Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra Arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet.

Psykisk ohälsa är sedan flera år tillbaka den främsta orsaken till längre sjukskrivningar i Sverige och Försäkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohälsa bör ske på våra Arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar på kontoret, tidsbrist och separation från naturen kan ge skadliga effekter på både vår allmänna och personliga hälsa och lycka. Litteraturstudien i det här examensarbetet ämnar sammanställa evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement på arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva påverkan på den anställde. Studien avgränsade sig till Arbetsplatser där de anställdas arbetsuppgifter huvudsakligen är lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter på den anställde som till exempel ökat välbefinnande, arbetstillfredsställelse, trivsel och välmående. Resultaten pekade också på en komplexitet i frågan om naturelements effekter och det var svårt att dra några slutsatser angående effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

Kompetensstegen är ett värderingsinstrument för arbetsledningen där vårdpersonalensförvärvade och behövda kompetens kontrolleras. I Västra Götalandsregionen använder intealla Arbetsplatser kompetensstegen och de Arbetsplatser som arbetar enligt den gör detta påolika sätt, detta kan försvåra undersköterskornas/barnsköterskornas möjligheter förkompetensutveckling och vid arbetsgivarens olika bedömningar och lönesättningar.Studiens syfte är att beskriva vilka erfarenheter undersköterskor och barnsköterskor har avkompetensstegen inom akutsjukvården.För att samla in data har vi använt en enkät med 38 frågor som delgavs 88 undersköterskoroch barnsköterskor, enkätens svarsfrekvens blev 69 %.Resultatet visar att kompetensstegen inte är någon bidragande orsak till att undersköterskoroch barnsköterskor söker sig till en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen. Det ärheller inte ett skäl till att de kvarstannar på en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen.Respondenternas erfarenheter är att kompetensutveckling inte har bidragit till att deras lönerökat mer än andra kollegors som inte arbetar enligt kompetensstegen. Det finns dålig kunskapbland respondenterna vad kompetensstegen innebär. Förutsättningar för kompetensutvecklingges av närmaste arbetsledning, trots detta kompetensutvecklas inte alla undersköterskor ochbarnsköterskor.

SammanfattningDe flesta kommunala Arbetsplatser strävar idag efter att skapa jämlika Arbetsplatser där grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, både på nationell nivå och inom Borås Stad för att nå en större jämlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förändra sin struktur, och även om det är en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, är det här man måste påbörja arbetet mot jämlikhet.Syftet med denna uppsats är att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus på upplevda förutsättningar och hinder för jämlikhetsarbetet i denna process utifrån ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vårt syfte har vi valt att använt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att få ett kvalitativt djup men ändå ha kvar viss struktur på intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vår uppsats är flera men bl.a. att den existerande normen i samhället inom offentlig sektor där yrken på lägre positioner är kvinnodominerade och harlåg status. Detta utgör ett grundläggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jämlikhetsperspektiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med det här arbetet är att dels göra en teoretisk genomgång av de viktigaste styrdokumenten när det gäller inkludering, dels att med hjälp av några verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av särskilt stöd fungerar på sina respektive Arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar på sina respektive Arbetsplatser?MetodJag har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som metod för datainsamling för att få mer fördjupade svar på mina frågor. Jag känner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av särskilt stöd genomförs så ofta det är möjligt. Det beror på flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. Många olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlätta för skolsvårigheter.

På grund av dagens snabba utveckling och moderniserade organisationer blir det mer och mer viktigt med bra samarbete. Det ska gemensamt nås upp till verksamhetsmål och styrningen är idag inte längre så detaljerad som den var förr. Ett av människors största behov är sociala relationer och uppskattning från andra människor därför är det viktigt med ett fungerande samarbete mellan chef och övrig personal. Ett icke fungerande samarbete skulle leda till dåligt utvecklade verksamheter och framförallt mycket otrevliga Arbetsplatser.Studiens undersökningsområde är därför hur man kan skapa ett bra samarbete på arbetsplatsen. Syftet med studien om bra samarbete har varit att yrkeskategorin chefer ska få en inblick, idéer och kunskap i vad bra samarbete är för något och hur man kan skapa ett bra samarbete.Metoden för att ta reda på detta har varit personliga intervjuer med chefer från olika verksamheter, närmare bestämt sex olika, privata som offentliga.

BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrån litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhället. Barnen orienterar sig med hjälp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare på. Barnen har i flera fall besökt sina föräldrars Arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört föräldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka sexåringars uppfattningar om vuxnas yrke.METOD:I studien används en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju används som redskap för att på ett mer djupgående sätt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrån önskan om att sexåringarnas uppfattningar skulle vara i centrum.

Syftet med studien är att söka förklaringar till varför svenska organisationer inte har inrättat heltäckande konflikthanteringssystem och/eller uttalade strategier för konfliktförebyggande. Jag har sökt förklaringarna genom HR-chefers synsätt på konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande arbete. Jag ville också försöka finna vilka eventuella hinder som kan finnas och vilka nödvändiga förutsättningar som är förknippade med utvecklingen av konflikthanteringssystem. Hur resonerar HR-chefer kring frågan om det är möjligt eller önskvärt att ha ett konflikthanteringssystem?Jag har valt att studera synsätt hos HR-chefer/strateger på olika typer av Arbetsplatser, såväl privata som offentliga.

Målet med denna studie har varit att undersöka hur de intermittent anställda vikarierna vid Luleå Kommun Barn- och utbildningsförvaltning ser på sina arbetsvillkor samt upplevda krav och förväntningar av verksamheten. Resultatet av studien visar att grunderna för att vikarierna ska känna arbetstillfredsställelse, det vill säga arbetsvillkor och arbetsmiljö saknas. Detta är dock något som till vissa delar skulle kunna åtgärdas genom kommunikation mellan organisationen och vikarierna. När det gäller krav och förväntningar från verksamheterna finns det en del åtgärder som är nödvändiga att arbeta med på Arbetsplatserna såsom bemötande och likabehandlande all personal oavsett om de är ordinarie eller vikarie. När det gäller arbetsvillkoren fokuserades vikariernas svar runt grunderna för deras anställning såsom bokningsrutiner men även avsaknaden av organisatoriskt stöd, kompetensutveckling samt lön och förmåner.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad är nödvändigt för att få till professionella utbildningar för våra elever, så kallad arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta examensarbete inriktar sig på att undersöka samarbetet mellan lärare och handledare ute på Arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bättre och härigenom förbättra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra Arbetsplatser samt två skolor i olika delar av Sverige, där handledare och lärare i varierande åldrar med yrkeskunskaper präglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. Främst har fokus legat på hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbättringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrån Arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrågade lärare, som besvarade frågor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den känns tillfreds men att mycket kan göras för att förbättra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lärarnas, att arbeta för en bättre samverkan, men de saknade även kontinuerlig uppföljning från skolans sida på de bedömningar som de utför på eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förväntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fått veta att handledarna önskar att eleverna får en undervisning i skolan och ökad förståelse för hur viktigt beteende och förhållningssätt är ute på Arbetsplatserna. Dessa faktorer är kanske de viktigaste att få gehör för ute på skolorna och på så sätt skapa ett framgångsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

HBT-frågor är idag en alltmer omtalad fråga i den samhälleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen ändrades år 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. Då Skellefteå kommun har fattat beslut om att öka sitt invånarantal till 80 000 invånare år 2030 görs stora insatser föratt se till att alla människor har samma förutsättningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var därför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrån den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frågor. Studien baseras på 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer på en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begränsning i hur de kan använda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete.

Syftet med vårt arbete är att skapa en djupare förståelse för friskolelärarnas eget perspektiv på sin arbetssituation genom att undersöka vilka faktorer som gör att man trivs på sin arbetsplats. Våra huvudsakliga frågeställningar har varit: Hur ser friskolelärarna på sin kompetens och möjlighet att vara delaktig i verksamheten? Vilken uppfattning har friskolelärarna på sin arbetssituation? Hur definierar friskolelärarna sin läraridentitet? Genom djupintervjuer visar resultatet av vårt arbete att de lärare vi intervjuade är glada, har en hög uppfattning om sin ämneskompetens och trivs på sina Arbetsplatser..

På många Arbetsplatser i världen uppstår det dagligen olika situationer där det krävs av ledare att kunna anpassa sitt ledarskap för att kunna lösa situationerna. Situationer kan definieras så som konflikter, vägledning och andra oplanerade händelser som skulle kunna sätta ?käppar i hjulet? för en annars fungerande arbetsprocess. Det finns även behovet av specifik motivering för enskilda individer och grupper på Arbetsplatser för att fånga uppmärksamhet och kunna förmedla den information du vill nå ut med.Syftet med studien är att undersöka om teoretiska föreställningar kring situationsanpassat ledarskap bidrar med förståelse för eventbolaget Gotevent och företag med liknande organisationsform. Detta är en teoretisk och empirisk studie där vi har använt oss utav publicerad litteratur kring situationsanpassat ledarskap samt litteratur om ledarskap och event management.

Studien innehåller en undersökning av hur NCC bedriver sitt systematiska arbetsmiljöarbete i förhållande till lagstiftningen på området. I studien har en av NCCs Arbetsplatser besökts och arbetsmiljön har på den arbetsplatsen granskats i förhållande till gällande lag. Intervjuer och enkätundersökningar har utförts i samverkan med utvalda aktörer. Resultatet av studien visar att NCCs arbetsmiljöarbete i stort utförs i enlighet med Svenska lagar och föreskrifter men viss förbättringspotential har också identifierats..

Denna uppsats innefattar en undersökning av hur tre butikschefer, i olika organisationsformer,hanterar konflikter på sina Arbetsplatser. Problemet denna undersökning har som huvudfråga är ?hur hanterar butikschefer konflikter?. Anledningen till att ämnet undersöks är att det inteär konflikter i sig som är ett problem utan hur de hanteras samt att konflikter kan bli kostsamma för företag då anställda blir mindre produktiva och kan ibland bli sjukskrivna till följd av konflikter. Syftet med rapporten är därmed att beskriva hur butikschefer hanterar konflikter som uppstått på deras Arbetsplatser.