Psykisk ohälsa som oro, ångest, depressioner och sömnsvårigheter är så omfattande i Sverige att det idag är ett folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa efterfrågar alltmer komplementära behandlingsmetoder, därför är det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementär metod som används vid psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som får öronakupunktur mot oro, ångest, depression och/eller sömnsvårigheter intervjuades.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

Detta är ett examensarbete med narrativ ansats vilken bygger på en självbiografi där en sjuksköterska beskriver sin upplevelse av att vara patient och en bok där fem sjuksköterskor blivit intervjuade om sina upplevelser av att vara patienter. Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur sjuksköterskan upplever det att vara patient. För att kunna förstå sjuksköterskans syn och upplevelser beskrivs i avsnittet bakgrund begreppen förförståelse, caritas och caring samt en redogörelse för vad sjuksköterskans profession innebär. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka presenteras i resultatet. De är följande: Upplevelsen av bemötandet, Det vårdande mötet, Erfarenheter av kommunikation och Att känna sig särbehandlad.

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus påfrågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av ämnet medicin. Inom ämnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera människokroppens uppbyggnad och funktion såväl vid hälsa som vid sjukdom. Ämnesområdet studerar också alla organisationsnivåer i människokroppen från molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det ännu inte finns någon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas ämnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi.

Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett antal läkare ser på problematiken kring läkemedelinteraktioner samt om läkarna anser att ett utvidgat samarbete mellan läkare och farmaceuter kan hjälpa till att minska förekomsten av läkemedelsinteraktioner och hur detta samarbete i så fall skulle se ut. Undersökningen genomfördes genom intervju av ett antal läkare verksamma i södra Sverige.Resultatet visar att de tillfrågade läkarna anser att läkemedelsbehandling kan leda till läkemedelsinteraktioner och att risken för detta ökar i samband med polyfarmaci. För att kunna undvika eventuella läkemedelsinteraktioner använder sig läkarna, förutom av sina kunskaper, av en rad olika hjälpmedel, bland annat datorprogram som varnar för läkemedelsinteraktioner. Läkarna medger att det finns svårigheter också i att upptäcka och särskilja mellan biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Förutom behandling med förskrivna läkemedel använder patienterna naturläkemedel, växtbaserade läkemedel eller receptfria läkemedel som kan bidra till uppkomsten av läkemedelsinteraktioner och dessa behandlingar oftast inte är kända av läkarna i samband med förskrivning av en viss medicin.Samarbetet mellan läkare och apotekspersonal anses vara tillräckligt enligt de intervjuade respondenterna.

ABSTRACTThe aim of this study was to describe various methods of treatment and effects of treatment of ADHD, and to investigate wheater there is an association between adults with ADHD and obesity. Method:  Literature review. Twelve quantitative scientific articles were found in the data bases PubMed, Cinahl and MedLine.  Result: ADHD is a cognitive impairment that can lead to serious complications such as obesity. Studies show that drug treatments of adults with ADHD have positive effects in terms of reduced symptoms, increased efficiency and improved quality of life, but drugs can also cause side effects in form of loss of appetite and insomnia. For adults with ADHD and obesity drugs that affect metabolism have a significant impact on patients ability to lose weight.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans roll i det perioperativa arbetet innebär att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Genom historien har människan använt musik bland annat inom medicin. I nutid pågår evidensbaserad forskning om musikens effekt inom många områden, däribland som komplement till farmakologisk behandling vid postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Syfte: Att söka evidens för effekten på postoperativt illamående och kräkning samt smärta hos patienter som har lyssnat på musik i samband med anestesi. Metod: En litteraturstudie utformades i enlighet med den metod som används för systematiska litteraturöversikter.

Vi har gjort vårt kandidatarbete på en webbyrå i Stockholm som heter Boman Communication. Där har vi gjort en databasdriven webbplats i flash och asp. Webbplatsen är ett komplement till en kurs som heter EBM. Kursen EBM hålls av myndigheten SBU som i sin tur är en kund till Boman. Målgruppen för EBM och därmed också webbplatsens målgrupp är bland annat professorer och läkare inom medicin och vård.

Det livslånga lärandet har stor betydelse för framtidens sjukvård. Dessvärre reagerar sjukvården alltför långsamt på denna förändring. Möjligen kan en kombination av grupphandledning och vårdvetenskap vara rätt medicin. Grupphandledning fungerar som en förändringsprocess med syfte att tillvarata och utveckla gruppens samlade kompetens med den lärande är i fokus där vårdvetenskapen mycket väl skulle passa in. Vårdvetenskapen i sin tur är en humanistisk vetenskap som karakteriseras av en holistisk människosyn som stöttar människans grundbehov och tar hänsyn till dennes personliga värderingar och erfarenheter.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i åldern fyra-fem år tänker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 månader senare visar hur uppfattningarna förändrats eller utvecklats. Barnen blev även erbjudna att måla en teckning som visade insidan på en människokropp.   Barnens svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, även om en del svar var ganska lika. Barnens spontana svar om den egna kroppen var många; det finns ett hjärta, hjärna, skelett, blod för att nämna några svar. Några av barnen kände till hjärtat och hjärnans funktion.   Barnen fick också besvara frågor om vad som händer med maten vi äter, vad som händer med människokroppen när man blir gammal och om sjukdom.

Kontrastmedelsundersökningar ökar för varje år och risken för att utveckla kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN) ökar med bland annat stigande ålder. KMN kan leda till att patienter utvecklar akut njurinsufficiens och kan därför behöva genomgå efterföljande dialysbehandling. KMN har framkommit vara den tredje största orsaken till sjukhusförvärvad akut njurinsufficiens, vilket ökar mortalitet och morbiditet. Syftet med denna litteraturöversikt är att jämföra det iso-osmolära kontrastmedlet iodixanol med låg-osmolära kontrastmedel i relation till uppkomst av kontrastmedelsinducerad nefropati. Metoden är en litteraturöversikt som grundar sig på redan befintlig forskning som jämfört det iso-osmolära kontrastmedlet med olika låg-osmolära kontrastmedel.