Bakgrund: Hög arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal är ett problem både i Sverige och internationellt. En ökad förståelse av hur arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten krävs för att förebygga fler vårdskador inom vården. Syfte: att belysa vilka faktorer som skapar arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal och dess betydelse för patientsäkerhet. Metod: Litteraturöversikt där studier som undersöker arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerhet granskades. 15 studier valdes ut via Pubmed, Psycinfo och Cinahl, där 11 var kvantitativa, två var kvalitativa och två var av mixed design.  Resultat: Faktorer av betydelse för arbetsbelastningen som hade ett samband med patientsäkerheten var ?stressrelaterade situationer?, ?antal patienter i förhållande till personal?, ?antal Arbetspass och längd? och ?personals erfarenheter?.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor på en allmänpediatrisk avdelning disponerar sin tid gällande administrativa arbetsuppgifter jämfört mot direkt och indirekt patientkontakt. För att granska detta fenomen utfördes en aktivitetsstudie. Metod designen var icke experimentell deskriptiv observationsstudie. Där sju olika sjuksköterskor följdes under femton dagar där tidmätning skedde av på förhand kategoriserade aktiviteter. Kategoriseringsschema innehöll nio olika kategorier.

Bakgrund: Skiftarbete ?r vanligt inom v?rden och p?verkar sjuksk?terskors h?lsa, prestation och v?lbefinnande. Forskning visar att oregelbundna arbetstider kan bidra till s?mnbrist, stress och f?rs?mrad patients?kerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien ?r att belysa hur skiftarbetet p?verkar omv?rdnadens kvalitet och patients?kerhet samt vilka konsekvenser det f?r f?r v?rden.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten. Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem Arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu..

Abstract Persson, M (2008). Att arbeta med multipla intelligenserna i praktiken. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om barns väg att inhämta kunskap på olika sätt och hur undervisningen i skolan kan påverka detta. Syftet med undersökningen är att studera hur undervisningen i en skola som arbetar utifrån Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna kan se ut i praktiken. Genom observationer under tre olika Arbetspass samt intervjuer av lika många lärare i skolan söker jag svaret på frågorna som undersökningen utgår ifrån. Hur kan en lektion planerad utifrån de multipla intelligenserna se ut? Hur ser lärarna på undervisningen? Vid observationstillfällena framgår framförallt arbetsmetoden med arbetsschema, vilka utgår ifrån de ursprungliga sju intelligenserna.

BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) är fastställd av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 fastställdesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergången frånförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lärandemiljöer samtarbetslagens sammansättning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig?skolkoden? med ämnesinriktad kunskapssyn indelade i Arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien är att studera förskoleklassen i en integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssätt, hinder och möjligheter som uppstår i samband med dennaintegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på AS akutmottagning upplever arbetsmiljön, förutsättningarna att kunna ge en god och patientsäker vård samt delaktigheten i projektet Akut förbättring. Metod: En deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie. För att få fram ytterligare åsikter hos deltagarna ingick även öppna frågor i enkäten. Datainsamling skedde med en enkät om bestod av 7 kvantitativa frågor och 3 öppna frågor. 104 enkäter besvarades efter avslutade Arbetspass i september 2013.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor på medicinska vårdavdelningar värderar sina arbetsuppgifter och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö.Metod: En kvantitativ, komparativ tvärsnittsstudie. Enkäter delades ut till 57 sjuksköterskor på två medicinska vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Resultat: Trettiofyra sjuksköterskor (60%) besvarade enkäten. Få sjuksköterskor upplevde sitt arbete som lugnt och rofyllt och flera sjuksköterskor uppgav att de sällan eller aldrig hinner med det som ska utföras under ett Arbetspass. Sjuksköterskorna uppgav överlag att det är mycket viktigt att känna till sina patienters vitalparametrar. Den arbetsuppgift som påverkades mest av hög arbetsbelastning var dock att känna till sina patienters urinproduktion, vilket endast 17 sjuksköterskor (50%) uppgav att de hinner med.

Det finns studier som undersöker hur långa Arbetspass påverkar patientsäkerheten och personalhälsan, inga av dessa genomförda i ambulanssjukvård där möjlighet till återhämtning finns mellan ambulansuppdragen. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trötthet under Arbetspassen hos sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvård. En webbaserad enkät som sjuksköterskor inom ambulanssjukvården frivilligt fick svara på skickades ut till 13 ambulansstationer i två olika landsting. Enkäten var utformad av författarna. Datan har analyserats med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys.

Huvudargumenten till att införa en flexibel arbetstidsmodell har varit att man vill få större delaktighet för personalen i planeringen av arbetet. Från arbetsgivarsidan vill man få en möjlighet att styra bemanningen efter verksamhetens behov. Denna arbetsform har av de allra flesta uppfattats positivt. Argument som att det blir längre ledigheter lyfts ofta fram, det blir mer tid över till familjen, och att det är ganska lätt att byta Arbetspass i händelse av sjukdom. I denna rapport vill vi betona de nackdelar som en flexibel arbetstidsmodell kan föra med sig.

Genom att göra en studie med fenomenografisk ansats, har jag försökt att studera hur föräldrar och lärare upplever att det är att få en neuropsykiatrisk diagnos på sitt barn. Jag har i min studie utgått från min egen förförståelse, eftersom jag är förälder till en pojke med DAMP. Efter att ha intervjuat, skrivit ner och analyserat mitt material upptäckte jag två kategorier med tillhörande underkategorier. Jag har också försökt att kortfattat förklara diagnoserna AD/HD, DAMP och Asperger syndrom. I min litteraturgenomgång har jag presenterat de som företräder det positiva med en neuropsykiatrisk diagnos och de som företräder det negativa med att få en neuropsykiatrisk diagnos.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa hur Montessoripedagoger upplever barn med koncentrationssvårigheter, hur dessa svårigheter kan komma till uttryck i verksamheten samt hur pedagogen bemöter dem i sin vardag. Syftet har vidare varit att lyfta fram vilka konsekvenser Montessoripedagogikens individuella och mer fria arbetssätt kan få för barn med koncentrationssvårigheter, samt vilka möjligheter respektive svårigheter som kan tänkas finnas inom Montessoripedagogiken. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes på två av sydvästra Sveriges Montessoriskolor, där totalt sju Montessoripedagoger deltog. Pedagogerna framhöll individuella variationer av hur svårigheterna kommer till uttryck, liksom variationer beroende på situation. Även vikten av differentiering i pedagogernas förhållnings- och arbetssätt tillsammans med barnen betonades. För samtliga sju Montessoripedagoger förefaller det här syn- och förhållningssättet naturligt, då kärnan i Montessoripedagogiken är att utgå från varje individ och anpassa såväl inlärningssituationen som urval av stoff, vilket även anges som de positiva aspekterna av ett individuellt och mer fritt arbetssätt.

Risken för att drabbas av stressrelaterade sjukdomar är hög bland sjukvårdspersonal bland annat då kraven på kvalitet, effektivitet och arbetstempo har ökat. I diskussionen kring sjuksköterskors arbetssituation är saknas det aktuell kunskap om hur sjuksköterskor inom den neonatala intensivvården fördelar sin tid under arbetsdagen och vilka arbetsmoment som sjuksköterskorna utför i sitt dagliga arbete. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmoment en sjuksköterska på neonatalintensiven utför under ett Arbetspass samt kartlägga hur tidsåtgången fördelade sig mellan dessa arbetsmoment. En strukturerad tidsstudie genomfördes därför på en neonatal intensivvårdsavdelning i Sverige. Resultatet visade hur sjuksköterskorna fördelar sin tid mellan 69 olika arbetsmoment i 23 kategorier inom åtta kompetensområden samt hur omvårdnadsarbetet fördelade sig tidsmässigt mellan den direkt patientnära kontakten och övriga patientrelaterade uppgifter.

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrån lek genom observationer av förskoleklasser på kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har också samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser på sin verksamhet gällande lek och vart de lägger sin fokus, vilka föreställningar de har om lek och hur de använder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrån vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn på sin verksamhet besvarat de frågeställningar jag har.Jag kunde här tydligt så både likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter så som att pedagogerna i förskoleklasserna är ense om att barnen står i fokus vilket man förstår av deras pedagogiska kunskap som kom fram under våra samtal. Men jag upptäckte också att vägen till kunskap låg på olika fokus där kommunala skolan fokuserade på kunskapen som sådan, med formella Arbetspass i läroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att få igång processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka omständigheterna kring stick- eller skärskada på kontaminerat material i arbetet hos sjukvårdspersonal, hur de agerat i och efter situationen samt deras reaktioner och tankar i samband med händelsen. Metod: Med hjälp av en enkät gjordes ett stickprov på 50 personer, som besökte en infektionsmottagning i Mellansverige.Resultat: De flesta som skadat sig var sjuksköterskor och de erhöll skadan under ett Arbetspass på dagen på en vårdavdelning. Situationen var oftast planerad och gällde en vuxen, vaken och samarbetsvillig patient och incidenten uppkom bland annat på grund av oaktsamhet av personalen med materialet. En icke sticksäker injektionskanyl eller en sticksäker provtagningskanyl var de material som i flest fall orsakat skadan. Hälften av deltagarna upplevde att de var stressade i situationen. Hälften kände sig lite eller ganska oroliga över händelsen och många kommenterade händelsen med känslomässigt starka uttryck.