Sök:

Sökresultat:

12854 Uppsatser om Arbetsrelaterad kontroll arbetsrelaterad stress arbetstillfredsställelse utbildning - Sida 58 av 857

Varför cellprovstagning? Kvinnors uppfattning om varför det Àr viktigt att gÄ pÄ gynekologisk cellprovskontroll

I Sverige blir samtliga kvinnor mellan 23 och 60 Ärs Älder kallade till gynekologiskcellprovskontroll. Screeningen görs för att upptÀcka cellförÀndringar pÄ ett tidigt stadie.Vid vÄr verksamhetsförlagda utbildning pÄ barnmorskemottagning sÄg vi att mÄngakvinnor uteblev frÄn kallelsen till gynekologisk cellprovstagning. Tidigare forskning visarpÄ betydelsen av regelbunden kontroll. Studier visar pÄ olika orsaker till att kvinnor avstÄrfrÄn kontroll av olika orsaker. DÀremot saknas kunskap om kvinnors instÀllning till varfördet Àr viktig med gynekologisk cellprovskontroll.

Beteende och fysiologiska reaktioner hos mÀnniskovana grÀvlingar i fÀlla

Det hÀr Àr en studie med syftet att ta reda pÄ hur grÀvlingar reagerar pÄ att vistas i fÀlla och om det kan pÄvisas att djuren upplever stress. FÀllvistelserna har varit korta och lÄnga, under dagtid samt nattetid. GrÀvlingarnas beteenden, hjÀrtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns Àven en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fÀlla, men Àven under de nÀrmast följande dygnen efterÄt samt under en avslutande period av naturligt beteende.

Svensk Kod för Bolagsstyrning : FörÀndringen av arbetet med intern kontroll och betydelsen av förÀndringen ur ett investeringsperspektiv

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Oral hÀlsa hos individer med schizofreni : En litteraturstudie

Bakgrund: En kronisk oförutsĂ€gbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen pĂ„verkar vardagen, försĂ€mrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vĂ„rd krĂ€vs insikt i hur denna oro upplevs.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom.Metod: Åtta kvinnor och fyra mĂ€n mellan 30 och 64 Ă„r som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) kĂ€nslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsĂ€gbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framtrĂ€dande orsakerna till oro.

Upplevd stress hos unga vuxna med ryggbesvÀr : - som söker naprapatbehandling för muskuloskeletala besvÀr

SammanfattningSyfte:Syftet med den hÀr studien var att undersöka om de unga vuxna som söker naprapatbehandling för sina ryggbesvÀr upplever sitt liv som stressande. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser sambandet ut mellan ryggbesvÀr och skattad stress vad gÀller Älder, kön, stressorer, hur lÀnge de haft ont och omgivningens krav? Skiljer sig smÀrtlokalisation mellan de som skattar lÄg stress mot de som skattar hög stress? Skiljer sig smÀrtintensitet mellan de som skattar lÄg stress mot de som skattar hög stress?Metod:En kvantitativ studie med enkÀter som besvarades av 135 patienter (72 kvinnor, 63 mÀn) som sökt behandling genom tre olika naprapatkliniker i Stockholm och Katrineholm. Alla patienter födda 1988-1993 som sökte behandling genom klinikerna tillfrÄgdes om medverkan i studien. Samtliga tillfrÄgade tackade ja och fullföljde ifyllandet av enkÀterna vilket resulterade i att studien inte hade nÄgot bortfall.Resultat:De som sökt för ryggbesvÀr skattar en högre nivÄ av stress i förhÄllande till de som sökt för övriga muskuloskeletala besvÀr.

Sex sex sex : En studie om hur sexuellt laddad annonsering formar konsumenters varumÀrkesattityd

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Sjuksk?terskors erfarenheter av etisk stress : En litteratur?versikt

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Faktorer som p?verkar operationsteamets icke-tekniska f?rdigheter

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Hundars rÀdslor - orsaker, effekter och ÄtgÀrder

Stress kan definieras pÄ mÄnga olika vis. En del författare beskriver det som förÀndringar i biologiska funktioner. Andra författare beskriver det som pÄverkan frÄn miljön som överbelastar individens kontrollsystem och minskar dess ?fitness?, eller uppenbart kan komma att göra det. NÀr djur utsÀtts för en potentiellt hotfull situation startar en mÀngd olika reaktioner som kan fungera som en indikator pÄ djurs rÀdsla.

Barns lek och stress i förskolan? : en intervjustudie med sju förskollÀrare

Barns lek ses som vÀlgörande för barns utveckling och vÀlmÄende. Idag framstÀlls stress som ett problem för mÄnga barn, Àven inom förskolan. Barns stress och lek antas vara tvÄ sidor av barns vardag.Studien syftar till att belysa och analysera förskollÀrares resonemang kring den fria leken i förskolan och förskolebarns stress. MÄlet Àr att utröna huruvida den fria leken uppfattas som stressförebyggande, stressande och/eller stressförlösande för att fördjupa förstÄelsen av den fria lekens betydelse i förskolan.Studien Àr av kvalitativ empirisk art och grundar sig pÄ enskilda intervjuer med sju förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet visar att den fria leken kan vara sÄ vÀl positiv som negativ för barnen ur stressynpunkt. Den fria leken nÀr den Àr vÀlfungerande innehÄller mÄnga aspekter som kan anses bÄde stressförlösande och stressförebyggande.

Äventyrspedagogik : En studie av en fritidspedagog och dennes elevers Ă„sikter om Ă€ventyrspedagogik

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Att leva med en Àtstörning: En litteraturstudie

Ätstörningar hör till de allvarligaste psykiska störningarna och orsakar betydande sjukdom för den som drabbas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en Ă€tstörning. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i elva studier. Dessa analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att vilja fĂ„ kontroll i sin tillvaro, att uppfatta verkligheten annorlunda, att sakna samhörighet, att livet bryts ner och att vara styrd av sin sjukdom.

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Studenters förhÄllande till stress och fritidsaktiviteter

Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ stressnivÄn för att den Àr belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan pÄ organismen, bÄde psykiskt och fysiskt. I en enkÀtundersökning pÄ en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 mÀn frÄn olika program och kurser. EnkÀten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivÄer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stÀmningslÀgen och den tredje om fritidsaktiviteter.

Sjuksköterskans copingstrategier mot arbetsrelaterad strss - en litteraturöversikt.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % Àr barn under 16 Är. Epilepsi Àr en neurologisk sjukdom som innebÀr att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjÀrnbarkens nervceller vid mer Àn ett tillfÀlle. Profylaktisk behandling med karbamazepin gÄr ut pÄ att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna pÄverka minnesfunktioner och inlÀrningsförmÄga. Lagring av bearbetad information verkar nÀmligen krÀva högfrekvent stimulering av hjÀrnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin pÄverkar minnesfunktioner och dÀrmed inlÀrningsförmÄga.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->