Swedish healthcare systems have endured harsh criticism from healthcare professionals because of their inability to understand healthcare processes. These systems have been identified as significant time consumers, and Swedish healthcare is therefore facing a major challenge to assure patient safety. The following paper is based on a workplace study, which aims to examine healthcare systems? impact on physicians? practices. Our findings show that physicians spend substantial amounts of time chasing information, rather than managing information and pursuing healthcare.

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3..

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En Arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

 Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En Arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP.

I Sverige så har användningen av inhyrd arbetskraft under de senaste åren starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). Användningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja från företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kärna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier på hur företagets inre maktförhållanden påverkas av en sådan organisering.Syftet med denna studie är att beskriva och kartlägga hur en organisations maktstrukturer påverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnå detta syfte så har en kvalitativ studie, bestående av observationer och intervjuer, genomförts på ett företag inom den marina tillverkningsindustrin.Studiens resultat visar på att företagets informella maktstrukturer ändras till följd av användningen av inhyrd arbetskraft.

Arbetet gick ut på att undersöka och kartlägga vibrationer från handhållna monteringsmaskiner. Arbetsställningens inverkan på vibrationsupptaget undersöktes, främst med avseende på hand, handled, arm och skuldra. Projektet utfördes på D12-line, en av lastbilstillverkaren Scanias motormonteringslinor. Fokus lades på område 4. Kartläggningen syftar till att undersöka om den dagliga vibrationsexponeringen, på Scanias motormontering, uppfyller de nya lagkraven som började gälla från 1 juli 2005 (AFS 2005:15).