Medarbetarskapet har på senare tid blivit mer och mer aktuellt i både den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istället för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna på en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som råder på en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvåav Lilla Edets kommuns äldreomsorgsverksamheter. Genom enkäter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rådande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gällande förbättring och utveckling av deras medarbetarskap.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna är en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framväxt, har bidragit med en annan form av information som har fått arbetsgivare att vilja använda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns många fördelar med att använda sociala medier, dock finns det minst lika många nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats är att öka medvetenheten hos arbetsgivare om användandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från två problemformuleringar; hur använder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med användandet av sociala medier för arbetsgivare när de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick från en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan låg till grund för vår empiriska insamling.

Inledning: Tidigare studier beskriver att karriärsutveckling handlar om vilken riktning en individ tar i sitt Arbetsliv. Hur karriärsutveckling sker och vad som påverkar individen är olika för kvinnor och män. Tidigare studier visar att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar en individs karriärsutveckling. Vidare visar tidigare studier också att familjesituation och homosocial reproduktion även påverkar en individs karriärsutveckling. Studier visar att kvinnor har svårare än män att utvecklas i sina karriärer och orsakerna till att kvinnorna har svårigheter kan bland annat bero på glastaket.

Musik på arbetet är ett ämne som är relativt oexploaterat och ouppmärksammat i dagens forskning. Forskare idag fokuserar snarare på hur musik påverkar människor i vardagslivet och exempelvis hur musik kan användas för att påverka människor i kommersiellt syfte. Att det inte finns mycket information om musikens roll i dagens postindustriella samhälle där arbeten i stor grad är kunskapsbaserade, gör att ämnet blir särskilt intressant. Syftet med vår undersökning har därför varit att bidra med mer kunskap om vilken betydelse musik kan ha på olika typer av arbetsplatser. Vi har fokuserat på arbetsuppgifter som är av komplicerad karaktär och därför kräver mycket kreativt kognitiv verksamhet, samt på arbetsuppgifter som är mer monotona och rutinmässiga.

Syftet med denna studie är att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsväxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt Arbetsliv idag. Studien har sökt svar på hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sådan förändring. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och därmed har vi använt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk och vårt empiriska material kan vi utläsa att generationsväxlingen kommer att ställa krav på ett förändrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan länge präglats av medbestämmande och delaktighet.

I projektarbetet gjordes en intervjuundersökning med avsikt att belysa äldre idrottslärares arbetssituation, sedd med ?deras egna ögon?. 17 lärare erbjöds att medverka, 7 deltog i undersökningen. Lärarna var födda 1940 ? 1949, vid intervjutillfället verksamma i grundskola och gymnasium.I intervjuerna låg tyngdpunkten på lärarnas egna berättelser, deras tankar om sitt Arbetsliv och sin arbetssituation, vilka specifika problem de upplevde som äldre lärare i detta yrke med, inte minst, fysiskt starkt slitage.I fokus under intervjuerna fanns också lärarnas egna tankar om möjliga lösningar på de problem som fanns, och likaså om de utvecklingsmöjligheter i yrket som kunde finnas vid deras ålder och i deras situation.De äldre idrottslärare som intervjuats har var och en haft sin bild av ämnet idrott och sin egen arbetssituation.

I dagens Arbetsliv framställs kunskap som en kritisk resurs för många företag och då blir det förstås viktigt att ta tillvara på denna resurs på ett effektivt och för företaget lönsamt sätt. Denna studie har genomförts vid en processindustri som karaktäriseras av att både vara kunskaps- och säkerhetsintensiv och där det är väsentligt att upprätthålla en hög kunskapsnivå för verksamhetens fortlevnad. Organisationen arbetar projektbaserat och det är nödvändigt för företaget att den kunskap som skapas i ett projekt också överförs till andra delar i organisationen.Studiens syfte är att undersöka överföring av kunskap mellan ett projekt och två organisatoriska enheter genom att ta reda på hur villkor för lärande har sett ut i det specifika fallet. Projektets uppgift har i huvudsak handlat om ta fram ny teknik och att implementera detta i delar av deras verksamhet. De två organisatoriska enheterna är i sin tur dem som berörs av projektets utfall och behöver lära sig den nya tekniken samt nya arbetssätt kopplade till denna.Utifrån tidigare forskning har vi uppmärksammat att begreppet kunskapsöverföring är svårdefinierat och inte med enkelhet kan beskrivas eller studeras.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt Arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten.

I och med att den stora åldersgruppen 40-talister kommer att gå i pension fram till 2015, innebär det att någon måste ta deras plats på arbetsmarknaden. Det är framförallt 80-talisterna som ska ta över efter denna rekordgeneration. Genom detta kommer det att bli hård konkurrens om de mest talangfulla av de yngre generationerna och det kommer troligtvis krävas nya åtgärder och erbjudanden för att få dessa talanger att stanna en längre tid i företaget. Därför är det viktigt för företagen och organisationerna att förstå 80-talisternas värderingar i jämförelse med tidigare generationer.Kairos Future AB är en organisation som jobbat mycket med att kartlägga ungdomars värderingar och krav. I deras studie år 2001 angående vad ungdomar som gick sista året på gymnasiet ansåg vara av vikt i deras framtida Arbetsliv, uppmärksammas stora skillnader i jämförelse med tidigare generationers värderingar.

Syfte: Föreliggande studies syfte är att undersöka hur sociokulturella faktorer som språk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lärande (VFL) i karriärgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och därmed får inträde eller ej i samhälle och Arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, såsom det framställs av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. Säljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man språket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som används vid kunskapande. En viktig tanke är att språket aldrig objektivt kan avspegla världen utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande är avhängig kunskap och erfarenheter hos både den som yttrar och den som tolkar budskapet.

Jag har gjort ett försök att ta reda på vad det är som får ett kön att bryta sig in i ett yrke som så totalt domineras av det motsatta könet. Närmare bestämt vad som i detta fall har påverkat kvinnorna att välja utbildningen/yrket för att bli anläggningmaskinister.Branschers efterfrågan på arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika så. Därför bör vi värna om en mer flexibel arbetsmarknad där fler därigenom får en större möjlighet att pröva på och byta bransch under sitt Arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna på en mer jämlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utsträckning kommer in på mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men även för de män som vill in i de kvinnodominerade yrkena.Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringen i andel kvinnor i yrket anläggningsmaskinförare samt att belysa några tänkbara förklaringar till denna förändring.

Genom praktiska och teoretiska studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett år på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gått ett år på sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har ställts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begränsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin där fokus ligger på självskattning.