 38 sjuksköterskor och 35 under-sköterskor. Resultatet visade att lågt socialt stöd och bristande återhämtning predicerar känslan av olust inför arbetet.

Kardiovaskulära sjukdomar är en av de främsta orsakerna till för tidig sjuklighet och död i Sverige och västvärlden. Deras etiologi är multifaktoriell och starkt förknippad med olika riskfaktorer. Vissa av dessa är opåverkbara, som hereditet, kön och ålder. Andra däremot, som dyslipidemi, högt blodtryck, övervikt, rökning och psykosociala faktorer är påverkbara.Att upptäcka individer som har flera riskfaktorer och därmed lämpliga för primärprevention utgör en utmaning. De flesta riskfaktorer förutom psykosocial stress omfattas av ett lätt användbart risk- och bedömningssystem.

Forskning om arbetsrelaterad stress och coping är viktig eftersom det påverkar upplevd hälsa. Forskare anser att man bör studera hälsofrämjande faktorer och ge förslag på åtgärder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhället. Utifrån ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie på långtidsfriska undersköterskor på ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de använde och förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket är kännetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll.

Syftet med studien var att ta reda pa? sambandet mellan personlighet och arbetstillfredssta?llelse, samt sambandet mellan det av de ansta?llda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredssta?llelse. Ma?let med studien var a?ven att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som a?r viktigast fo?r arbetstillfredssta?llelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett fra?geformula?r besta?ende av 114 fra?gor.

Företagen idag är ofta verksamma i föränderliga miljöer, många organisationer pressas även hårt av konkurrens, omstruktureringar och uppköp. Detta leder många gånger till slimmade organisationer vilket kan betyda problem för arbetarna. Samtidigt som detta pågår visar statistiken på en ökad sjukfrånvaro. Många hävdar att arbetsrelaterad stress och utbrändhet är den främsta orsaken till den ökade sjukfrånvaron. Detta kostar samhället och företagen mycket pengar och resurser i form av arbetskraft.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Studiens syfte var att undersöka om verksamhetstyp och de anställdas biologiska ålder påverkade den arbetsrelaterade identiteten och strävan. Studien genomfördes som en enkätundersökning på ett servicemanagement företag i en svensk mellanstor stad. Totalt deltog 56 personer, som bestod till 98.2% av kvinnor. Resultaten visade att ålder hade en tendens till signifikant effekt på organisationsidentitet och signifikant effekt med yrkesidentitet samt identifikation med kollegor, där äldre visades ha en starkare identitet än yngre. Verksamhetstyp visades ha en signifikant effekt på identifikation med kollegor och en tendens till signifikant effekt för strävan vad det gäller utvecklingsmöjligheter..

The purpose of this thesis was to look at the relationship between the experiences of work related stress among male bank employees and how they dealt with potential stress. The thesis focused on male bank employee?s experiences and management of work related stress with the control requirements and support model as a starting point. Work related stress is a phenomenon that has become a serious problem with economic impact for both the individual and organizations. Increased absence from work due to medical issues is one example of such consequences.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur en psykoterapeuts vardag ser ut och vilka påfrestningar arbetet innebär. Frågeställningarna var: Hur upplever psykoterapeuter sitt arbete? Vilka svårigheter, påfrestningar och farhågor upplever de och hur hanteras dessa? För att undersöka detta genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex psykoterapeuter. Resultaten visade att arbetet kunde upplevas som tungt och ansvarsfullt, men även som fritt och givande. Trots nackdelarna var informanterna, generellt sett, mycket positiva till sitt arbete..