Arbetet undersöker och kartlägger säkerhetsmedvetenhet gällande IT-användning samt säkerhetsnivån hos hemanvändare. Undersökningen grundas i påståendet att en legitim användare ofta utgör en säkerhetsrisk för systemet genom brist på kunskap. Anledningen till att fokus läggs på hemanvändaren är syftet att få fram data kring användarens säkerhetsmedvetenhet i en miljö där denne inte blir påverkad av utomstående faktorer såsom säkerhetsregler som ofta förekommer på Arbetsplatser. Datainsamlingen sker genom enkätundersökning samt experiment. Arbetet använder sig också av av en litteraturstudie som syftar till att tillhandahålla bakgrund, fördjupa kunskapen inom ämnet samt sätta arbetet i ett större sammanhang.

Denna uppsats är riktad till att ta reda på hur det kommer sig att allt färre personer anmäler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering på Arbetsplatser. Uppsatsen kommer även illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun ställer sig till ämnet genom kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd från annat håll i första hand istället för att anmäla till DO. När medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i två delar där ena sidan var medvetna om diskriminering på sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande ställde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/kränkningar inte förekom på arbetsplatsen. Det råder brist på kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det här kan vara orsak till att arbetstagare inte anmäler..

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse påverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda på hur introvert-extrovert personlighet påverkar dessa samband. Studien utgår från Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse. En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanställda. Resultatet visade att både en hög närvaro av motivationsfaktorer och en hög närvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsställelse. Detta resultat ger stöd åt Herzbergs teori.

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna Arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3..

Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder tillavbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de somupprätthåller sina motionsvanor använder för att överkomma dessa hinder samt om deanvänder målsättningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, ålder,erfarenhet, träningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulär delades ut vidolika träningsanläggningar och Arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: Män (N =100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 år (N = 82), Medelålders 30 - 44 år (N = 56)och Äldre Vuxna 45 - 66 år (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), Lågaktiva(N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva föräldrar (N = 84) samtAktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott underuppväxten. Det vanligaste motivet till att träna var att förbättra konditionen och den vanligasteupplevelsen var att träning var ett verktyg till att hålla sig i form.

En allmän uppfattning är att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses även använda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus på individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkät undersöktes två Arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Detta examensarbete utreder frågeställningen om den såkallade "olyckskorpen" ? alltså yrkesarbetaren som är inblandad i flertalet arbetsplatsolyckor ? verkligen existerar. Frågan är lite av kontroversiell typ och har diskuterats sedan 1940-talet, utan något avsevärt utslag eller dokumenterat alster.Samarbetspartner blev NCC Construction och två av deras stora Arbetsplatser i Stockholmsområdet valdes som mätfält; Söderby samt Frösunda.Undersökningen baserades på datainhämtning genom enkätformular till yrkesarbetare och ledning på de utvalda Arbetsplatserna, genom erfarenhetsinhämtning från platschefer och lagbasar inom NCCs organisation samt från YTH-studenter på byggprogrammet. Författarnas egen erfarenhet från branschen har också vägts in i bearbetningen.Resultatet gav ingen olyckskorp att sätta fingret på, men en indikation från samtliga håll att egenskaper som kan knytas till olyckskorpen förekommer i branschen. Detta gav upphov till en teoretisk modell att användas för att ringa in olyckskorpar på individuell nivå i en vidare undersökning..

Det är oftast upp till chefen att introducera en nyanställd i företaget ochlotsa runt denne bland Arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det är denhär processen som det här arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlätta. Dels för chefen och dels för den nyanställde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingått. Ilitteraturstudien har fokus legat på områdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gått genom tre iterationer,från pappersprototyper till digitala bilder som använts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

Fler och fler Arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anställda. Syftet med denna studie var att undersöka några anställdas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnå syftet med studien användes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandläggare på en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anställda var positivt inställda till e-utbildning men ville gärna att det kombinerades med traditionell utbildning, då samtliga påtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur människor beroendepå genus förväntas hantera situationer som innefattar beslutsfattande.Totalt deltog 28 personer från tre olika Arbetsplatser som skattade hurväl 25 påståenden stämde in på fyra fiktiva personer som presenteradesmed personbeskrivningar. Dessa beskrivningar skiljde sig åt genomkön och bekantskap till undersökningsdeltagarna. De kvinnliga fiktivapersonerna uppfattades som mer rationella och intuitiva än de manligafiktiva personerna. Undersökningsdeltagarna ansåg att de fiktivapersonerna med samma genus tenderade att besitta positiva egenskapergällande beslutsfattande i större utsträckning än de fiktiva personernamed motsatt genus. Kvinnliga försöksdeltagare ansåg att de personersom de beskrevs vara nära vän med hade en mindre beroendebeslutsstil än de som de inte vara nära vän med, medan det motsattaförhållandet rådde för män.

Upplevelser av orättvisor på Arbetsplatser har under de senare åren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohälsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anställdas upplevelser av orättvisa löner/löneförhandlingar och nivå av NA predicerar psykologisk ohälsa samt i vilken utsträckning sambanden mellan upplevda orättvisor och psykologisk ohälsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rättvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohälsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohälsa och inverkade i modellen genom att dämpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rättvisa och psykologisk ohälsa.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelenpsykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metodensom används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer meddeltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter frånföretag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, därdet är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner påfritiden, samt att de vänner som de hade, även hade enfunktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på denreguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen påderas Arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning avfunktionsnedsatta personer.

Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?överväga? och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas Arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor.

Syftet med denna studie är att undersöka om de speciella villkor som kommer med en ambulerande anställning i ett bemanningsföretag har någon påverkan på arbetstillfredställelsen. Tidigare forskning har visat på att det finns en del brister inom bemanningsbranschen som inte finns inom traditionella, stationära, Arbetsplatser. Många av dessa brister kunde sammankopplas till Herzbergers et. al. (1999) tvåfaktorsteori på vilken undersökningen främst baserades.

Stress hör till vårdpersonalens vardag och talangen att hantera stress är en lämplig egenskap för ett bra vårdarbete. Undersökningens syfte var att beskriva hur utländska läkare upplever stress på arbetsplasten i sammanhang med språkbarriärer, kommunikationssvårigheter och kulturskillnader samt hur dessa svårigheter påverkade deras arbetsförande och privatlivet. Via sju intervjuer granskades läkares tankar, kunskaper och upplevelser och resultatet visade att dålig kommunikation och okunskap från patienter och kollegor hade en negativ påverkan på stressnivån i arbetet. Medan otillräckliga språkkunskaper i svenska uppfattades som ett stort hinder av informanterna. Resultatet visade även att socialt stöd och hjälp från kollegor och ansvariga chefer saknades vilket påverkade informanternas privatliv i form av försämrat självförtroende och minskad energi under ledig tid.