Syftet med uppsatsen är att identifiera effekter av införandet av digital fakturahantering genom att jämföra Arbetsprocessen före och efter. Företag investerar i ny teknik med förhoppning om att uppnå ekonomiska vinster och effektivitetsökningar i organisationen. Digital fakturahantering berör ett företags leverantörsfakturor. Fakturorna scannas till digitala bilder då de anländer och skickas digitalt till användare för attest och kontering. Sökningar i efterhand av redan behandlade fakturor sker i systemet för digital fakturahantering.

Rapporten syftar att redovisa det arbete som är involverat i skapandet av digitala karaktärer lämpade för film och reklamfilmsproduktion. Då Milford Film & Animation i synnerhet producerar reklamfilm kommer fokus i denna uppsats att ligga på denna typ av produktion. Denna rapport kommer huvudsakligen att fokusera på Arbetsprocessen som helhet och förklara dess roll i sammanhanget, det vill säga skapandet av en animerad reklamfilm. Poängen är att belysa den roll den ansvariga för karaktärsutvecklingen har, med inriktning på modellering och texturering. Under min tid på Milford Film & Animation har jag handgripligen arbetat med alla de steg involverande modellering och texturering som beskrivs i uppsatsen och jag har på så sett beskaffat mig den erfarenhet inom ämnet som jag använt mig av för att komma fram till de slutsatser som beskrivs i denna rapport..

Utgångspunkten för detta arbete är hållbar utveckling och barns lärande om vår miljö. Vi har valt att använda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lärande om hållbar utveckling i förskolan. Arbetet innehåller två produkter som är skapade för att användas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna består av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befäster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet är att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vår gemensamma miljö.

Syfte: Att belysa problem och möjligheter med att uppfölja kostnadsställestruktur så den stöder organisationen, ansvarsfördelningen och ger en struktur som underlag till produktkalkylering.Metod: Vi har använt kvalitativ metod i Arbetsprocessen. Genom intervjuer har vi skaffat underlag för fallstudien. Dessutom fick vi tillgång till företagets databas.Resultat & slutsats: Ovako bör minska ner antalet kostnadsställen på varje sektion samt göra en översyn av strukturen så att denna stämmer bättre överens med arbetssättet i hantering av produktkalkyler.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka om det är lika viktigt för andra företag att följa upp kostnadsställestrukturen och anpassa den till produktkalkyler.Uppsatsens bidrag: Vi har tillämpat teorier inom produktkalkylering på ett tillverkande företag i Sverige (Gästrikland). Dessutom har vi undersökt hur kostnadsställestrukturen påverkar upprättandet av produktkalkyler..

Då konstruktion och passform är det mest väsentliga i ett plagg är det oftast här problem uppstår. I detta fall gäller det rörelsen på en baseballjacka. Företaget har tagit ur baseballjackan ur kollektionen för att de inte få ordning på felen.Utgångspunkten för arbetet är ett tidigare prov, olika plaggskisser och en måttlista som inte stämmer helt och hållet. Måttlistan går att använda som jämförelse men i och med att plagget är fel är den inte att lita på. Med en bra grund undviks eventuella problem senare i processen.För att testa rörelsemöjligheterna i plagget används provmodeller i storlek 50.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Denna rapport återger Arbetsprocessen kring att utvärdera datalagringsstruktur och förbättra prestanda för generering av parameterfiler för kortterminaler. Arbetet utfördes på plats hos Esplanad AB, ett företag som bland annat arbetar med säkerhetslösningar och distribution av inställningar för betalstationer.Uppgiften bestod av att utvärdera möjligheter till att förbättra databasen som sparar alla inställningarna för betalsystemen, samt att förbättra kodstruktur och prestanda för programmet som genererar filerna.Rapporten beskriver testning av prestanda, både på Esplanads gamla program för att generera parameterfiler och det nya som konstruerades. En lösning presenteras som inkluderar förbättring av filgenereringens prestanda och en ny struktur på databasen för ökad skalbarhet.Tester visar att det nya systemet klarar av att skapa parameterfiler på TLV-format ungefär 16 gånger snabbare. Den föreslagna lösningen implementerar parallella processer och replikering av databasen..

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Under det senaste decenniet har frågan om riskhantering fått ökat ge-nomslag och det har växt fram ett behov att identifiera, värdera och hantera risker. En stark drivkraft till detta har varit de företagsskandaler som har präglat 2000-talet. Det finns en ständig utveckling inom ämnet och den ligger främst i vad som företa-gen väljer att ta upp som risker och hur Arbetsprocessen utformas.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att hantera och redovisa sina risker.Vi har använt oss av en abduktiv ansats för att uppfylla syftet med uppsat- sen. För att samla in empiri gjordes sju kvalitativa intervjuer som hade en låg grad av standardisering.Vi har kommit fram till att företagen som medverkade utgår från standar-der, men har utvecklat det till ett eget system. Det finns inget klart förhållningssätt för hur företagens riskredovisning ska se ut, vilket gör att det skiljer sig mellan före-tagen..

Det här arbetet har handlat om att komponera sångmelodier bestående av vers, refräng och eventuellt en brygga med hjälp av sex olika metoder. Jag ville ta reda på vilken metod jag ska använda för att min arbetsprocess ska flyta på så bra som möjligt och samtidigt få resultat som jag är nöjd med. Melodierna var menade att passa inom genren pop och tanken var att de skulle passa min röst, eftersom jag planerar att sjunga dem själv. Jag kom fram till att den metod som fick Arbetsprocessen att flyta på bäst för mig var att improvisera fram melodier med rösten till en färdig text, men den metod som jag tycker gav de bästa melodierna var att improvisera fram melodier med rösten utan några andra hjälpmedel. Arbetet har resulterat i 24 stycken inspelade sångmelodier med tillhörande ackord samt två stycken färdiga låtar med text och ett enklare arrangemang..

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka hinder och motsättningar som rådgivare och forskare upplever i forskningskommersialiseringsprocessen inom högskolenära inkubatorer. Studien bör ses som en förstudie för att i ett senare skede kunna skapa en effektiv innovationsprocessmodell för högskolenära inkubatorer. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett innovationstekniskt perspektiv med hjälp av teorier om bland annat inkubatorer, innovationsprocesser och akademiskt entreprenörskap. Resultatet visar att det finns ett antal kulturkrockar som medför risk för att rådgivare och forskare talar förbi varandra. Andra hinder och motsättningar i forskningskommersialiseringsprocessen är skillnader i språkbruk, forskarens multipla roller, uppfattningar om arbetstempo samt att matchningen mellan entreprenör och forskare är svårorganiserad och tidskrävande..