Allt eftersom målet om ett hållbart ekologiskt samhälle vävts in i den svenska lagstiftningen har rättigheten att bruka jordens naturresurser också inneburit en ökad skyldighet att bevara och avhjälpa de skador som uppstått på grund av människans exploatering. Möjligheten att kunna ställa den ansvarige förorenaren till svars ökar tack vare en strängare samt tydligare lagstiftning och eftersom att avhjälpandeprojekt ofta är mycket kostsamma och tidskrävandegynnas samhället av att sträva efter en sådan lagstiftning. I uppsatsen utreds hur långt detta ansvar för avhjälpande av förorenade områden sträcker sig samt vad som händer med de områden där ingen ansvarig finns att rikta föreläggande mot. I enlighet med principen om att förorenaren betalar är det i första hand den ansvarige verksamhetsutövaren eller i andra hand fastighetsägaren som står för kostnaden men i praktiken är läget mer komplicerat, vilket vi kommer lägga fokus på i denna uppsats. De faktiska problem som kan uppstå efter gruvverksamhet handlar inte bara om ansvaret utan även om de åtgärder för avhjälpande som blir aktuella.

Det har de senaste årtiondena skett en ökning av den internationella handeln vilket har medfört en internationell kapitalmarknad. Användningen av finansiella instrument har ökat och det har uppstått ett behov av enhetliga regler för redovisningen av dessa. Från och med år 2005 ska samtliga börsnoterade företag inom EU redovisa enligt IASB:s standarder. I uppsatsen studerar vi vilka effekter IAS 39 ?Finacial instruments: Recognition and Measurement? kommer att få för svenska börsnoterade företag samt svensk lagstiftning.

Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre marknad och försiktighetsprincipen i några av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter från senare tid vad gäller hanteringen av GMO-produkter, och har därmed påverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsätter sig EU:s grundläggande intention om en fri inre marknad, och hittat tecken på att försiktighet och marknad inte alltid är kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har också många gånger visat sig få lämna plats för en säkerhetsdiskurs fokuserad på människors säkerhet, där miljön kommer i andra hand och inte ses som det primära att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av människors och samhällets rädsla och krav på säkerhet, snarare än en diskurs som präglat och påverkat samhällets inställning till GMO..

Detta fördjupningsarbete handlar om polismans rätt att förverka och förstöra alkohol. Vi tror att vi kommer att behöva den kunskapen i polisyrket. Förut så var det bara domstolen som fick förklara föremål förverkade. Nu har både åklagare och polis möjlighet att besluta om förverkande. Syftet med arbetet är att ta reda på vilken lagstiftning som finns och hur den efterlevs i det praktiska polisarbetet.

Bakgrund och problem: Under 2000-talet inträffar flera olika internationellaföretagsskandaler, som får stor uppmärksamhet och genomslagskraft i medierna. I Sverigeuppdagas under samma period det unika och utdragna rättsfallet Prosolvia, vilket har kommitatt bli ett av Sveriges största ekobrottsmål. Det intressanta i Prosolvia fallet är att man gör ensärskillnad på bolagsledningens ansvar och revisorns ansvar. Rättsfallet är även intressant påså vis att målet kom att delas i två riktningar, ett brottmål och ett skadeståndsmål. Brottmålethar vunnit laga kraft och skadeståndsmålet är i dagsläget i process.

Prostitutionsfenomenet är på intet sätt nytt och har bidragit till diskussioner under flera århundraden. I Sverige kan vi följa synsättet på prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gått från att fokusera på den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebär att köp av sexuella tjänster är förbjudet, däremot inte försäljning av detsamma. Sveriges lagstiftning är unik i världen och många andra länder har istället valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelägga säljaren snarare än köparen. Detta får givetvis betydelse även i Sverige, om inte annat så genom det europeiska samarbetet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förutsättningar för att införa en frivillig överlåtelsedeklaration i samband med fastighetsinskrivning. Studien behandlar fastighetstaxering för småhus och huruvida en överlåtelsedeklaration skulle kunna komplettera dagens taxering. Studien redogör för dagens fastighetstaxeringsmodell och relevant lagstiftning. Taxeringsvärdet beräknas genom massvärdering och ska utgöra 75 % av marknadsvärdet under nivååret. Metoder som har tillämpats i studien är litteraturstudie, intervjuer och enkätundersökning.

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angående smärtbedömning och behandling som finns att tillgå på olika akutmottagningar och sjukhus. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård i Sverige, därför ställer detta krav på sjukvårdens kompetens och tillgänglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vård som ges. En förfrågan om att få ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehållet delades därefter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smärta, Bedömning/ Skattning av smärta, Behandling, Mål, Utvärdering/ Dokumentation, Smärtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp.

Surrogatmoderskap är idag inte tillåtet i svensk rätt även fast det inte finns något explicit förbud mot surrogatmoderskap i svensk lagstiftning. Undersökningar pekar dock på att sådana arrangemang ändå förekommer, både i Sverige och utomlands. Syftet med denna uppsats var dels att kartlägga vilka rättsliga komplikationer som kan komma att uppstå i de fall en surrogatmoder anlitas i strid med svensk rätt, dels att undersöka hur detta oreglerade förbud förhåller sig till principen om barnets bästa enligt FN:s Barnkonvention. Uppsatsen har en komparativ ansats där betydelsen av barnets bästa ligger i fokus för jämförelsen. Denna undersökning har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, utredningar, artiklar och doktrin samt FN:s barnkonvention.

Denna rapport behandlar om och när polisen får använda sig av brottsprovokation enligt nuvarande rätt samt innebörden och definitionen av detta begrepp. Avsikten att ge en överblick med hjälp av bland annat tidigare rättsfall, utlåtande från JK, HD samt JO av de rättsliga regler som gäller i Sverige och med hjälp av Internet och litteratur avseende USA: s lagstiftning. De regler som gäller i Sverige grundar sig i huvudsak på principerna att brottsprovokation inte är tillåtet samt att bevisprovokation får tillämpas vid en stark misstanke mot någon om ett redan begånget brott. En provokation får inte föranleda någon att begå brott som denne annars inte skulle ha begått. På grund av brist på lagregler så råder en osäkerhet avseende vad som är tillåtet respektive inte tillåtet vad gäller provokativa åtgärder.

Begreppet Whistleblower (Visselblåsare) avser en person som internt eller externt uppmärksammar missförhållanden eller andra oegentligheter på sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrån ett svenskt perspektiv, med inriktning på lärare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur svenska lärare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhållanden på arbetsplatsen. Vi vill även få en inblick i lärares uppfattningar av vad som krävs för att de ska känna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de ställer sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med både lärare och en regional ombudsman.

For centuries it was a crime to be without work or an income in Sweden. Those breaching this law were called vagrants and could be sentenced to forced labor. They stood outside of society in many ways as they were being criminalized. Society's view of them becomes clear by the laws enacted against vagrancy. The investigations that were made in creating the laws do not only say something about society's view of vagrancy, but something about the society itself.In Sweden we have a unique collection of investigations and referrals that are public records through Freedom of the Press.

Att dricka alkohol efter en körning med avsikten att dölja ett rattfylleri är inte kriminellt i Sverige, trots att en lagstiftning mot beteendet diskuterats i 60 år. Kraven på ett kriminaliserande av s.k. eftersupning kommer ofta från inflytelserika personer och politiska utspel i frågan har inte varit någon bristvara. Ändå verkar lagen hopplös att förverkliga. Problemen med att få en lagstiftning på plats visar på att förfarandet inte är helt okomplicerat.

Barnarbete var ingen ny företeelse i och med den industriella revolutionen. Tidigare barnarbete hade bland annat skett i jordbruket och inom hantverksyrken. Utnyttjandet av minderårig arbetskraft kom dock att förändras, då tekniken kom att förbättras. Fabriker växte fram och kom att sysselsätta barnen. Tekniken skapade jobb åt minderåriga, men det var också tekniken som kom att undanröja de minderårigas arbetsmöjligheter.

I ljuset av en upphovsrätt som har till syfte att skapa incitament för nyskapande, innovation och tillgå allmänheten med kultur krävs förändring av lagstiftningen på området. Detta för att säkerställa de ensamrättigheter, rätt till exemplarframställning samt rätt till tillgängliggörande för allmänheten, en upphovsman erhåller till dennes verk. Idag ger förvisso den gällande rätten dessa rättigheter skydd. Emellertid bryter många svenskar mot detta skydd och gör intrång i den till upphovsmannen eller rättighetsinnehavaren knutna upphovsrätten. Att en förändring är påkallat inom området står klart eftersom ytterst få av dem som gör intrång i upphovsrätten åläggs ansvar för gärningen.  Dock finns olika synpunkter på i vilken riktning förändringen ska ske.