I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen.

I uppsatsen undersöks huruvida 1990-talets omfattande omstrukturering av den svenska skolan, i synnerhet det nya betygssystemet och de nya behörighetsreglerna vilka infördes 1998, påverkat elevers betyg och därmed möjligheter att söka vidare till gymnasieskolan och/eller till högre studier i olika utsträckning beroende på var man genomfört sina studier. Som stöd för antagandet att så kan ha skett stödjer jag mig på den teoribildning som finns kring Arbetsprocesser och arbetsvillkor med människor i så kallade människobehandlande organisationer (Human Service Organisations). Denna teoribildning gör klart att förändringsprocesser i människobehandlande organisationer som till exempel skolor är mycket svåra att styra och kontroller då både elever, lärare och skolledning aktivt kommer att påverka förändringsarbetet på olika sätt och därmed även måluppfyllelsen. Dessutom måste en organisation som skolan verka i och förlita sig på stöd från den lokala omgivningen, vilket medför att statligt beslutade reformer mycket väl kan ta sig olika uttryck i områden med olika lokala kulturer.I uppsatsen jämförs statistik för grund- och gymnasieskoleelevers betyg, studiebehörighet och övergångsfrekvens till vidare studier under åren 1992 till och med 2007 i en glesbygdskommun (Ljusdals kommun), i ?genomsnittsglesbygdskommunen? och i riket som helhet.

Syfte: Att undersöka om ledningsfilosofin The Toyota Way och verktygslådan LEAN;? Stödjer lärande i en organisation, samt? Om ledarens roll för lärande är en viktig kompetens, utifrån teorier om lärande och ledarens roll för lärande i organisationer. Specifika frågeställningar är; ? Stödjer Volvokoncernens ledarkompetenser ett LEAN ledarskap, samt? Är ledarens roll för lärandet en viktig kompetens och hur uppfattar ledarna de faktiska förutsättningarna för ett LEAN ledarskap?Teori: Wengers, teori om Communities of Practice, Targama & Sandbergs teori om Ledning och förståelse. Teorier om ledarskap av Svenningsson/Alvesson och Yukl, samt studier på framgångsrikt ledarskap genomförda av Lombardo/ Eichinger.