Bakgrund: Depression förutspås bli den näst största sjukdomsbördan i världen år 2020. Idag återfinns psykoterapi och läkemedel som behandlingsmetoder mot depressioner. Utöver detta har studier visat på ett samband mellan minskade depressiva symtom och fysisk aktivitet. Metod: Material för granskning har sammanställts genom sökningar i artikeldatabaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och granskats enligt riktlinjer av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Genom en manifest innehållsanalys har bärande meningar identifierats och lagt grunden för resultatet.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när vi analyserat hur pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra.

Studiens syfte har varit att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos en grupp tonåringar som går på gymnasiet. Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan hur killar och tjejer samt morgon- och kvällsmänniskor påverkas av dessa variabler. Studiens empiri är hämtad genom en enkätundersökning där en grupp gymnasieungdomar medverkade. All data analyserades genom Spearman´s rangkorrelation. Resultat från den undersökningen visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter.

Syfte och frågställningarSyftet med studien har varit att undersöka hälsa med fokus på kostvanor, fysisk aktivitet och Body Mass Index (BMI) hos personer med utvecklingsstörning i en gruppbostad. Vidare syftar studien till att beskriva hur personalen arbetar med nämnda faktorer. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:1. Hur förhåller det sig för två personer i gruppbostaden med följande faktorer: energiförbrukning, energiintag, energibalans och kost enligt Svenska näringsrekommendationer?2.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att, genom en intervention med kontorsarbetare, undersöka hur effektiv fysisk aktivitet är i jämförelse med en mental träningsform, Mindfulness, som stressreduceringsmetoder på upplevd psykisk hälsa. De frågeställningar som undersöks var: Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat upplevd stress? Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat medveten närvaro? Hur effektiv är fysisk aktivitet i jämförelse med Mindfulness som stressreduceringsmetod?MetodStudien som genomförts var en kvantitativ cross-over undersökning där 16 kontorsarbetare med en medelålder på 55,6 ± 4,97, år deltog. Majoriteten av deltagarna var inte regelbundet fysiskt aktiva vid interventionens start. Deltagarna delades slumpvis in i två olika grupper där den ena gruppen startade med fysisk aktivitet och den andra gruppen med Mindfulness som de utförde under tre veckor för att sedan byta aktivitet.

Telomerer består av specifika DNA- sekvenser samt proteiner i de yttersta ändarna på våra kromosomer, och skyddar arvsmassan som kromosomerna innehåller. Telomerer har fått mycket uppmärksamhet i studier kring åldrande på senare tid. Detta eftersom telomerer förkortas för varje celldelning, vilket kan leda till att cellen slutar dela sig vid en viss kritisk längd. Korta telomerer har kopplats till åldersrelaterade sjukdomar som exempelvis hjärtsvikt. Fysisk aktivitet i sin tur minskar risken att drabbas av åldersrelaterade sjukdomar.

Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger förhåller sig till barns fysiska aktivitet på fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet påverkar barns utveckling. Forskningsfrågan som ligger till grund för arbetet är vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhållningsätt till fysisk aktivitet på fritidshemmet och att de anser att en av deras roller på fritidshemmet är att aktivera barnen.

Äldre personer är mindre fysiskt aktiva då man jämför med yngre åldersgrupper. Denna grupp personer blir nu allt större. Det finns många hälsofördelar av att vara fysiskt aktiv och därför är det viktigt att ta reda på äldres inställning till fysisk aktivitet. Metod: Enkäten delades ut på ett PROmöte i Boden, den samlades även in vid samma möte. Sedan sammanställdes och analyserades enkäten i SPSS.

Bakgrund: Trots all forskning och kunskap om vikten av fysisk aktivitet ökar livsstilrelaterade sjukdomar. WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat fysisk inaktivitet som en av fyra ohälsosamma levnadsvanor som vid minimering kan förebygga sjukdom och för tidig död. Fysisk aktivitet på recept (FaR) inkluderar hälsofrämjande hälso- och sjukvård och ökad fysisk aktivitet som är två av Sveriges elva folkhälsomål. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet på recept påverkar den fysiska aktivitetsnivån. Metod: En litteraturstudie gjordes och sökning utfördes i LibHub och Academic Search Elite av artiklar publicerade mellan 2005 och 2012.

Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger planerar för fysisk aktivitet och motorisk träning, samt hur pedagoger anser att fysisk aktivitet och motorisk träning påverkar lärande. I teoridelen tar vi upp hur rörelse påverkar hjärnan, hur barn utvecklar sin motorik och rörelseförmåga, perceptionens samband med motorik, miljöns inverkan på motoriken, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter, tidigare forskning inom området samt Vygotskijs och Piagets lärandeteorier. För att komma fram till en slutsats valde vi att intervjua pedagoger som arbetar med de yngre barnen i skolan. Vi kunde inte dra någon större slutsats av vårt resultat eftersom det var en relativt liten undersökning. Det visade sig dock att de pedagoger vi intervjuade ansåg att det var av vikt att använda sig av fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan, samt att de planerade för det i sin undervisning.

 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation                                                                                                              Examensarbete på                                                                                                             grundnivå                                                                                                             15 högskolepoängSAMMANFATTNINGKatarina KåbergSara NilssonDen fysiska lärandemiljön i klassrummet.En studie om lärares syn på den fysiska lärandemiljön. 2010                                                                                                                          21 sidorSyftet med denna studie var att belysa lärarnas syn på en god fysisk lärandemiljö. Vi ville ta reda på hur lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö och vilka faktorer de anser är underlättande i en god fysisk lärandemiljö. För att undersöka detta intervjuade vi åtta lärare i år 1-3 samt att vi studerat aktuell litteratur och forskning i ämnet. Det resultat vi funnit med studien är att lärarna tycker att den fysiska lärandemiljön är viktig. Lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö på följande sätt; stora ytor med möjlighet att skärma av, möbler som är anpassade efter eleverna, inbjudande och estetiskt tilltalande samt ett klassrum som är lockande för elevens fortsatta lärande och utveckling.

Bakgrund: Språkstimulering (ej logopedledd språkträning) är ett alternativ för personer med afasi som vill fortsätta träna sin språkförmåga efter avslutad logopedkontakt. Språkstimulering ges bland annat genom olika afasiföreningars Mötesplatser. På en av dessa Mötesplatser har personalen uppgett att de upplever sina medlemmar vara försämrade språkmässigt efter det sommaruppehåll Mötesplatsen har. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om uppehåll i språkstimulering påverkar språklig förmåga. Metod: Åtta personer med kronisk afasi (afasi 6 månader efter stroke), alla medlemmar av samma Mötesplats, deltog i föreliggande studie.

Motivation till fysisk aktivitet fortsätter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populär är gruppträningen. Varför människor väljer att träna i grupp eller träna själv är en individuell fråga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det är som påverkar människor att delta i gruppträning. Det här arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning. Syftet med studien är att undersöka gymmedlemmars motivation till gruppträning.

Ohälsan ökar i västvärlden som en följd av bland annat försämrade kostvanor och alltför lite fysisk aktivitet. För att öka aktivitetsgraden hos den vuxna befolkningen i Sverige erbjuds många via arbets¬givaren möjlighet till friskvård på betald arbetstid. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av motivation och inställ¬ning till motion hos individer som nyttjar respektive inte utnyttjar friskvårdsförmånen. Data samlades in genom semistruktu¬rerade intervjuer med tio personer vilka sedan analyserades enligt teoristyrd tematisk analys. Deltagarna besvarade även ett standardiserat mät¬instrument (Sport Motivation Scale).